”Skolämnet historia är en strikt manlig angelägenhet”
Re: ”Skolämnet historia är en strikt manlig angelägenhet”
Jag tycker att vi bränner alla böcker som inte är genusmässigt korrekta och vederbörligen godkända.
Re: ”Skolämnet historia är en strikt manlig angelägenhet”
Vi kan ju inte veta vad som är sant men vi kan veta vad som är korrekt.
Re: ”Skolämnet historia är en strikt manlig angelägenhet”
Det är ett bra exempel, för det avslöjar synsättet: kvinnan räknas inte som en individ utan som en kvinna, medan männen var individer i första hand och sedan män. Synsättet är att kvinnor är kvinnor i första hand och personer i andra hand, medan männen är norm för människan och därför person i första hand och man i andra hand eftersom könet för dem är självklart utifrån synen på mannen som norm för människan.Stefan skrev:Jag minns när jag skulle förbereda mig inför Franska revolutionen. Jag läste då bl.a. Stolpe, som inte är speciellt manschauvinistiskt, men ändå föll han rakt i fällan.
Referat ur minnet.
Oroligheter i början av Franska.
Slaktargesällen Xy slår ner en vakt. Varpå garverigesällen VZ skär av honom huvudet. Och skomakargesällerna AB och CD sätter upp vaktsoldatens huvud på en stör och bär den trumferande runt omkring.
Efter en stund ropar en kvinna: "Till Versailles, till kungen och drottningen" varpå hela folkmassan sätter sig i rörelse och tågar mot Versailles.
Ridå. Så de manliga namnen är kända och anges med namn och yrke, rättstavade och allt. Men kvinnan, som MÅSTE ha varit en mycket känd personlighet och ledare, om hon utan vidare kunde påverka hela den stora folksamlingen - hon bara omnämns nätt och jämnt...
Re: ”Skolämnet historia är en strikt manlig angelägenhet”
Frågan är dock vems synsätt det avslöjar - det som fanns hos det sena 1700-talets upptecknare av händelserna under franska revolutionen eller det som fanns hos 1900-talets historiker? Om den förstnämnda gruppen av en eller annan anledning inte ansåg kvinnornas identitet viktiga och struntade i att anteckna deras namn så har ju de sentida historikerna inte haft något alternativ.
När det sedan gäller det tidigare exemplet med Carl och Christina Piper måste man först fråga sig vad läroboken hade för syfte. Ville den skildra de militära och politiska händelserna under det stora nordiska kriget eller var avsikten att ge en bred skildring av det svenska samhället? I första fallet spelade Christina Piper, sin rikedom och energi till trots, en perifer roll. I sistnämnda fall var hennes roll större, men som grevinna under stormaktstidens sista del tillhörde hon likväl en överklass på några få procent. Hennes position under makens bortovaro och efter hans död hade föga att göra med situationen för den genomsnittliga svenska kvinnan under samma tid, så om historieläroboken ska skildra "folkets" historia snarare än kungarnas historia bör hon knappast få mer utrymme än maken. Då ska man istället ta in vanliga bondhustrur, pigor & andra kvinnor ute på landsbygden - inte överklassens mest framträdande namn. För gör man detta blir ju historieskrivningen minst lika skev som innan, bara med skillnaden att överklassmännen Karl XII och Carl Piper har bytts ut mot överklasskvinnorna Ulrika Eleonora och Christina Piper.
När det sedan gäller det tidigare exemplet med Carl och Christina Piper måste man först fråga sig vad läroboken hade för syfte. Ville den skildra de militära och politiska händelserna under det stora nordiska kriget eller var avsikten att ge en bred skildring av det svenska samhället? I första fallet spelade Christina Piper, sin rikedom och energi till trots, en perifer roll. I sistnämnda fall var hennes roll större, men som grevinna under stormaktstidens sista del tillhörde hon likväl en överklass på några få procent. Hennes position under makens bortovaro och efter hans död hade föga att göra med situationen för den genomsnittliga svenska kvinnan under samma tid, så om historieläroboken ska skildra "folkets" historia snarare än kungarnas historia bör hon knappast få mer utrymme än maken. Då ska man istället ta in vanliga bondhustrur, pigor & andra kvinnor ute på landsbygden - inte överklassens mest framträdande namn. För gör man detta blir ju historieskrivningen minst lika skev som innan, bara med skillnaden att överklassmännen Karl XII och Carl Piper har bytts ut mot överklasskvinnorna Ulrika Eleonora och Christina Piper.
Re: ”Skolämnet historia är en strikt manlig angelägenhet”
Är det alltså att kvinnors breda och djupa ointresse för historia är sexistiskt grundat ?
