Först och främst: Jag använder begreppet liberalism i betydelse "klassisk liberalism".
LasseMaja skrev:Socialdarwinismens tankegångar har haft stor betydelse för både liberalismens och nazismens idévärld.
Då tar vi det igen: Definiera socialdarwinism och ge exempel på några liberaler som faller under
den definitionen.
Bägge ideologierna står också för en sorts individens frihetstänkande, [...] Individen skall i sin verkan här på jorden inte bindas och kontrolleras.
Någon individens primat står ej att finna hos nationalsocialisterna.
Individen binds av staten hos nationalsocialismen. Jag citerar NSDAPs partiprogram fårn 1941: "The activity of individuals is not to counteract the interests of the universality, but must have its result within the framework of the whole for the benefit of all." och "It combats the Jewish-materialistic spirit within and around us, and is convinced that a lasting recovery of our nation can only succeed from within on the framework: common utility precedes individual utility."
Nitsche finns där i bakgrunden hos både liberalismen och nazismen.
Lysande! Jag har skrivit uppsatser om honom också. Generellt sett ignorerar jag människor som inte kan stava till Ni
etzsche, men jag ger dig en chans. Om Nietzsche finns i bakgrunden hos både liberalismen och nazismen, bör du kunna ge exempel på tre stycken idéer som är centrala för Nietzsche, som återkommer hos liberalismen resp. nationalsocialismen. Eftersom att du påstår att detta kopplar ihop liberalismen och nationalsocialismen bör punkterna sammanfalla med varandra.
Staten skall inte förstöra för den duglige entreprenören i hans kamp på marknaden.
Och ändå avskaffade NSDAP samtliga små och medelstora företag, och fattade beslut om vad storföretagen skulle producera, till vilket pris, och i vilka kvantiteter. Det faktiska beslutsfattandet hos storföretagen i Nazityskland var oerhört litet.
Staten får heller förstöra för individen i den fascistiska överlevnadskampen. Det är egentligen bara naturlagarna som skall få styra handlandet, vare sig det gäller konkurens mellan indvider, företag eller stater/folk.
Det är inte särskilt många liberaler som använder evolutionära argument. Det finns några stycken, men de är i klar minoritet. Det finns däremot
ingen liberal som förespråkar en "fascistisk överlevnadskamp". Inte heller finns det särskilt många liberaler som förespråkar konkurrens mellan stater och folk. Det finns dock INGA liberaler som menar att det bara är naturlagarna i vår bemärkelse som ska få styra konkurrensen mellan "individer, företag eller stater/folk". Liberaler använder
individuella rättigheter som grund, och dessa är för många liberaler
naturliga, men det finns absolut ingen idé om att människor inte står under dessa rättigheter. Nationalsocialisterna använder inte denna grund.
En konsekvens av detta blir att både fascimen och liberalismen omfamnar det hierariska samhället, dock inte på samma sätt som exempelvis konservatismen.
Alla människor har lika värde i den liberala tanketraditionen. Detta är inte fallet med nationalsocialismen.
Konservatismen kritiseras hårt ifrån både liberalt och fascistiskt håll. Konservatismens hierariska samhälle är ett ickedynamiskt samhälle där förfäderna styr ens plats i samhället. Sådant förkastas av de mer radikala liberala och fascistiska tankesystemen. Man föredrar ett dynamiskt system där den enskilde individens förmåga gör sig gällande.
Inte om individen inte gillar nazism, är liberal, kommunist eller jude - i dessa fall avgör inte individens förmåga. Däremot förespråkar de flesta socialistiska system OCKSÅ att individens förmåga gör sig gällande. Det är få socialister som hävdar att förståndshandikappade ska kunna bli hjärnkirurger.
Även ur en socio-ekonomisk analys hittar man beröringspunkterna. Det är ur borgerskapet, en dynamisk och framdrivande del av befolkningen som liberalismen och fascismen hämtar sitt stöd.
Det finns inga sådana belägg för Nazityskland. NSDAP fann sitt stöd i främst protestantiska småbyar. Hela ditt resonemang bygger på att A) borgerskapet inte kan vara katolskt, och B) att borgerskapet inte har sin bas i större städer.
Aktiva människor som slåss för att riva ner det bestående privlegiesamhället och ersätta detta med ett samhälle där ens egen duglighet gör sig gällande. Din duglighet, din vilja och dina ärvda egenskaper skall stå till grund för vart du hamnar i samhällspyramiden. Ett jämlikt socialistiskt samhälle eller ett förstelnat ståndssamhälle är för liberalismen och fascismen icke önskvärda.
Nationalsocialismen ville skapa ett nytt privilegiesamhälle, baserat på ras och lojalitet. Att vara renrasig och lojal skulle premieras. Detta är ett centralt tema i Nazityskland, och återfinns inte i liberalismen. Låt mig än en gång få citera NSDAPs partiprogram från 1941: "We demand the creation of a healthy middle class and its conservation" - inte ett förstelnad ståndssamhälle? Jo, pyttsan. Idén om medelklassen är en icke-fråga för liberaler, eftersom att man inte använder metodologisk kollektivism när man analyserar världen, utan metodologisk individualism. Varje människa ska bedömas som individ, inte som en del av en klass.
Avslutningsvis: Du hade visst inte ett endaste rätt. Om du vill att någon över huvud taget skall ta dig på allvar bör du i nästa inlägg göra det jag har bett dig om i flera inlägg, d.v.s. definiera dina begrepp. Definiera socialdarwinismen och ge exempel på några liberaler som faller in i denna definition. För att din jämförelse mellan nationalsocialismen och liberalismen ska fungera ö h t, bör du finna de centrala liberala idéerna hos nationalsocialisterna. Dessa är bl.a. internationalism, metodologisk individualism och individuella friheter/rättigheter, minimalistisk stat, harmonisk människosyn och ett starkt bejakande av det mänskliga förnuftet. Faktum är att många av dessa punkter har mer gemensamt med Marx än med Hitler - om något är nationalsocialismen den klassiska liberalismens sanna motpol, då det inte finns någon tanke hos nationalsocialisten som inte äcklar den klassiske liberalen. Till skillnad från Marx, där många liberaler - inkl. mig själv - finner många goda tankar, eller på det sätt som många icke-nazistiska socialister kan finna gemenskap i nationalsocialismens kollektivism, konflikttänkande, tilltro till centralt beslutsfattande, socialisering av medborgarna, historiska determinism, och framhärdande av allmänintressets primat över egenintresset.
Till alla övriga: Är det någonting i mina påståenden ni undrar, tveka inte att fråga. Jag tror inte att jag kommer att ge ett lika långt svar till Lasse Maja igen, för att han/hon inte kommer att bemöta ett endaste av mina påståenden, utan bara dra i med ett jättelångt meningslöst inlägg fullt av tokigheter, där det förmodligen är bäst att bara hänvisa tillbaka till detta inlägg.