Jagaren Öland
Re: Jagaren Öland
Otroligt fina bilder! Det är sällan man ser en sån här kvalité på så gamla bilder.
M.a.o. så antar jag att behovet av särskilda torpedbärgare, alltså fartyg som endast hade som uppgift att bärga torpeder, uppkom i och med att flottan på 60- och 70-talen övergick till den s.k. lätta flottan. Torped- och robotbåtar hade, förmodar jag, inte kapacitet eller möjlighet att bärga torpederna själva?
/Per
M.a.o. så antar jag att behovet av särskilda torpedbärgare, alltså fartyg som endast hade som uppgift att bärga torpeder, uppkom i och med att flottan på 60- och 70-talen övergick till den s.k. lätta flottan. Torped- och robotbåtar hade, förmodar jag, inte kapacitet eller möjlighet att bärga torpederna själva?
/Per
Re: Jagaren Öland
I Örlogsboken 1967 finns upptaget 2 st sådana fartyg, nämligenPerman skrev:Otroligt fina bilder! Det är sällan man ser en sån här kvalité på så gamla bilder.
M.a.o. så antar jag att behovet av särskilda torpedbärgare, alltså fartyg som endast hade som uppgift att bärga torpeder, uppkom i och med att flottan på 60- och 70-talen övergick till den s.k. lätta flottan. Torped- och robotbåtar hade, förmodar jag, inte kapacitet eller möjlighet att bärga torpederna själva?
/Per
A 246 HÄGERN, ett torpedbärgningsfartyg: längd 28 m, bredd 5,0 m, deplacement 50 ton, sjösatt 1951.
A 247 PELIKANEN, torped- och robotbärgningsfartyg: längd 33 m, bredd 5,8 m, depl. 100 ton, sjösatt 1964.
Dessutom har i Örlogsboken 1985 tillkommit
A 248 PINGVINEN, ett torped- och robotbärgningsfartyg: längd 33.3 m, bredd 6.1 m, depl. 150 ton, sjösatt 1975.
Här står även HÄGERN som både torped- och robotbärgningsfartyg.
Hon har förmodligen blivit uppgraderad.
Re: Jagaren Öland
Bilden ovan visar vattenkaskaden som uppkom vid detonationen.SEVET skrev
U-båtsbekämpningen utfördes med sjunkbomber, som antingen avfyrades från någon av de 4 sjunkbombkastarna eller fälldes akteröver från sjunkbombfällarna.
Om jag inte missminner mig så var sjunkbomben ställd att detonera på 8 meters djup.
HMS ÖLAND forcerar fram i full fart och jag lovar att smällen verkligen kändes i fartyget.
Jag tyckte själv det kändes som fartyget tog ett skutt på några meter frammåt.
Tänk att sitta inne i en U-båt vid en sån smäll.
Re: Jagaren Öland
Vill minnas att Öland genomförde sin sista KFÖ 1976 (dessutom då rustad för sista gången) , vet du om det stämmer och deltog du?
Re: Jagaren Öland
Japp,
enligt mina noteringar och artikel nedan (om än kanske lite överdriven), gjorde hon KFÖ i Göteborg 1976.
Det är från Göteborg, MKV/KA4 jag fått mycket material för min samling.
Hon låg ju kvar där tills hon bogserades, först till ÖVK för rengöring och avrustning och därefter till ÖVS för målgång.
Jag har bara seglat med ÖLAND 1969.
MvH
Eve
enligt mina noteringar och artikel nedan (om än kanske lite överdriven), gjorde hon KFÖ i Göteborg 1976.
Det är från Göteborg, MKV/KA4 jag fått mycket material för min samling.
Hon låg ju kvar där tills hon bogserades, först till ÖVK för rengöring och avrustning och därefter till ÖVS för målgång.
Jag har bara seglat med ÖLAND 1969.
MvH
Eve
Re: Jagaren Öland
Fortsättning på utdrag ur Krönikeboken.
Expeditionen 1960.
År 1960 den 3 februari kl. 11.00 hissades åter flagga, gös och befälstecken på Jagaren ÖLAND. Fartygschef var Kapten Erik Ygge. Jagaren hade då på Örlogsvarvet i Karlskrona genomgått stora ombyggnadsarbeten och moderniseringar.
Bland moderniseringarna kan nämnas att en modern eldledning för medelsvårt artilleri installerats, luftvärnet hade ändrats till att omfatta 6 st 40 mm automatkanoner m/48 samt en automatkanon m/36. Ny torpedeldledning hade tillkommit samt operationsrummet hade utvidgats och moderniserats.
