Tried by war- Abraham Lincoln as commander in chief

[M Corleone]

Har nyss avslutat Tried by war- Abraham Lincoln as commander in chief av James McPherson. Boken handlar som titeln beskriver om hur Lincoln som unionens överbefälhavare utövade sitt militära ledarskap under den amerikanska inbördeskriget. McPherson är djupt imponerad av Lincoln som fältherre och menar att Lincoln knappast hade gjort bort sig som befälhavare av en fältarmé. Lincoln visade gång på gång en gåpåanda som få av hans generaler hade och fick tidigt klart för sig att det var viktigare att besegra konfederationens trupper än att koncentrera sig på att erövra städer, när Lee hotade Washington både 1862 och 1863 så såg Lincoln det som en möjligt att locka Lee i en fälla istället för vara rädd för Washingtons säkerhet. "Lee´s army, and not Richmond, is your true objective point" sa han till Hooker, då befälhavare för unionens största fältarmé.

Visst, menar McPherson, Lincoln gjorde sina misstag. Dribblandet med befälhavare för unionens största fältarmé, Potomacarmén var antagligen han största misstag. McClellan, Burnside, Hooker och Meade var alldeles för försiktiga för Lincoln smak. Speciellt att Lincoln höll fast vid McClellan så pass länge är förvånande då han snabbt visade sig inte uppgiften mogen. Meade segrade visserligen vid Gettysburg men Lincoln blev djupt besviken på att han inte tog den efterföljande möjligheten att krossa Lee innan han hann retirera över Potomac. Istället var det bland befälhavarna för den västra krigskådeplatsen där Lincoln hittade sin typ av generaler, Grant, Sherman, Thomas och Sheridan, generaler som inte stod stilla och klagade på för lite resurser utan agerade,de var de som kom att vinna kriget åt unionen. Grants segrar vid Vicksburg och Appomattox, Shermans blixtkampanj genom södern 1864, Sheridans seger vid Shenandoahdalen och Thomas seger vid Nashville krossade konfederationens trupper och vann kriget. Det går att invända menar McPherson att det var friare tyglar för befälhavarna i väst, flera hundra mil från uppmärksamheten i Washington men en befälhavare som Grant klarade av även att hantera den upgiften när han blev utsedd till ármechef 1864.