Såg atillerieldledarna något?

[Sten Johnson]

På Eslövs fly-in den 3-4 juli firade man Cubens 75-års dag. 50 Cubar hade mött upp och lika många andra plan. En riktig flygfest. Bl.a. fick jag se denna armécub. Det var ett kärt återseende och inspirerade till en teckning. På 60-talet använde artilleriet Supercubar för eldledning och spaning. Två stycket deltog vid försöken med ny pansarorganisation på Revinge 1961. Jag var där som vagnch på en Centurion och blev kompis med en av artilleriflygarna. Detta hade till följd att jag ibland fick följa med honom som barlast vid hans träningsflygningar. Det handlade om avancerad busflygning på lägsta nivå. Jag undrar vad egentligen en artilleriledare såg vid de våldsamma upptagningarna från lägsta nivå upp till ca 100 m och sedan snabbt ner igen. Hur länge hängde Cubarna kvar i organisationen som eldledningsflygplan? Jag vet att "min pilot" (glömt namnet) flög för Transair och var inne på en repmånad. Den andre hette "Billy" och hade visst varit världsmästare i segelflygning. Är det någon som vet lite mer eller var med vid försöken. Kom planen att ingå i 1963 års pansarorganisation.

Hälsn Sten Tecknare

[Urban]

Letade i min bok Arméflygets Historia och där framgår att man ju skulle nyttja civila Cubar men även skaffade in ett antal Super Cub (flp51) till arméflyget. Totalt verkar man köpt in 6st flp51A som såldes till flygklubbar från 1963, samt 18st flp51B (inköpta 1959, 1963 samt 1966 i batchar om 6st vardera).

Ingen aning om de ingick i 1963 års pansarorganisation men de borde ju ha varit en resurs för högre nivåer och inte en integral del av en pansarbrigad?

Runt 1973 så fanns nog många Flp61 i tjänst och då togs de kvarvarande flp51 snabbt ur tjänst och såldes till flygklubbar 1973-74 för en summa av 35 KSEK styck

Man hade även med hkp5 och 6 börjat använda dessa som plattform för eldledning från omkring 1970. (2000 flygtimmar 1970).

Planen 1954 var att ha 12 artilleriflygtroppar med 3 plan vardera och då nyttja de civila plan som motsvarade Cub bäst i dessa samt de militära Cubarna.

Krigsorganisationen verkar dock ha uppgått till 11st artilleriflygplutoner efter att flp61 tagits i bruk. Totalt avsågs det finns 66st plan jämte reserver i denna organisation.

[Hans]

Trevlig bild.

Nog såg dom, jämför med FAC i t.ex. Vietnam.
http://en.wikipedia.org/wiki/Forward_air_control

MVH

Hans

[Olaus]

Jag var chef för en eldledningspatrull vintern 1963 och utbildades i samband med detta under en vecka som flygeldledare i Piper Super Cub vid en artregstab i Norrland.
Vid goda siktförhållanden var det relativt lätt att observera artillerielden.
Först gjordes anflygning till ca 1500 meter från målet, stigning till lägsta observationshöjd skedde, eldledaren läste in målets läge, planet dök, eldledaren sände målläget till skjutande enhet, varefter flygplanet gick i väntläge över någon myr utan skog, där det kretsade runt på några meters höjd tills eldkommando gavs vid batteriet eller bataljonen.

Det skjutande batteriet eller bataljonen räknade ner skjuttiden på radio sekund för sekund. Flygföraren steg upp till tillräcklig observationshöjd över trädtopparna under de sista ca 20 sekunderna före nedslag, eldledaren gjorde observationen, varefter planet dök.
Konsten var att själv visa målyta under endast några få sekunder.
Under dykningen sände eldledaren kommandon till skjutande enhet.
Det gällde att ha gemensam tid inom artilleriregementet.

Senare blev det helikoptrar som användes vid denna typ av uppgifter.