Den 15 februari embarkerade Divisionschef Kommendörkapten 2 gr E Cassel. Första provtursdagen blev 16 februari och provtursprogrammet varade till 16 mars, då ÖLAND avgick mot Västkusten för att bilda 1. fregattdivisionen tillsammans med MODE. Fram till den 19 april pågick grundläggande utbildning och denna dag avgick ÖLAND mot Ostkusten för att tillsammans med MODE ingå i 2. eskadern i Kustflottan. Den 22 april förtöjde hon vid Brittaniabryggan, Kastellholmen.
Nu kunde huvudstadens befolkning se den nya siluetten av Jagaren ÖLAND. Fram till den 16 juni bedrevs övningar i Hårsfjärdsområdet. Den 20 - 23 maj besöktes Västervik och den 1 juni visiterade Chefen för Marinen ÖLAND för första gången efter moderniseringen. Den 9 - 12 juni genomförde Kustflottan "Operation Söderstjärna" i Karlskrona. I början av juni målades ÖLAND i en ljusare grå färgton och därefter genomfördes bottenmålning. Man var nu rustad att genomföra sommarens första utlandsbesök. Den 16 juni avgick man från Karlskrona och inlöpte den 18 juni i Kiel. Förutom ÖLAND gästade även amerikanska, danska, engelska och tyska örlogsfartyg staden. Efter ett mycket givande och angenämt besök avgick man från Kiel den 22 juni med destination Nya Varvet.
Övningsuppehållet vidtog nu och pågick till den 19 juli, då man avgick till Halmstad för att deltaga i årets nordiska kadettmöte. Den 25 juli började förflyttningen mot norrlandskusten under diverse övningar. Den 5 - 8 augusti besöktes Vasa i Finland. Därefter besöktes även Härnösand och Söderhamn. Vid besöket i Gävle anordnades ett "Childrens Party" där mer än 1200 barn deltog och 300 liter glass konsumerades.
Den 23 augusti återvände Kustflottan till Stockholms södra skärgård för övningar. Nu gjordes följande inspektioner: 31 augusti Chefen för 2. eskadern, 8 september Chefen för Kustflottan och 12 september Chefen för Marinen. Samtliga ansåg att fartyget var i mycket gott skick. Den 22 september besöktes man av Hans Majestät Konungen av Thailand, Bhumibol i sällskap med Hans Kungliga Höghet Prins Bertil. Efter kungabesöket anordnades en familjedag och ÖLAND avgick till Näsbyviken. Den 30 september efter CKF genomgång, avgick ÖLAND till övningar inom marinkomando väst och den 6 oktober förtöjde man vid Nya Varvet.
Ny fartygschef blev den 14 oktober 1960 Kapten Gunnar Åsebo. Samma dag embarkerade även nye Divisionschefen Kommendörkapten 1 gr Tryggve Norinder. Den 16 oktober kastade man loss från Örlogsvarvet Göteborg och avgick till Karlskrona för översyn. Den 21 oktober inspekterade CKF Konteramiral Berthelsson fartyget för att bli underättad om varvsarbetenas fortlöpande. Efter en arbetsam månad gjorde ÖLAND den 16 november provtur utan anmärkning och dagen därpå kastade man loss för att tilsammans med ÖSTERGÖTLAND avgå mot Stockholm. Man hade då bildat 1. fregattdivisionen. Strax efter avgång utbröt brand i pannrum 2 och man var tvungen att återgå till Karlskrona.
((Under min tid på ÖLAND 1969, berättares det om en tidigare brand i pannrum 2 och denna orsakades av att oljeförvärmaren börjat läcka. Denna satt rakt över överhettaren och olja skulle ha antänts av detta.))
Divisionschefstecknet fick tillfälligt flyttas till ÖSTERGÖTLAND. Reparationerna tog en månad och Stockholmsbesöket måste inställas. Divisionschefstecknet hissades åter på ÖLAND och den 12 december var man redo att gå mot Göteborg. Man gick via Karlshamn för avmagnetisering och anlände till Göteborg den 13 december. Nu vidtog juluppehållet och pågick fram till den 11 januari 1961. Därefter gjordes förrådskompletteringar fram till den 21 januari.
Den 21 januari kastade ÖLAND tillsammans med ÖSTERGÖTLAND loss från ÖVG för en 2 månaders utlandsresa. Man hade då bildat 12. jagardivisionen under befäl av Kommendörkapten 1 gr Tryggve Norinder. När man passerade Billingen möttes man av musikkår och honnörsstyrka som saluterade fartygen.
Här väljer jag att avvika från Krönikeboken och låter i stället sätta in en artikel från en tidskrift - FRÅN KUSTFLOTTAN -där Kommendörkapten Tryggve Norinder själv författat artikeln.
Expeditionen 1960.
År 1960 den 3 februari kl. 11.00 hissades åter flagga, gös och befälstecken på Jagaren ÖLAND. Fartygschef var Kapten Erik Ygge. Jagaren hade då på Örlogsvarvet i Karlskrona genomgått stora ombyggnadsarbeten och moderniseringar.
