"Ny" brakteat med runskrift - tolkning

[Krappfiskarn]

Ett utsökt fynd av två brakteater har hittats i västgötska Trollhättan. De är daterade till 400-500-talet.

Ena brakteaten har latinsk skrift, den andra har runskrift; lyckligtsvis får vi se bild på den med runskrift. Någon som känner sig manad att försöka utläsa vad det står?

http://ttela.se/start/trollhattan/1.101 ... rollhattan

(klicka på bilden i länken för större bild)

[Ane den Gamle]

Inte helt lätt såklart. Men har försökt tyda runorna enligt följande:

EIRUILARDAUINITUBARHAITEWRAITAINO

Om man antar att texten börjar klockan 12 bör vi få en mening som låter ungefär såhär:

EiruilaR daui in Tubar, Haite wraita ino.

EiruilaR och Haite tolkar jag som personnamn.
Tubar kan vara en plats.
EirulaR kan ha dött på den platsen.
Haite skrev ett minne till detta.

En samling mer eller mindre vilda gissningar. Fyll gärna på med tolkningar.

// Ane

[Markus Holst]

Intressant! För mig som fullkomlig novis verkar din tolkning rimlig.

Dock undrar jag över orden wraita och ino. We känner ju igen dem från engelska write (även svenska rita) och tyska ihn/ihm, men finns det belägg för dem i urnordiskan?

[Jurgen Wullenwever]

Urnordiska inskrifter är ofta i första person, jag/ek och har ofta persontiteln erilaz/järl och verb som hait-/heta och writ-/rita (skriva) förekommer, har jag för mig, så det här är rimligen av den typen. (Runtextdatabasen försvann med gamla datorn, men jag får väl ladda ned den igen, om den finns kvar.)

[Giancarlo]

Wow... Hade varit väldigt kul att veta vad en riktig expert på ämnet ansåg, och vad det stod på den latinska texten. Finns det ingenstans man kan ta reda på hur det går med sådant?

[frodeh]

Inte helt lätt såklart. Men har försökt tyda runorna enligt följande:

EIRUILARDAUINITUBARHAITEWRAITAINO

Om man antar att texten börjar klockan 12 bör vi få en mening som låter ungefär såhär:

EiruilaR daui in Tubar, Haite wraita ino.

EiruilaR och Haite tolkar jag som personnamn.
Tubar kan vara en plats.
EirulaR kan ha dött på den platsen.
Haite skrev ett minne till detta.

En samling mer eller mindre vilda gissningar. Fyll gärna på med tolkningar.

// Ane

For hva det er verdt, jeg mener at ordet Eirilar er tolket som Jarl eller krigerhøvding i enkelte sammenhenger. I Romsdalsoga fra 1928 ( http://www.romsdal-sogelag.no/pdf/Romsdalsoga_I.pdf ) tar for seg dette, der er det også nevnt at et østgermansk folkeslag kalte seg dette (erilar?) (side 64-65). Vi har en runeinnskrift i Norge med Eirilar Wiwila som omtales der.
TILLEGG:
Ser fra google at en tidligere funnet brakteat fra Väsby er typemssig ganske lik:


vs den som var referert hos trådstarter:

(merk at der dukker solkorset opp igjen, ref. Osebergskipet m.m.)

[aftonande]

Nu är jag absolut ingen expert, men jag har läst att det på runsternarna står att han "vart död" istället för dog, eftersom den senare formen ännu inte var uppfunnen. Är det då inte lite märkligt om det brakteatens "daui in Tubar" betyder "han dog i Tubar"? Kan inte "daui" möjligen vara en variant av engelska "do", som jag vill minnas är ett gammalt germanskt ord för göra (och som jag tror fanns på det där kända danska guldhornet)?

[Covendor]

For hva det er verdt, jeg mener at ordet Eirilar er tolket som Jarl eller krigerhøvding i enkelte sammenhenger. I Romsdalsoga fra 1928 ( http://www.romsdal-sogelag.no/pdf/Romsdalsoga_I.pdf ) tar for seg dette, der er det også nevnt at et østgermansk folkeslag kalte seg dette (erilar?) (side 64-65). Vi har en runeinnskrift i Norge med Eirilar Wiwila som omtales der.

Nu har jag inte läst hela dokumentet du länkade till, men jag skulle tro att det östgermanska folkslaget som omtalas är herulerna. Dessa brukar förknippas med människorna som kallade sig erilar.

[frodeh]

I så fall kan man jo vurdere om innskriftens "Eirilar.." kan tolkes som "Herulen.." og ikke er et personnavn. Jeg ser at dette har blitt gjort i noen tilfeller i tilsvarende innskrifter med samme ord. Det gjør jo det hele litt mer interessant også, siden herulene såvidt jeg kan se hadde spilte en rolle i den urolige folkevandringstiden som brakteaten er datert inn i.