Re: ”Skolämnet historia är en strikt manlig angelägenhet”
Jag tror att mycket kan bero på att nutida historiker ofta fortsätter att skriva i de ämnen som traditionellt varit vanliga och därmed för vidare kvinnors osynligörande utan att vara medvetna om det. Just därför kan det vara bra att göra dem medvetna om problemet.Ben skrev:Frågan är dock vems synsätt det avslöjar - det som fanns hos det sena 1700-talets upptecknare av händelserna under franska revolutionen eller det som fanns hos 1900-talets historiker? Om den förstnämnda gruppen av en eller annan anledning inte ansåg kvinnornas identitet viktiga och struntade i att anteckna deras namn så har ju de sentida historikerna inte haft något alternativ.
När det sedan gäller det tidigare exemplet med Carl och Christina Piper måste man först fråga sig vad läroboken hade för syfte. Ville den skildra de militära och politiska händelserna under det stora nordiska kriget eller var avsikten att ge en bred skildring av det svenska samhället? I första fallet spelade Christina Piper, sin rikedom och energi till trots, en perifer roll. I sistnämnda fall var hennes roll större, men som grevinna under stormaktstidens sista del tillhörde hon likväl en överklass på några få procent. Hennes position under makens bortovaro och efter hans död hade föga att göra med situationen för den genomsnittliga svenska kvinnan under samma tid, så om historieläroboken ska skildra "folkets" historia snarare än kungarnas historia bör hon knappast få mer utrymme än maken. Då ska man istället ta in vanliga bondhustrur, pigor & andra kvinnor ute på landsbygden - inte överklassens mest framträdande namn. För gör man detta blir ju historieskrivningen minst lika skev som innan, bara med skillnaden att överklassmännen Karl XII och Carl Piper har bytts ut mot överklasskvinnorna Ulrika Eleonora och Christina Piper.
Vad gäller exemplet Piper tycker jag också att man får se till vad läroboken ska handla om. Ur klassaspekt har du rätt. Men ur könsaspekt var Piper precis lika mycket kvinna som bondpigorna. Läroböcker bör synliggöra historien ur så många perspektiv som möjligt; både kvinnors historia oavsett klass, och klasshistoria oavsett kön.
Re: ”Skolämnet historia är en strikt manlig angelägenhet”
Kvinnor är inte ointresserade av historia, men däremot ofta ointresserade av det som traditionella historieböcker brukar handla om: generaler och krig, krigskungar, fältherrar och stridsteknik. Historia handlar så ofta om de ämnen som män uppmuntras att intressera sig för.spett skrev:Är det alltså att kvinnors breda och djupa ointresse för historia är sexistiskt grundat ?
Ser man på populärhistoria, som ofta handlar om kvinnor, så brukar det finnas ett större intresse bland kvinnliga läsare, och kvinnohistoria är också oerhört populär i den genren.
Jag själv upplever att kvinnor visar stort intresse för sådant som kvinnors, häxprocessers och sexualitetens historia, och att de blir förvånade över hur intressant historia kan vara när man diskuterar sådana ämnen, eftersom historieböckernas vanliga fokus på "krigskungar och krig" har gett en dålig bild av ämnet.
Senast redigerad av 1 oilc, redigerad totalt 25 gånger.
Re: ”Skolämnet historia är en strikt manlig angelägenhet”
Just så, män är även intresserade av häxprocesser oxh sexualitetens historia.
Om man inte har läst om kungar och krig så hänger ju allt det där kvinnliga löst i kosmos.
Om man inte har läst om kungar och krig så hänger ju allt det där kvinnliga löst i kosmos.
Re: ”Skolämnet historia är en strikt manlig angelägenhet”
Jo, men en lärobok har ju inte oändligt med utrymme. Ska den skildra en längre tidsperiod lär det bli svårt att ge särskilt stort utrymme åt Christina Piper bara därför att hon var (en för tiden synnerligen otypisk) kvinna. Man kan ju i en lärobok som berör 1700-talets början inte hoppa över Karl XII och stora nordiska kriget för att istället ägna 5 sidor åt Christina Piper, för då blir utvecklingen senare under 1700-talet mer eller mindre obegriplig.oilc skrev:
Jag tror att mycket kan bero på att nutida historiker ofta fortsätter att skriva i de ämnen som traditionellt varit vanliga och därmed för vidare kvinnors osynligörande utan att vara medvetna om det. Just därför kan det vara bra att göra dem medvetna om problemet.
Vad gäller exemplet Piper tycker jag också att man får se till vad läroboken ska handla om. Ur klassaspekt har du rätt. Men ur könsaspekt var Piper precis lika mycket kvinna som bondpigorna. Läroböcker bör synliggöra historien ur så många perspektiv som möjligt; både kvinnors historia oavsett klass, och klasshistoria oavsett kön.
Re: ”Skolämnet historia är en strikt manlig angelägenhet”
Absolut är det så - historeskrivningen bör alltså innehålla båda, vilket den sällan gör nu. Får man hela sammanhanget från början kan man också intressera sig för helheten, och fler blir intresserade av historia som ämne eftersom det alltid kommer att finnas något för alla om alla sammanhang får åtminstone något omnämnande. Just nu råder det slagsida.spett skrev:Just så, män är även intresserade av häxprocesser oxh sexualitetens historia.