Bland moderniseringarna kan nämnas att en modern eldledning för medelsvårt artilleri installerats, luftvärnet hade ändrats till att omfatta 6 st 40 mm automatkanoner m/48 samt en automatkanon m/36. Ny torpedeldledning hade tillkommit samt operationsrummet hade utvidgats och moderniserats.
Den 15 februari embarkerade Divisionschef Kommendörkapten 2 gr E Cassel. Första provtursdagen blev 16 februari och provtursprogrammet varade till 16 mars, då ÖLAND avgick mot Västkusten för att bilda 1. fregattdivisionen tillsammans med MODE. Fram till den 19 april pågick grundläggande utbildning och denna dag avgick ÖLAND mot Ostkusten för att tillsammans med MODE ingå i 2. eskadern i Kustflottan. Den 22 april förtöjde hon vid Brittaniabryggan, Kastellholmen.
Nu kunde huvudstadens befolkning se den nya siluetten av Jagaren ÖLAND. Fram till den 16 juni bedrevs övningar i Hårsfjärdsområdet. Den 20 - 23 maj besöktes Västervik och den 1 juni visiterade Chefen för Marinen ÖLAND för första gången efter moderniseringen. Den 9 - 12 juni genomförde Kustflottan "Operation Söderstjärna" i Karlskrona. I början av juni målades ÖLAND i en ljusare grå färgton och därefter genomfördes bottenmålning. Man var nu rustad att genomföra sommarens första utlandsbesök. Den 16 juni avgick man från Karlskrona och inlöpte den 18 juni i Kiel. Förutom ÖLAND gästade även amerikanska, danska, engelska och tyska örlogsfartyg staden. Efter ett mycket givande och angenämt besök avgick man från Kiel den 22 juni med destination Nya Varvet.
Övningsuppehållet vidtog nu och pågick till den 19 juli, då man avgick till Halmstad för att deltaga i årets nordiska kadettmöte. Den 25 juli började förflyttningen mot norrlandskusten under diverse övningar. Den 5 - 8 augusti besöktes Vasa i Finland. Därefter besöktes även Härnösand och Söderhamn. Vid besöket i Gävle anordnades ett "Childrens Party" där mer än 1200 barn deltog och 300 liter glass konsumerades.
Den 23 augusti återvände Kustflottan till Stockholms södra skärgård för övningar. Nu gjordes följande inspektioner: 31 augusti Chefen för 2. eskadern, 8 september Chefen för Kustflottan och 12 september Chefen för Marinen. Samtliga ansåg att fartyget var i mycket gott skick. Den 22 september besöktes man av Hans Majestät Konungen av Thailand, Bhumibol i sällskap med Hans Kungliga Höghet Prins Bertil. Efter kungabesöket anordnades en familjedag och ÖLAND avgick till Näsbyviken. Den 30 september efter CKF genomgång, avgick ÖLAND till övningar inom marinkomando väst och den 6 oktober förtöjde man vid Nya Varvet.
Ny fartygschef blev den 14 oktober 1960 Kapten Gunnar Åsebo. Samma dag embarkerade även nye Divisionschefen Kommendörkapten 1 gr Tryggve Norinder. Den 16 oktober kastade man loss från Örlogsvarvet Göteborg och avgick till Karlskrona för översyn. Den 21 oktober inspekterade CKF Konteramiral Berthelsson fartyget för att bli underättad om varvsarbetenas fortlöpande. Efter en arbetsam månad gjorde ÖLAND den 16 november provtur utan anmärkning och dagen därpå kastade man loss för att tilsammans med ÖSTERGÖTLAND avgå mot Stockholm. Man hade då bildat 1. fregattdivisionen. Strax efter avgång utbröt brand i pannrum 2 och man var tvungen att återgå till Karlskrona.
((Under min tid på ÖLAND 1969, berättares det om en tidigare brand i pannrum 2 och denna orsakades av att oljeförvärmaren börjat läcka. Denna satt rakt över överhettaren och olja skulle ha antänts av detta.))
Divisionschefstecknet fick tillfälligt flyttas till ÖSTERGÖTLAND. Reparationerna tog en månad och Stockholmsbesöket måste inställas. Divisionschefstecknet hissades åter på ÖLAND och den 12 december var man redo att gå mot Göteborg. Man gick via Karlshamn för avmagnetisering och anlände till Göteborg den 13 december. Nu vidtog juluppehållet och pågick fram till den 11 januari 1961. Därefter gjordes förrådskompletteringar fram till den 21 januari.
