Marcus Wendel skrev:Är det någon som kan lista vilka brott som Sovjet hade dödsstraff på?
Nedanstående grundar sig på Olga B. Semukhinas och John F. Gallihers artikel "
Death penalty politics and symbolic law in Russia" i International Journal of Law, Crime and Justice, Volume 37, Issue 4, December 2009, Pages 131-153, doi:10.1016/j.ijlcj.2009.07.001.
Under de fem åren som följde på februarirevolutionen 1917 befann sig lagstiftningen rörande dödsstraffet i konstant förändring. Det avskaffades och återinfördes gång på gång av både den provisoriska regeringen och bolsjevikerna.
1917 - En månad efter februarirevolutionen avskaffar den provisoriska regeringen dödsstraffet för alla "criminal offences".
1917-07-12 - Dödsstraffet återinförs för alla militära brott, mord, våldtäkt och brott mot staten i krigstid.
1917-09 - Moratorium vad gäller tillämpning av dödsstraff.
1917-10 (gammla stilen) - Bolsjevikerna avskaffar dödsstraffet.
1918-02-21 - Återinfört genom dekretet "Det socialistiska moderlandet är i fara!". Dekretet auktoriserade extrajudiciella undantagskommissioner att döma den som förövade kontrarevulotionära brott, så som sabotag och förräderi, utan domstols prövning eller rätt att få fråna prövad i högre instans.
1918-06-16 - Nytt dekret instruerade folkets revolutionsdomstolar att använda dödsstraffet som det enda straffet för kontrarevolutionära brott.
1918-09 - Dekretet "Om röd terror" - alla personer med förbindlelser til vitgardistiska organisationer eller inblandade i konspirationer och revolter, skulle ommedelbart skjutas efter beslut fattade av undantagskommissionerna. Dekretet tillät extrajudiciell och omedelbar tillämpning av dödsstraffet.
1920-01-17 - Dödsstraffet avskaffat. Dock tilläts bruket av dödsstraff av militära domstolar och det innhöll ett rättfördigande av möjligt användande av straffet i framtiden.
1922 - Ny Strafflag. Tveksamhet till dödsstraff, men antas som tillfällig och utomordentlig åtgärd, en tradition som följdes av alla senare sovjetiska strafflagar. 1922 års Strafflag tillät dödsstraff genom arkebusering för 19 olika brott, de flesta riktade mot staten. I 13 av dessa 19 fall hade domarna full frihet att ersätta dödsdomen med endast fem års fängelse. 1922 års Strafflag var i huvudsak rehabilitativ, något som minskade domstolarnas bruk av dödsstraffet.
1924 - Grundlag för Sovjet.
1926 - Ny Strafflag. Dödsstraff behölls för alla politiska brott, men minskade antalet andra brott som straffades med döden. Både grundlagen av 1924 och Strafflagen av 1926 fortsatte att förklara att dödsstraff var en utomordentlig åtgärd, som som endast återupptogs tillfälligt för statens och folkets skydd och att det endast skulle användas intill dess att den allryska centrala verkställande kommitéen avskaffat det. Trots denna deklaration avskaffades inte dödsstraffet i Sovjetunionen.
Mot slutet av 1920-talet satte kommunistpartiets politbyrå in sig själv i den juridiska processen och kom att utöva betydande politisk kontroll över straffen och rättegångar som slutade med dödsstraff. En specialkommission för politiska fall skapades 1928 av politbyrån för att ha uppsikt över åtal av politisk betydelse där dödsstraffet var möjligt.
1929 - 1940 - RSFSR:s Strafflag av år 1926 utökas med ett antal nya politiska brott med dödsstraff.
1929 - Tillägg till 1926 års Strafflag. Tjänstemän som hoppar av eller låter sig mutas i tjänsten skall behandlas i likhet med förbrytare mot staten och dömas till döden.
1932 - Dekret om socialistisk egendom. Folkdomstolarna tillkännagavs att stöld av gods som transporterades med järnväg eller på vatten, likaså stöld från kollektivjordbruk eller kooperativ egendom, skulle hållas för kontrarevolutionära brott och kunna straffas med dödsstraff.
1934 - Till brotten mot staten kom det ökända "förräderi av moderlandet". Analogislut tilläts när dessa regler tillämpades. Något som gjorde det möjligt att innefatta alla tänkbara handlingar mot staten och även vanliga brott under paraplyet "förräderi av moderlandet" Under avk gjorde analogiprincipen det möjligt att åtala många handlingar, vilka tidigare tyckts harmlösa eller av mindre fara, utan att det ansågs att Strafflagen behövde förändras.
1947 - Nytt försök att avskaffa dödsstraffet för brott begågna under fredsstid. Dödsstraffet ersattes med 25 års fängelse.
1950 - Dödsstraffet återinförs för brott mot staten, inklusive förräderi, "förräderi av moderlandet" och spionage.
1960 - Ny Strafflag. Principen av analogislut avskaffas. Brottet "förräderi av moderlandet" avskaffas. Samtidigt utökas antalet brott som kan straffas med döden. Däribland alla brott mot staten, mord begånget under försvårande omständigheter, förbrytelser begågna i krigstid och valda egendomsbrott som penningförfalskning, olicensierad handel med utländsk valuta och grovt rån förövat av en organiserad grupp. Det fanns nu mer än 30 brott med dödsstraff på skalan, trots att dödsstraffet fortfarande hölls för ett utomordentligt straff enligt den generella delen av RSFSR:s Strafflag.
1980- - Från mitten av 1980-talet skedde en gradvis minskning av antalet brott med dödsstraff. Bara några få brott mot staten och mot person blev kvar. Vid slutet av 1980-talet hade antalet brott med dödsstraff enligt RSFSR:s Strafflag minskat till 24. 1991 fanns det 16, varav 5 rörde brott mot person.
Enligt artikeln finns det få tillgängliga data rörande dödsdomar och avrättningar. De är dessutom motsägelsefulla. Enligt Pristavkin, rådgivare till ryske presidenten och ordförande för nådkommissionen, anger att ungefär 20000 personer avrättades i Sovjetunionen för brottsliga handlingar mellan 1920 och 1954.