Om man inte har läst om kungar och krig så hänger ju allt det där kvinnliga löst i kosmos.
Senast redigerad av 1 oilc, redigerad totalt 26 gånger.
Re: ”Skolämnet historia är en strikt manlig angelägenhet”
Jag tycker inte att man behöver ge upp det ena för det andra. Jag tror ingen föreslår att man bör ta bort en statschef för en godsägare. Men man kan välja en kvinnlig godsägare framför en manlig godsägare. Och som storgodsägarinna var hennes öde faktiskt inte så ovanligt för hennes klass. Man bör sträva efter en större balans och ge utrymmen åt alla sidor av samhället och skildra både krigshistoria, ekonomisk historia, religiös historia, klasshistoria och könshistoria, osv. Exakt hur man ska balansera detta kan bli en lång diskussion, men det kan utan tvekan göras bättre än nu. Man måste medge att historieskrivningen trots allt har varit obalanserad och är obalanserad som den nu är, och att kvinnohistoria är ett lika relevant ämne att skildra som det traditionella krigshistorien. En lärobok bör skildra alla sidor av historien, det är dess uppgift att ge en helhetsbild och det gör den inte nu. Sedan är det inte nödvändigt att skriva allt i ingående detalj, men allt bör finnas med.Ben skrev:Jo, men en lärobok har ju inte oändligt med utrymme. Ska den skildra en längre tidsperiod lär det bli svårt att ge särskilt stort utrymme åt Christina Piper bara därför att hon var (en för tiden synnerligen otypisk) kvinna. Man kan ju i en lärobok som berör 1700-talets början inte hoppa över Karl XII och stora nordiska kriget för att istället ägna 5 sidor åt Christina Piper, för då blir utvecklingen senare under 1700-talet mer eller mindre obegriplig.oilc skrev:
Jag tror att mycket kan bero på att nutida historiker ofta fortsätter att skriva i de ämnen som traditionellt varit vanliga och därmed för vidare kvinnors osynligörande utan att vara medvetna om det. Just därför kan det vara bra att göra dem medvetna om problemet.
Vad gäller exemplet Piper tycker jag också att man får se till vad läroboken ska handla om. Ur klassaspekt har du rätt. Men ur könsaspekt var Piper precis lika mycket kvinna som bondpigorna. Läroböcker bör synliggöra historien ur så många perspektiv som möjligt; både kvinnors historia oavsett klass, och klasshistoria oavsett kön.
Re: ”Skolämnet historia är en strikt manlig angelägenhet”
Det är ju sant som oilc skriver.
Jag reagerade på något annat som har med tråden att göra. Jag blir sur för att kvinnor med illa svagt intresse för historia vill att den skall anpassas efter deras behov, vad nu de är ?
Man skulle kunna säga så att jag tillhör de som anser att om man inte ser skillnad på en Spitfire och en Hurricane så är man egentligen inte intresserad av historia.
Jag reagerade på något annat som har med tråden att göra. Jag blir sur för att kvinnor med illa svagt intresse för historia vill att den skall anpassas efter deras behov, vad nu de är ?
Man skulle kunna säga så att jag tillhör de som anser att om man inte ser skillnad på en Spitfire och en Hurricane så är man egentligen inte intresserad av historia.
-
frejs väpnare
- Medlem
- Inlägg: 653
- Blev medlem: 10 november 2008, 04:39
Re: ”Skolämnet historia är en strikt manlig angelägenhet”
Eftersom jag är totalt, komplett, fullständigt ointresserad av historia, kommer jag nog att sluta lägga mig i Skalmans diskussioner.spett skrev:Man skulle kunna säga så att jag tillhör de som anser att om man inte ser skillnad på en Spitfire och en Hurricane så är man egentligen inte intresserad av historia.
- Olof Trätälja
- Utsparkad
- Inlägg: 1456
- Blev medlem: 16 april 2006, 09:36
- Ort: Sverige
Re: ”Skolämnet historia är en strikt manlig angelägenhet”
Varför då?oilc skrev:Läroböcker bör synliggöra historien ur så många perspektiv som möjligt; både kvinnors historia oavsett klass, och klasshistoria oavsett kön.
-Här framför du din kollektivistiska syn, där särskilda grupper skall definieras och sedan var för sig studeras, såsom varande något slags axiom.
Jag tycker att du har totalt fel. Jag anser att man lämpligen främst bör studera det övergripande allomfattande perspektivet, samt intressanta individer. Intressanta i den meningen att de belyser så många eller viktiga frågor som möjligt.
-----------
Ett enda är det visa, det vill och vill inte kallas vid namnet Zeus. -Herakleitos
Ett enda är det visa, det vill och vill inte kallas vid namnet Zeus. -Herakleitos
Re: ”Skolämnet historia är en strikt manlig angelägenhet”
Varför då?Olof Trätälja skrev:Jag anser att man lämpligen främst bör studera det övergripande allomfattande perspektivet, samt intressanta individer. Intressanta i den meningen att de belyser så många eller viktiga frågor som möjligt.