Den 21 januari kastade ÖLAND tillsammans med ÖSTERGÖTLAND loss från ÖVG för en 2 månaders utlandsresa. Man hade då bildat 12. jagardivisionen under befäl av Kommendörkapten 1 gr Tryggve Norinder. När man passerade Billingen möttes man av musikkår och honnörsstyrka som saluterade fartygen.
Här väljer jag att avvika från Krönikeboken och låter i stället sätta in en artikel från en tidskrift - FRÅN KUSTFLOTTAN -där Kommendörkapten Tryggve Norinder själv författat artikeln.
Re: Jagaren Öland
För att återgå till Krönikeboken står det vidare:
Hemresan mot Göteborg företogs i grov sjö och ÖLAND förhöll sig mycket god i sjöhävningen. Vid ankomsten till svenska vatten vidtog tre dagars övningar tillsammans med ubåtar. Den 21 mars på morgonen ankrade jagarna på Hakefjorden för inklarering. Den 22 mars kl. 16.00 passerades Billingen där marinens musikkår spelade och strax därefter förtöjde man på Nya Varvet. Efter påskens övningsuppehåll avgick ÖLAND till Karlskrona för bottenmålning.
Nu ägde en del förändringar rum bland officersbesättningen. Fartygschef var fortfarande Gunnar Åsebo medan Kommendörkapten 1 gr. Tryggve Norinder blev flottiljchef. Den 20 april avgick ÖLAND från Karlskrona till Ostkusten för att fram till den 15 juni bedriva övningar i Hårsfjärdsområdet. Övningarna gjordes tillsammans med MAGNE och MODE samt fyra minsvepare och man bildade Kustflottans 1. fregattflottilj. Efter besök i Västervik den 2-5 juni drog sig ÖLAND under övningar åter sydvart för att i Karlskrona förbereda sommarens första utlandsbesök. Den 15 juni avgick ÖLAND mot Polen och följande dag inlöpte tillsammans med flottiljens övriga fartyg i Gdynia. Här utväxlades visiter i vanlig ordning med en rad högre polska militärer och civila myndighetspersoner. Som vanligt vid utlandsbesök visades prov på stor gästfrihet. På morgonen den 19 juni kastade fartygen loss och gick i hårt väder tillbaka till Sverige. Följande dag förtöjde ÖLAND i Karlskrona och sommaruppehållet började.
Övningarna tog ny fart den 19 juli då 1. fregattflottiljen avgick till nordiska kadettmötet i Aalborg. Detta utlandsbesök avslutades 25 juli då fartygen avgick till Rivöfjorden för införtullning. Fram till den 13 augusti genomfördes "Operation Öresund" i farvattnen utanför Hälsingborg. Denna marina uppvisning åsågs från land av c:a 60 000 personer. ÖLAND som under veckoslutet befunnit sig i Landskrona medförde c:a 200 gäster. Efter övningen gick fregattflottiljen, via ett kortare uppehåll i Karlskrona den 23 augusti till Stockholms södra skärgård för fortsatta övningar under en månads tid. Efter CKF:s traditionella avslutning gick ÖLAND mot norrlandsfarvattnen för att deltaga i MKÖ/61.
Den 1 oktober skjöt ÖLAND, från ankringsplats i Sundsvall, salut för tillträdande CKF konteramiral E. Blidberg. Efter krigsövningen avgick ÖLAND till Karlskrona och förtöjde där den 9 oktober.
Ny fartygschef blev den 16 oktober Kapten P.O. Jonson. Även övriga officerare blev nya. Divisionschef blev Kommendörkapten 2 gr. Agne Christenson. Den 8 november kastade ÖLAND loss från Drottninghallskajen vid Karlskronavarvet. Nu följde en månads gångperiod där man under en vecka besökte Hårsfjärdsområdet. Den 6 december återvände man i sydlig storm till Karlskrona. Nu vidtog översyn på varvet och juluppehållet inleddes med att stadens Lucia med tärnor besökte ÖLAND. Den 30 januari 1962 efter en kort provtur sattes kurs mot Göteborg för att där förena sig med övriga divisionen som bestod av MAGNE och MALMÖ. Under en månad bedrevs intensiva ubåtsjaktövningar. Förutom Göteborg besöktes även Lysekil vid ett flertal tillfällen. På väg från västkusten besöktes Hälsingborg där man var värdfartyg för ett utländskt marinfartyg. I slutet av mars påbörjades översyn med egen besättning och den avslutades den 7 april. Den 3 april inspekterade CKF fartyget och uttryckte sin uppskattning med detta. Den 24 april avgick ÖLAND mot Hårsfjärdsområdet för att genomföra taktiska övningar med övriga enheter ur Kustflottan. Till besättningens stora glädje fick man ersätta Jagaren HÄLSINGLAND, som fått haveri, på flottans färd i österled. Man skulle tillbringa pingsthelgen i Leningrad. Besöket blev en stor upplevelse för alla. På hemvägen gick en besättningsman över bord i Finska Viken, men kunde bärgas efter 10 minuter i det kalla vattnet. Tullvisitationen förrättades på Hårsfjärden och därefter återvände man till Karlskrona för övningsuppehåll.
