Brännvin som lön

[Hexmaster]

Förr i tiden betalades ofta - ibland, alltid? - en del av lönen ut i brännvin.

Någon som känner till detta? Hur vanligt det var, hur länge, branscher... Ett typiskt exempel på hur det framställs nämner "arbetsgivare som fortfarande in på 1900-talet betalade ut en del av lönen i brännvin och ställde upp brännvinshinkar vid fabriksporten att ta morronsupen ur" (här) vilket låter frapperande. Är det sant?

Det närmaste rejält påtagliga jag hittat är brännvinsbruk där produkterna ingått i lönen (fina poletter på länk 1).
http://www.langvindsbruk.nu/historik/historik.html
http://www.flerocatt.se/FlerohoppsHistoria/branneri.htm

[Göstring]

En bok-sökning i Google ger åtskilliga träffar, dock inga i fulltext.
http://books.google.com/books?lr=&hl=sv ... %C3%B6cker

Ett axplock:

Sveriges politiska historia under konung Gustaf III: s regering - Sidan 164
efter Clas Theodor Odhner - 1896
... ofta utgick en del af dess lön i brännvin — ja till och med för barnen, man
kunde säga, att barnet fick insupa ...
Strängvy - Om den här boken - Lägg till i mitt bibliotek - Fler upplagor

Den svenska historien

Den svenska historien - Sidan 130
efter Sten Carl Oscar Carlsson, Jerker Rosén, Gunvor Grenholm - 1977
Stundom hände, att drängen upptagit hela lönen i brännvin och ... taga också
brännvin i lön.» När föreningen hade arbetat ett år hade 1oo bönder avsagt sig ...
Strängvy - Om den här boken - Lägg till i mitt bibliotek - Fler upplagor

Svenska landsmål ock svenskt folkliv - Sidan 84
efter Johan August Lundell, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala - 1891
... men det är föga troligt, att han begärde eller fick något annat än mat ock
brännvin till lön ...
Strängvy - Om den här boken - Lägg till i mitt bibliotek - Fler upplagor

Bondeledaren Hans Jansson: bidrag till kännedom om svenska allmogens ... - Sidan 44
efter Axel Härnelius, Hans Jansson - 1926 - 455 sidor
... avhålla sina barn och tjänare från "bruket av brännvin och andra häftiga ...
få ett halvt stop brännvin som förskott på lön.3) Eljest finner man stundom ...

Svenska folkets underbara öden - Sidan 101
efter Carl Gustaf Grimberg - 1925
... och fick ut en del av sin lön i »den stärkande och ... Vid bröllop och flere
andra tillfällen förde man brännvin med sig till kyrkan, ofta i betydlig ...

Från Borås och de sju häraderna.

Från Borås och de sju häraderna. - Sidan 101
efter De sju häradernas kulturhistoriska förening - 1968
Mina löneförmåner må även här antecknas: Lön och stat vid ... malt 2 tn vitkål
1/i mark mar utgjorde från våren havre 3 tn brännvin . ...

Skrifter från Folklivsarkivet i Lund: en studie i sunt förnuft och kulturmönster

Skrifter från Folklivsarkivet i Lund: en studie i sunt förnuft och kulturmönster - Sidan 158
efter Folklivsarkivet i Lund, Brita Hardenby
Dels sågs lön i pengar också som ett lätthanterligt ... i motsats till naturaförmåner
innebar en valmöjlighet mellan mat och brännvin. ...

[Stefan Lundgren]

Enligt Gustav Utterströms bok "Jordbrukets arbetare" från 1957 så betalade/gav husbonden sitt tjänstefolk brännvin, men mestadels var det i penningar och persedlar(om Utterström räknade in detta återstår att se).

Stefan

[frejs väpnare]

På de mellansvenska järnbruken fanns "ackordslöner" baserade på utsmitt järn contra kolåtgång. Denna lön omsattes i brukets handelsbod, och naturligtvis fanns också brännvin att köpa,
Vid de årliga festerna midsommar, skördefest etc serverades naturligtvis också av brännvin,ofta utportionerad av mästersmeden, (om han inte var förs tor alkoholist själv )
För extra arbeten, isrensning, byggnadsarbeten etc betalades ofta brännvin, antingen som enda lönen eller som "dricks" utöver en låg dagsersättning.

[Göstring]

Mot slutet av 1800-talet bedömdes det tydligen som olaglig brännvinsförsäljning.

En som aflönar sitt folk med bränvin.
I en af Smålands socknar har en hemmansegare tagit sig före att aflöna sitt tjänstefolk med bränvin. han har dock nu sent omsider råkat rätt illa ut för detta sitt otillständiga tilltag, i det han blifvit instämd till häradsrätten att stånda ansvar för olaglig bränvinsförsäljning. I målet, som helt nyligen varit före, intygade inkallade vittnen, att svaranden vid sina stadsresor hemtagit den eftersökta varan åt sitt folk och i ersättning för besvär och "hafda kostnader" godtgjort sig af tjänstefolkets löner. Vid ett tillfälle hade ett af vittnena i något ärende besökt svaranden, och då hade en af drängarne inkommit och begärt bränvin, som husbonden under invändningen: "Ni kan väl vara belåtna med, hvad Ni fått, expedierat med 3 deciliter". Flere af svarandens drängar hade "aflönats" på samma sätt, säger "Barometern".

