Ont och gott?
Ont och gott?
Ofta i debatter här [och givetvis på andra ställen] när det gäller krig eller politik så fastnar många debattörer i en ståndpunkt där allt som bedöms skall vara ont eller gott. Typexemplet är ju andra världskriget där de allierade är "goda" och axelmakterna "onda".
Varifrån kommer detta polariserade sätt att tänka?
Personligen tror jag det härrör ifrån kristendomen och motsatsförhållandet mellan gud och djävulen. I äldre religioner och olika former av andedyrkan så möts ju människan av andra som kan vara onda eller goda beroende på hur man behandlar dem, samt en uppsjö av gudar med många olika egenskaper. Vad tror ni?
Har de monoteistiska religionerna förändrat människans syn på sin omgivning till att bli mer polariserad?
Varifrån kommer detta polariserade sätt att tänka?
Personligen tror jag det härrör ifrån kristendomen och motsatsförhållandet mellan gud och djävulen. I äldre religioner och olika former av andedyrkan så möts ju människan av andra som kan vara onda eller goda beroende på hur man behandlar dem, samt en uppsjö av gudar med många olika egenskaper. Vad tror ni?
Har de monoteistiska religionerna förändrat människans syn på sin omgivning till att bli mer polariserad?
Tror jag aldeles säkert. Uppdelningen mellan gott och ont är, anser jag, en produkt av ett monoteistiskt tänkande: finns det bara en gud, som dessutom är "god"så måste ju allt hemskt som sker i världen bero på något annat. I de polyteistiska religionerna är gudarna ofta mer mångfacetterade, vilket gör uppdelningen gott-ont svårare att göra.
- Martin Tunström
- Medlem
- Inlägg: 4279
- Blev medlem: 23 mars 2002, 17:55
- Ort: Helsingborg
- Kontakt:
Låt oss titta på den goda sidan i ww2:
Sovjet (gulag, moskvarättegångarna, kathyn, anföll finland och polen)
Storbrittanien (enormt kolonialvälde fött ur ett hav av blod och hållet med en järnnäve, uppfann koncentrationslägren, Churchill som tyckte att man skulle skicka stridsvagnar mot strejkande arbetare, boerkriget, boxarupproret, opiumkrigen)
Frankrike (stor kolonialmakt som tillsammans med storbrittannien gav bort tjeckoslovakien till tyskarna)
USA (ägnade början av 1900-talet till att åka runt och störta regeringar de inte tyckte om i sydamerika, "kristandet" av det redan kristna filipinerna, stor kolonialmakt, raslagar som inspirerade Hitler.)
Finns säkert mer att tillägga.
Sovjet (gulag, moskvarättegångarna, kathyn, anföll finland och polen)
Storbrittanien (enormt kolonialvälde fött ur ett hav av blod och hållet med en järnnäve, uppfann koncentrationslägren, Churchill som tyckte att man skulle skicka stridsvagnar mot strejkande arbetare, boerkriget, boxarupproret, opiumkrigen)
Frankrike (stor kolonialmakt som tillsammans med storbrittannien gav bort tjeckoslovakien till tyskarna)
USA (ägnade början av 1900-talet till att åka runt och störta regeringar de inte tyckte om i sydamerika, "kristandet" av det redan kristna filipinerna, stor kolonialmakt, raslagar som inspirerade Hitler.)
Finns säkert mer att tillägga.
- MartinPartin
- Ny medlem
- Inlägg: 10
- Blev medlem: 12 februari 2003, 14:32
- Ort: Stockholm
- Martin Tunström
- Medlem
- Inlägg: 4279
- Blev medlem: 23 mars 2002, 17:55
- Ort: Helsingborg
- Kontakt:
- Martin Tunström
- Medlem
- Inlägg: 4279
- Blev medlem: 23 mars 2002, 17:55
- Ort: Helsingborg
- Kontakt:
Anno
Vilka är då kriterierna för ondska?
Om då "nazim" är ont, omfattar det då exemepelvis alla medlemar av Nazistpartiet? Kanske alla tyskar under 2:a världskriget? Kanske alla tyskar som stred? Eller alla tyskar som var i SS? Eller alla tyskar som var i SS och begick brott? Eller är det bara naziledarna som var onda? Kanske bara Hitler själv?
En SS-man som ena dagen skjuter en jude kanske nästa dag räddar livet på en flykting, är han ond?
En annan intressant aspekt är också, är alla som kämpar mot "ondskan" goda?
Vilka är då kriterierna för ondska?
Om då "nazim" är ont, omfattar det då exemepelvis alla medlemar av Nazistpartiet? Kanske alla tyskar under 2:a världskriget? Kanske alla tyskar som stred? Eller alla tyskar som var i SS? Eller alla tyskar som var i SS och begick brott? Eller är det bara naziledarna som var onda? Kanske bara Hitler själv?
En SS-man som ena dagen skjuter en jude kanske nästa dag räddar livet på en flykting, är han ond?
En annan intressant aspekt är också, är alla som kämpar mot "ondskan" goda?
antingen är man religiös och accepterar pratet om ont och gott, eller så är man inte religiös. Då måste man inse att hela resonemanget ont-gott är meningslöst, för det finns ingen gudomlig ordning som ger tingen mening.
Att ställa sig frågan huruvida en nazist är ond är alltså meningslöst.
Om man inte utgår från vissa bestämda regler (som inte behöver motiveras, för det går ju inte) som:
-- man ska inte skada människor i onödan
då kan man ju alltid hänvisa till regeln ifall nån undrar vad som är rätt.
Att ställa sig frågan huruvida en nazist är ond är alltså meningslöst.
Om man inte utgår från vissa bestämda regler (som inte behöver motiveras, för det går ju inte) som:
-- man ska inte skada människor i onödan
då kan man ju alltid hänvisa till regeln ifall nån undrar vad som är rätt.
Re: Ont och gott?
Det är rätt att den endimensionella föreställningen om ont och gott (dualismen) är ett kristet och ytterst judiskt (eller snarast allmänt primitivt) synsätt. Det existerar även i indoeuropeisk världsåskådning konstruktiva och destruktiva krafter, men där har även destruktiva krafter en konstruktiv funktion i den kosmiska cykeln födelse-död-pånyttfödelse. T. ex. var Loke i den fonnordiska mytologin inte "ond" i biblisk mening utan hade även han sin funktion för helheten.LasseMaja skrev:Ofta i debatter här [och givetvis på andra ställen] när det gäller krig eller politik så fastnar många debattörer i en ståndpunkt där allt som bedöms skall vara ont eller gott. Typexemplet är ju andra världskriget där de allierade är "goda" och axelmakterna "onda".
Varifrån kommer detta polariserade sätt att tänka?
Personligen tror jag det härrör ifrån kristendomen och motsatsförhållandet mellan gud och djävulen. I äldre religioner och olika former av andedyrkan så möts ju människan av andra som kan vara onda eller goda beroende på hur man behandlar dem, samt en uppsjö av gudar med många olika egenskaper. Vad tror ni?
Har de monoteistiska religionerna förändrat människans syn på sin omgivning till att bli mer polariserad?
Uppfattar din fråga som retorisk. Skulle vara intressant om du utvecklade saken.