Efter övningsuppehållet avgick ÖLAND till Västkusten för övningar i den bohusländska skärgården. Sista veckoslutet i juli tillbringades i Lysekil. Nu gick ÖLAND söderut för att under augusti månads två första veckor tillsammans med övriga enheter ur Kustflottan deltaga i en operativ övning på Sydkusten. Veckosluten tillbringades i Trelleborg och Landskrona tillsammans med MAGNE och MUNIN. Tisdagen den 14 augusti besöktes ÖLAND av ÖB, General Torsten Rapp, som från jagaren följde 11. jagardivisionens artillerskjutning mot f.d. jagaren GÖTEBORG.
http://www.google.se/url?sa=t&source=we ... 6S-yJkSgeg
Dagen efter gick ÖLAND tillsammans med övriga Kustflottan till Hårsfjärdsområdet för ubåtsjaktövningar. Under denna period besöktes Stockholm 2 gånger. Den 19 september hade CKF stridsinspektion. Den 2 - 8 oktober deltog ÖLAND på B-sidan i MKO/KÖ 62.
Den 9 oktober stävade man genom dimman mot Karlskrona för att påbörja avrustningen. Det skulle även bli översyn vid Karlskronavarvet.
Fortsättning följer med Expeditionen 1969 - 1970.
Hemresan mot Göteborg företogs i grov sjö och ÖLAND förhöll sig mycket god i sjöhävningen. Vid ankomsten till svenska vatten vidtog tre dagars övningar tillsammans med ubåtar. Den 21 mars på morgonen ankrade jagarna på Hakefjorden för inklarering. Den 22 mars kl. 16.00 passerades Billingen där marinens musikkår spelade och strax därefter förtöjde man på Nya Varvet. Efter påskens övningsuppehåll avgick ÖLAND till Karlskrona för bottenmålning.
Nu ägde en del förändringar rum bland officersbesättningen. Fartygschef var fortfarande Gunnar Åsebo medan Kommendörkapten 1 gr. Tryggve Norinder blev flottiljchef. Den 20 april avgick ÖLAND från Karlskrona till Ostkusten för att fram till den 15 juni bedriva övningar i Hårsfjärdsområdet. Övningarna gjordes tillsammans med MAGNE och MODE samt fyra minsvepare och man bildade Kustflottans 1. fregattflottilj. Efter besök i Västervik den 2-5 juni drog sig ÖLAND under övningar åter sydvart för att i Karlskrona förbereda sommarens första utlandsbesök. Den 15 juni avgick ÖLAND mot Polen och följande dag inlöpte tillsammans med flottiljens övriga fartyg i Gdynia. Här utväxlades visiter i vanlig ordning med en rad högre polska militärer och civila myndighetspersoner. Som vanligt vid utlandsbesök visades prov på stor gästfrihet. På morgonen den 19 juni kastade fartygen loss och gick i hårt väder tillbaka till Sverige. Följande dag förtöjde ÖLAND i Karlskrona och sommaruppehållet började.
Övningarna tog ny fart den 19 juli då 1. fregattflottiljen avgick till nordiska kadettmötet i Aalborg. Detta utlandsbesök avslutades 25 juli då fartygen avgick till Rivöfjorden för införtullning. Fram till den 13 augusti genomfördes "Operation Öresund" i farvattnen utanför Hälsingborg. Denna marina uppvisning åsågs från land av c:a 60 000 personer. ÖLAND som under veckoslutet befunnit sig i Landskrona medförde c:a 200 gäster. Efter övningen gick fregattflottiljen, via ett kortare uppehåll i Karlskrona den 23 augusti till Stockholms södra skärgård för fortsatta övningar under en månads tid. Efter CKF:s traditionella avslutning gick ÖLAND mot norrlandsfarvattnen för att deltaga i MKÖ/61.
Den 1 oktober skjöt ÖLAND, från ankringsplats i Sundsvall, salut för tillträdande CKF konteramiral E. Blidberg. Efter krigsövningen avgick ÖLAND till Karlskrona och förtöjde där den 9 oktober.
