cats skrev:
Namnet "Finskt uppror" får mig att resa ragg.
När har det funnits ett sådant? På 1600-talet var det i.a.f. inga uppror i Finland.
Jotuni skrev:
Det var flera uppror (eller fejd före 1500-talet) i Finland, Sverige, Norge och tydligen i Danmark och andra länder i Europa.
Men inga språkstrider. Säg något land som inte haft inre uppror av ekonomiska eller religiöst slag. Det är inte svårt att hitta. Men på grund av språk...
cats skrev:Allt för ofta är det "finska" upproret mot den "svenska" överheten en produkt av nationalromantiskt tänkande.
Jotuni skrev:
Nationalromantik har tydligen påverkan, men en del är dokumenterad uppror mot utländska tjänstemän och adeln. På Union tiden i Sverige var det uppror mot utlänningar. Till exempel den som Gustaf Vasa ledde och under hans tiden han skyllades för gynnandet av utlänningar.
Vilka uppror hittar du i Finland som uppkom för att myndigheten talade tyska eller svenska? Och vilka "utländska tjänstemän/adel" har verkat på svenskt territorium? Ingen verkade utan kronans medgivande
Jotuni skrev:
Som jag skrev för, hade adeln i Halland och Skåne högre rättigheter över sina bonden än i andra delar där adeln ville ha det samma.
Här tackar vi Frejsväpnare för klargörandet förhållandena bonde/adel i södra Sverige. Det har inget med förhållandet bonde/adeln att göra i de östra delarna av svenska riket
Jotuni skrev:
Jag är inte specialist. Det var olika förläningar. Lönförläningar var för att betala lön till en tjänsteman. Donationerna varierade. Allodialdonanioner hade obergränsad arvrätt (bördsrätt). Förlänningar hade absolut domsrätt eller begrändsad rätt. I år 1655 var 65 % donaterad i Sverige och 58 % i Finland.
Vilket bara bevisar att lagen gällde i riket. I västra delen av riket lika väl som i östra
Jotuni skrev:
Ytterligare, inte alla adeln ärade lagen.
Vad har det med frågan att göra? Inte alla borgare, bönder, torpare ärade lagen heller. Adeln i Finland tillämpade svensk lag eftersom Finland var en fullbördig del av hela riket, utan speciella klausuler. I Tyskland gällde lite andra lagar eftersom det, till skillnad mot Finland, var en provins. Att adeln hade privilegier Svea rike är inget att oja och voia sig över.
Rikets lag var adeln hur som helst underställd. Bröt de mot den var det på egen risk. Det kunde man kalla uppror. Inte att några bönder var missnöjda med skatteklassificeringen av sin gård.
Adeln måste redogöra sina ekonomiska förhållanden till kronan. Vid reduktionen fick de redovisa på dalern nära hur mycket, och på vilket sätt, de hade fått sina inkomster från förläningarna. Något som Mauno Jokipii på ett förträffligt sätt redogjort för.
Jotuni skrev:
Utländska adeln som bodde i förläning var kanske de värsta. Frånvarande bättre därför att adelns lokala företrädare var lättare motståndare till bonderna.
Åter igen. Vilken var den "utländska" adeln i Finland från 1500-1800-talet? De var alla svenskar vid den här tiden. Adeln, borgaren, bonden och torparen
Jotuni skrev:Det var ju uppror för utländska tjänstemän som inte kunde folkets språk finska. I Sverige och Norge för dansk och tysk.
Kom igen! Språkuppror i Finland? Försök skriv en avhandling om det om du någonstans hittar stöd för det påståendet. Det kanske gav administrativa svårigheter i riket med tre språk, men "uppror". Ids nu inte...
cats skrev:Tanken om hur "synd" det var om "finnen" och hur han blivit förtryckt av "svensken" är löjlig, för att inte säga skrattretande.
Jotuni skrev:Jag förstår vad du menar.
Nej, det gör du inte
Jotuni skrev:
Det är mänskligt, att skratta till andras motgång, men gråta om samma motgång händer till själva. Utländsk administration med främmande språk, inte folkets språk.
Att leva under 1500-1800talet var ingen picknick. Det var ingen dröm att vara borgare/bonde/torpare och underställd adeln, som i sin tur svarade inför kronan. Adeln hade privilegier, det har ingen förnekat, eller skrattat åt bönderna för deras situation.
Men den språkaspekt du försöker lägga på samhällsstrukturen under den tiden, den fanns helt enkelt inte. Bonden blev varken mer eller mindre förtryckt i Finland än sin likvärdige bondebroder i Sverige
Jotuni skrev:Är du finlandsvensk Cats?
Vilken fråga! Något för tråden "presentera er"... Nå väl, jag skall försöka besvara den.
Jag talar och skriver svenska utan att använda Googletranslate.
Min mor är född av helt finsktalande föräldrar. Min farfarsfar kom från Tammerfors,och var helt finskspråkig, hans fru i sin tur var svenskspåkig. Farfar var fullständigt tvåspråkig, Min farmor kunde finska, men kan nog säga hon var svenskspråkig.
Min mormor och morfar kunde däremot bara finska. Min mor är tvåspråkig. Min fru är svenskspråkig, men kan bättre finska än mig, Barnen går nu i svenskspråkiga skolor, för tillfället. Vi får se sen när de börjar på universitetet hur vi gör då.
Så är jag finlandssvensk?
Inte vet jag. Säg det, du som vet.