Rallarna och emigrationen

[Fredrik Andersson]

Jag läste i en lokal historieskrift från tidigt 1900-tal. Där nämndes bland annat hur mängden oäkta barn ökade i samband med att järnvägen drogs fram och rallare och lokala flickor umgicks på 1860-talet. En fundering som dök upp är om det kan finnas ett samband med att toppen på utvandringen inföll ungefär 20 år senare och dessa oäkta barn?

Är det någon som läst något om denna teori eller om det finns någon relevant forskning på området?

[frejs väpnare]

Så många rallare fanns det väl inte på 1860-talet, och inte var de spridda över hela landet heller.
Just deras amorösa eskapader kan inte sätta stora spår i statistiken, annat än lokalt.

[Fredrik Andersson]

Möjligt. Men stambanan drogs fram här 1862 och tydligen ska mängden "oäktingar" ha ökat i samband med denna händelse. Hur ser det ut på andra orter i landet under andra hälften av 1800-talet tro?

[Göstring]

Möjligt. Men stambanan drogs fram här 1862 och tydligen ska mängden "oäktingar" ha ökat i samband med denna händelse. Hur ser det ut på andra orter i landet under andra hälften av 1800-talet tro?

(promille)

Källan är Emigrationsutredningen och siffrorna finns i en pdf som jag lade upp i forumets testhörna.viewtopic.php?f=17&t=35503

[a81]

Gäller det här diagrammet hela landet? Jag tycker att 1 procent (10 promille) 1749, och även 4 procent (40 promille) i slutet av 1800-talet, verkar lågt. Jag tycker att man ser oäkta barn relativt ofta i födelseböckerna.

[Göstring]

Gäller det här diagrammet hela landet? Jag tycker att 1 procent (10 promille) 1749, och även 4 procent (40 promille) i slutet av 1800-talet, verkar lågt. Jag tycker att man ser oäkta barn relativt ofta i födelseböckerna.

Det är antalet föderskor med oäkta barn i förhållande till antalet ogifta kvinnor och änkor mellan 20 och 45 års ålder och alltså inte, vilket kanske hade varit det naturligaste, antalet oäkta barn i förhållande till totala antalet födda. Den utomäktenskapliga fruktsamheten således. Att den oäkta börden låg på 10 promille förstås som att 1 procent av de ogifta kvinnorna i de åldrarna fick barn.

Det som i tabellen kallas fruktsamheten, är i själva verket den inomäktenskapliga fruktsamheten.

Data är hämtade från bilaga 4, tabell 47 på sidan 152f.

[Stefan Lundgren]

BiSOS(Bidrag till Sveriges offiella statistik) kan man få uppgifter hur många som emigrerade varje år inom olika yrkesgrupper.

Förslagsvis är det befolkning(serie A) som är lämpligast;

http://www.scb.se/Pages/List____257387.aspx

Under 1880-talet så var det en stor emigrationsvåg i Sverige med tre toppar på över 50 000 varje år.

Jag håller på att söker efter sådana uppgifter nu.

Stefan