Ny fartygschef blev den 16 oktober Kapten P.O. Jonson. Även övriga officerare blev nya. Divisionschef blev Kommendörkapten 2 gr. Agne Christenson. Den 8 november kastade ÖLAND loss från Drottninghallskajen vid Karlskronavarvet. Nu följde en månads gångperiod där man under en vecka besökte Hårsfjärdsområdet. Den 6 december återvände man i sydlig storm till Karlskrona. Nu vidtog översyn på varvet och juluppehållet inleddes med att stadens Lucia med tärnor besökte ÖLAND. Den 30 januari 1962 efter en kort provtur sattes kurs mot Göteborg för att där förena sig med övriga divisionen som bestod av MAGNE och MALMÖ. Under en månad bedrevs intensiva ubåtsjaktövningar. Förutom Göteborg besöktes även Lysekil vid ett flertal tillfällen. På väg från västkusten besöktes Hälsingborg där man var värdfartyg för ett utländskt marinfartyg. I slutet av mars påbörjades översyn med egen besättning och den avslutades den 7 april. Den 3 april inspekterade CKF fartyget och uttryckte sin uppskattning med detta. Den 24 april avgick ÖLAND mot Hårsfjärdsområdet för att genomföra taktiska övningar med övriga enheter ur Kustflottan. Till besättningens stora glädje fick man ersätta Jagaren HÄLSINGLAND, som fått haveri, på flottans färd i österled. Man skulle tillbringa pingsthelgen i Leningrad. Besöket blev en stor upplevelse för alla. På hemvägen gick en besättningsman över bord i Finska Viken, men kunde bärgas efter 10 minuter i det kalla vattnet. Tullvisitationen förrättades på Hårsfjärden och därefter återvände man till Karlskrona för övningsuppehåll.
Efter övningsuppehållet avgick ÖLAND till Västkusten för övningar i den bohusländska skärgården. Sista veckoslutet i juli tillbringades i Lysekil. Nu gick ÖLAND söderut för att under augusti månads två första veckor tillsammans med övriga enheter ur Kustflottan deltaga i en operativ övning på Sydkusten. Veckosluten tillbringades i Trelleborg och Landskrona tillsammans med MAGNE och MUNIN. Tisdagen den 14 augusti besöktes ÖLAND av ÖB, General Torsten Rapp, som från jagaren följde 11. jagardivisionens artillerskjutning mot f.d. jagaren GÖTEBORG.
http://www.google.se/url?sa=t&source=we ... 6S-yJkSgeg
Dagen efter gick ÖLAND tillsammans med övriga Kustflottan till Hårsfjärdsområdet för ubåtsjaktövningar. Under denna period besöktes Stockholm 2 gånger. Den 19 september hade CKF stridsinspektion. Den 2 - 8 oktober deltog ÖLAND på B-sidan i MKO/KÖ 62.
Den 9 oktober stävade man genom dimman mot Karlskrona för att påbörja avrustningen. Det skulle även bli översyn vid Karlskronavarvet.
Fortsättning följer med Expeditionen 1969 - 1970.
Re: Jagaren Öland
Verkligt trevlig tråd! Tack för den....
Hur var det med tullvisitationerna - efter långresorna? Det var väl vid hemkomst 1963 som HMS Älvsnabben fick namnet
Älvsnapsen då tullarna som dittills hade sett åt andra hållet med den sprit/tobaksimport som Flottans Glada Gossar sysslat med - slog ned bredyxan!
Vad jag har uppfattat är att redan hamnchefen i Göteborg blev misstänksam när så många civilpersoner önskade inpasseringstillstånd till Älvsnabbens kajplats. Deras ansökningsskäl skulle vara hjälpa hemvändande anhöriga med att frakta hem souvenirer???
Flottans ledning meddelade att tullen skulle göra grundlig översyn. Det betydde att olovliga alkoholkartonger och cigaretter snabbt måste dumpas. Hytter, företrädesvis befälspersoners av alla grader insåg ju att det brådskade. Över bord hivades en hel del. Därav rubriker att ortens fiskare kunde fiska upp Whisky från 25 m djup.
I virrvarret denna natt innan gängets besök fick ju vi vanliga tillgång och tillfälle till gratis sprit. Några förtärde utan besinning, därav sjukbesök och sådana rubriker. Omtöcknade försökte ett flertal gömma på de mest egendomliga ställen, men givetvis hittades de mesta i flitiga kunniga tullares hantering.
Huvaligen va hemskt, man gråter blod.......Efter det blev det djävligt - och djävligare vad jag förstått??
Ngt oliknande, inträffade när den Första Svenska Kongobataljonen - återvände till Sverige. I Kongo fanns inte mycket drickbar sprit/rökbara cigaretter - att smuggla in i Konungariket, vilket Tullen visste om. Så grabbarnas 'kit-bags'' visiterades bara genom utanpåsyn.....
När Tullverket och Polisstyrelsen ett år senare, började ana hur många pistoler och k-pistar som funnits i ''bagaget'' blev det stopp för den trafiken.....Luskam Appliceras - lydde parollen! Äsch...dubbelt Äsch - som Stora Stygga Vargen sa...