[Hans]

Halvt OT men kanske fortfarande intressant i sammanhanget. I flera länder på kontinenten har jag, som inte spottar i glaset, blivit småchockad då jag sett folk som tar en redig hutt till morgonkaffet.

MVH

Hans

[NIL]

Halvt OT men kanske fortfarande intressant i sammanhanget. I flera länder på kontinenten har jag, som inte spottar i glaset, blivit småchockad då jag sett folk som tar en redig hutt till morgonkaffet.

MVH

Hans

Tar dom kaffe till morgonhutten?

J-a barbarer!

[Markus Holst]

Min fundering i ämnet: Vi kanske kan skilja på at lönen betalades ut i brännvin och att lönen kunde betalas ut i brännvin. Om vi tänker äldre system där lön huvudsakligen betalades ut i natura (vilket ju gällde rätt länge i bondesamhället) kan jag tänka mig att en del tyckte att brännvin var bra ersättning, och säkerligen en ersättning arbets/uppdragsgivaren gärna betalade i.

Dock är det ju därmed inte säker att man var tvungen att ta emot lönen i brännvin. Kanske kunde man få en skjorta eller ett tjog sillar istället.

[Stefan Lundgren]

I Brokinds socken i Östergötland fick följande yrken brännvin som lön(i tunnor) under mitten av 1840-talet.

Inspektorn: 40
Trädgårdsmästaren: 12
Rättaren: 18
Drängarna: 6

Källa: Gustav Utterström, "Jordbrukets arbetare", 1957

Stefan

[Giancarlo]

Ingick inte rom som avtalad dagsranson hos britiska sjömän på 1700-talet och senare.

[Stefan Lundgren]

Ingick inte rom som avtalad dagsranson hos britiska sjömän på 1700-talet och senare.

Ja, under de världsomseglingar under James Cook så fick besättningen rom. Apropå detta kom jag på en annan sak, Cook hade hört talas om att surkål eller citrusfrukter motverkade sjörbjugg och det tänkte han inte råka ut för. Han övertalade sina befäl att äta surkål så det såg gott ut och bjuda de besättningsmän som blev sugna. De besättningsmän som inte åt surkål eller rotfrukter samt hade dålig hygien fick sin romranson indragen för en dag eller några dagar. Cook hade inte ett enda fall av sjörbjuggen under sina världsresor

Stefan

[unmo300]

Romransonen tilldelades fram till 1970 i Royal Navy. http://www.pussers.com/rum/history
Det har ju alltid funnits en god anledning att ta sig ett jaern till sjoess, som Vingasup eller ankardram.

[Solkungen]

Att den klassiska romransonen togs bort 1970 låg i bakhuvudet på mig. Men blev konfunderad när jag läste rubriken till den artikeln:
http://www.telegraph.co.uk/news/uknews/ ... oting.html
Tydligen är det fortfarande tillåtet att medföra och dricka alkohol på båtarna.

Själv är jag rätt liberal av mig och tycker att lite grann alkohol även i en atomubåt kan väl vara ok, men inte fylleslag eller ens tydlig godartad trivsam berusning. Lite alkohol försämrar prestationen endast lite men risken finns alltid att någon med nyckel till förrådet själv spårar ur eller säljer svart till besättningen.

Hursom, jag blev förvånad.

[CvD]

Såg en dokumentär om gurkhas, om jag minns rätt så var den inspelad i Hong Kong, så det var före 1997 men efter 1984 eftersom Hong Kongs planerade överlämnade till Kina nämndes. I vilket fall som helst, tilldelades gurkhasoldaterna en romranson.
Står även omnämnt i den här artikeln, dock osäker om traditionen fortlever.
http://www.telegraph.co.uk/news/uknews/ ... urkha.html

För övrigt, kan vara värt att notera att Nya Zeeländska flottan ska ha varit den sista att ta bort traditionen till sjöss, avslutades 1990.
http://www.nzherald.co.nz/nz-herald-auc ... tid=114161

/CvD

[Donkeyman]

Det Svenska lantbruket drevs ända fram till år 1945 genom det så kallade "Statsystemet". Det innebar att lönen utbetalades till stor del "in natura", det vill säga lantarbetaren fick bostad, bränsle och en mängd andra förnödenheter direkt tilldelade som en del av lönen. Och brännvin ansågs i gamla tider som en nödvändig förnödenhet. Läser man äldre skildringar förekommer det på många ställen skildringar av att man delade ut "morgonsupen" innan dagens arbete började, till exempel.

På samma sätt var det i vissa andra yrken normalt att arbetsgivaren bjöd på en sup vid olika tillfällen. Som ofta var att se som en form av "bonus". Även om det styrdes av tradition. Jag minns mycket väl att i min ungdom på skärgårdsbåtarna så bjöd rederiet på en så kallad "kolbira" efter avslutad kolning. Till sjöss var det tradition att 1:e Maskinisten ställde fram en kasse med öl efter avslutad kannhalning. På samma sätt förväntades en förman i många landjobb bjuda sina "gubbar" på en bira eller en sup efter vissa arbetsmoment.

Vissa traditioner lever än i dag- ve den byggmästare som inte bjuder på taklagsfest när ett bygge närmar sig färdigställning. Och vad är företagens julfest med fritt dricka annat än en förlängning på detta.

Vi skall inte blanda in vår nuvarande syn på sprit och öl med gamla tiders traditioner. I vart fall om vi vill försöka förstå de sociala sammanhangen i äldre tider.