Hur var det med tullvisitationerna - efter långresorna? Det var väl vid hemkomst 1963 som HMS Älvsnabben fick namnet
Älvsnapsen då tullarna som dittills hade sett åt andra hållet med den sprit/tobaksimport som Flottans Glada Gossar sysslat med - slog ned bredyxan!
Vad jag har uppfattat är att redan hamnchefen i Göteborg blev misstänksam när så många civilpersoner önskade inpasseringstillstånd till Älvsnabbens kajplats. Deras ansökningsskäl skulle vara hjälpa hemvändande anhöriga med att frakta hem souvenirer???
Flottans ledning meddelade att tullen skulle göra grundlig översyn. Det betydde att olovliga alkoholkartonger och cigaretter snabbt måste dumpas. Hytter, företrädesvis befälspersoners av alla grader insåg ju att det brådskade. Över bord hivades en hel del. Därav rubriker att ortens fiskare kunde fiska upp Whisky från 25 m djup.
I virrvarret denna natt innan gängets besök fick ju vi vanliga tillgång och tillfälle till gratis sprit. Några förtärde utan besinning, därav sjukbesök och sådana rubriker. Omtöcknade försökte ett flertal gömma på de mest egendomliga ställen, men givetvis hittades de mesta i flitiga kunniga tullares hantering.
Huvaligen va hemskt, man gråter blod.......Efter det blev det djävligt - och djävligare vad jag förstått??
Ngt oliknande, inträffade när den Första Svenska Kongobataljonen - återvände till Sverige. I Kongo fanns inte mycket drickbar sprit/rökbara cigaretter - att smuggla in i Konungariket, vilket Tullen visste om. Så grabbarnas 'kit-bags'' visiterades bara genom utanpåsyn.....
När Tullverket och Polisstyrelsen ett år senare, började ana hur många pistoler och k-pistar som funnits i ''bagaget'' blev det stopp för den trafiken.....Luskam Appliceras - lydde parollen! Äsch...dubbelt Äsch - som Stora Stygga Vargen sa...
Re: Jagaren Öland
Kul att läsa. Men.... du skulle bara veta hur mycket mer som komma skall.Verkligt trevlig tråd! Tack för den....
Just Krönikeboken är intressant, eftersom den kortfattat upptar viktiga händelser i fartygets vardag.
Här kan man läsa om bemanning (FC), förflyttningar, div. stadsbesök och hur man bildade olika sammansättningar av diverse fartyg för att genomföra taktiska övningar.
Ju mer man fördjupar sig i Jagaren ÖLANDs historik, ju mer vilsen blir man egentligen över vad som hände henne 1951.
---25 juli fick Jagaren ÖLAND under navigering i mörker grundkänning och fick återvända till ÖVS.---
Ingenting i senare delen av Krönikeboken antyder att hon skulle vara hämmad av en tidigare kraftig grundstötning.
Min teori är, som jag tidigare skrivit, att man hade så mycket på gång när det gäller nybyggen att man i stället ägnade sig åt det nya som komma skulle och som redan var budgeterat. Man kan till viss del förstå att byggena av HALLAND-klassen höll på att knäcka budgeten. Därför fick ÖSTERGÖTLAND-klassen byggas utifrån ÖLANDs ritningar. Dock med modifikationer och lite ändringar när det gäller skrovformen.
Man snarare förvånar sig över att det satsades hej vilt på nya marina fartyg. Och vilka fartyg sen, jämfört med dom man idag har.
Kommer senare till detta.Hur var det med tullvisitationerna - efter långresorna?
Re: Jagaren Öland
Nu kommer vi till den tid då jag själv mönstrade på Jagaren ÖLAND.
Expeditionen 1969 - 1970.
Den 3 mars 1969 hissades åter befälstecknet på Jagaren ÖLAND. Fartygschef var Kommendörkapten 2 gr Rolf Dahl. Fartyget hade under den gångna vintern genomgått generalöversyn. Man hade byggt om bryggan samt installerat ny radaranläggning och kompletterat eldledningsutrustningen.
När sista besättningsgruppen inmönstrat den 11 april, var man färdig att starta provtursprogrammet där första gångdagen var 18 april. Med tanke på att fartyget hade ny personal , flera års stillaliggande samt flera nya installationer var man belåten med provtursprogrammet. Trots några smärre haverier kunde fartyget den 5 maj lämna Karlskrona för att förena sig med övriga Kustflottan i Hårsfjärdsområdet.
Den 6 maj förenade man sig med Jagaren HÄLSINGLAND och hälsade Chefen för Kustflottan vid passage av stabsfartyget MARIEHOLM.
Flottiljchefen Per Rudberg, utövade sitt befäl från Jagaren SMÅLAND. Det blev nu en intensiv utbildning för 1. jagarflottiljen som förutom de tre jagarna bestod av ett antal torpedbåtar. Den 30 maj avgav ÖLAND salut på Riddarfjärden vid den sista doktorspromoveringen på Stockholms stadshus. Efter en dryg månads övningar i Hårsfjärdsområdet gick jagarflottiljen till Karlskrona.
Expeditionen 1969 - 1970.
Den 3 mars 1969 hissades åter befälstecknet på Jagaren ÖLAND. Fartygschef var Kommendörkapten 2 gr Rolf Dahl. Fartyget hade under den gångna vintern genomgått generalöversyn. Man hade byggt om bryggan samt installerat ny radaranläggning och kompletterat eldledningsutrustningen.
När sista besättningsgruppen inmönstrat den 11 april, var man färdig att starta provtursprogrammet där första gångdagen var 18 april. Med tanke på att fartyget hade ny personal , flera års stillaliggande samt flera nya installationer var man belåten med provtursprogrammet. Trots några smärre haverier kunde fartyget den 5 maj lämna Karlskrona för att förena sig med övriga Kustflottan i Hårsfjärdsområdet.
Den 6 maj förenade man sig med Jagaren HÄLSINGLAND och hälsade Chefen för Kustflottan vid passage av stabsfartyget MARIEHOLM.
Flottiljchefen Per Rudberg, utövade sitt befäl från Jagaren SMÅLAND. Det blev nu en intensiv utbildning för 1. jagarflottiljen som förutom de tre jagarna bestod av ett antal torpedbåtar. Den 30 maj avgav ÖLAND salut på Riddarfjärden vid den sista doktorspromoveringen på Stockholms stadshus. Efter en dryg månads övningar i Hårsfjärdsområdet gick jagarflottiljen till Karlskrona.
Re: Jagaren Öland
Hmm....Det var FV och As kupp i FB58 därflottangick från 18% till 12% av försvarsbudgeten som tvingade fram en prioritering av CM H:son Ericson, antingen två av de dyrare halvsystrarna till Halland - Lappland och Värmland eller den enklare Östergötlandklassen. Här var kvaniteten avgörande så man valde bygga de fyra Ögd jagarna. Med facit i hand hade det nog varit klokare att bygga Lappland och VÄrmland och därmed kanske kunnat hålla liv i jagarflottan fram till mitten/ slutet av 80-talet och således räddat de stora fartygen i flottan.Min teori är, som jag tidigare skrivit, att man hade så mycket på gång när det gäller nybyggen att man i stället ägnade sig åt det nya som komma skulle och som redan var budgeterat. Man kan till viss del förstå att byggena av HALLAND-klassen höll på att knäcka budgeten. Därför fick ÖSTERGÖTLAND-klassen byggas utifrån ÖLANDs ritningar. Dock med modifikationer och lite ändringar när det gäller skrovformen.
Re: Jagaren Öland
Vad är det Pelikanen bärgar (bilden Pelikanen sjösatt 1964)?
MVH
Hans
MVH
Hans
Re: Jagaren Öland
Med tanke på att Östergötland klassen beställdes med början 1953 samt kölsträcktes från 1955 så var det knappast FB 58 som gjorde att man beställde dessa utan orsaken var vad jag vet att man hade pengar för 3 till jagare av Halland klass eller 4 st motsvarande Östergötland och man ville ha fler fartyg helt enkelt. Se mer på http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96ster ... landsklassPsilander skrev:Hmm....Det var FV och As kupp i FB58 därflottangick från 18% till 12% av försvarsbudgeten som tvingade fram en prioritering av CM H:son Ericson, antingen två av de dyrare halvsystrarna till Halland - Lappland och Värmland eller den enklare Östergötlandklassen. Här var kvaniteten avgörande så man valde bygga de fyra Ögd jagarna. Med facit i hand hade det nog varit klokare att bygga Lappland och VÄrmland och därmed kanske kunnat hålla liv i jagarflottan fram till mitten/ slutet av 80-talet och således räddat de stora fartygen i flottan.
Däremot så föll ju halvsystrarna till Halland som du säger pga FB 58.
Re: Jagaren Öland
Ser ut som en pilvingad målrobot av ngt slag....textilen är dess fallskärm gissar jag, VarjagHans skrev:Vad är det Pelikanen bärgar (bilden Pelikanen sjösatt 1964)?
MVH
Hans
Re: Jagaren Öland
Ja, med lite fantasi kan det vara en RB 311.varjag skrev:Ser ut som en pilvingad målrobot av ngt slag....textilen är dess fallskärm gissar jag, VarjagHans skrev:Vad är det Pelikanen bärgar (bilden Pelikanen sjösatt 1964)?
MVH
Hans

http://www.robotmuseum.se/Mappar/Roboth ... Rb_311.htm
MVH
Hans