Uppsala. De olika platserna , hur ser de ut ?

[persoderberg]

Opsal / Ubsal / Uppsala

Den 1 a plats som nämner "Ubsal/Uppsala " är en runsten, 700 tal , i Levene
Vara Västergötland och det är en gammal Kungsgård där Stenkilsätten hade
bo! Det finns många Uppsala i Västergötland .

Söker man på Uppsala på Eniro.se så kommer det upp 36 st i Sverige.
Söker man på Opsal på Kvasir.no så kommer det upp 72 st platser i Norge.

Adam av Bremen säger inte att Uppsala är en plats , han skriver att Templet
heter Uppsala/Ubsal och ligger nära Sigtuna.

Saxo Gramaticus säger att en Dansk kung som har problem med sin frus
fertilitet tar hjälp i Uppsala templet. ... det lär knappast vara det vid Mälaren.



De två platser i Norge jag tittat på är uppenbara "höjder" , hur ser det ut på de 36 st i Sverige ?

Någon som har bra boktips om studier av de olika platsernas arkitektur ?

Är Uppsala relaterat till kärlekskult istället för tex krigarkult , någon som vet mer ?

[asphen]

När du skriver att den första som nämner ordet Uppsala är en sten i Västergötland menar du då Sparlösastenen med dess text "...då satt fadern i Uppsala"?
Stenen nämner också en mansperson - Ejvisl som är son till Erik som satt i Uppsala. Att sitta i Uppsala har av forskarna tolkats som att då satt man på tronen i Uppsala. Det finns en lika gammal sten strax söder om Motala vid västra Stenby kyrka. Denna sten är ristad över Ojvind som föll österut med Ejvisl. Ejvisl var alltså hövding för härnadståget mot öster. Vissa forskare har kopplat ihop dessa båda stenar och identifierat "Stenby-Ejvisl" med "Sparösa-Ejvisl". Den enda kung man känner till från denna tidpunkt är en kung Erik som omtalas i Harald Hårfagers saga och som regerade över sveonerna under 880 - 890 talet. Dessa båda stenar knyts till grundläggandet av det rusiska riket som skedde under andra hälften av 800-talet. Något som också stöds av Nestors krönika.
Alltså detta Uppsala är utan tvekan Uppsala i Uppland.

Beträffande det Uppsala som Adam av Bremen omtalar är det utan tvekan Uppsala i Uppland han menar. Idag tror jag inte det råder något tvivel om att Uppsala hade den betydelse, både som kultplats och sveakungens "huvudort". De sk Husabyar och kanske även Tunabyarna ingick i Uppsala-öd som var de gårdar från vilka sveakungen hade sina naturainkomster.

Saxo nämner även han Uppsala och dess tempel. Rimbert omtalar även han Uppsala i sin krönika. Forskarna är även här tämligen säkra på att det är Uppsala i Uppland som avses.

Vad nämnet har för innebörd kan man bara spekulera över men att det är något som ligger ovanför Sala kan man någ anta. Vad är då Sala för plats? I dagens Uppsala finns en plats som benämns Sala backe och har så gjort under några hundra år. Kan denna Sala backe ha något med detta att göra. Nämnas bör att Fyrisåns gamla namn (vikingatida) var också Salaån. Vilket torde betyda att det finns någon koppling till namnet (orten? platsen?) Sala.

Du frågar efter ett boktips om platsens arktektur. Menar du då dagens arkitektur?

[persoderberg]

När du skriver att den första som nämner ordet Uppsala är en sten i Västergötland menar du då Sparlösastenen med dess text "...då satt fadern i Uppsala"?
Stenen nämner också en mansperson - Ejvisl som är son till Erik som satt i Uppsala. Att sitta i Uppsala har av forskarna tolkats som att då satt man på ............................. Hårfagers saga och som regerade över sveonerna under 880 - 890 talet. Dessa båda stenar knyts till grundläggandet av det rusiska riket som skedde under andra hälften av 800-talet. Något som också stöds av Nestors krönika.
Alltså detta Uppsala är utan tvekan Uppsala i Uppland.
Beträffande det Uppsala som Adam av Bremen omtalar är det utan tvekan Uppsala i Uppland han menar. Idag tror jag inte det råder ..........................ske även Tunabyarna ingick i Uppsala-öd som var de gårdar från vilka sveakungen hade sina naturainkomster.
Saxo nämner även han Uppsala och dess tempel. Rimbert omtalar även han Uppsala i sin krönika. Forskarna är även här tämligen säkra på att det är Uppsala i Uppland som avses.
Vad nämnet ......................ar också Salaån. Vilket torde betyda att det finns någon koppling till namnet (orten? platsen?) Sala.
Du frågar efter ett boktips om platsens arktektur. Menar du då dagens arkitektur?

Ejvisl ser jag inte på Sparlösastenen ?
Sparlösa ligger vid kungsgården i Levene där Stenkilsätten hade bo, då bör de haft ett Uppsala nära ?
Att Saxo:s Danska kungs Uppsala tempel är ett Svenskt Uppsala kan du glömma , vilken forskare säger det ?
Arkitektur , nuvarande , med avseende på kulle ? Det inns 72st Opsal i Norge , varför då ?

[asphen]

Sparlösastenens början är: "Ejvisl, Eriks son..." En del tolkar namnet som Öjuls.

Sparlösa ligger vid kungsgården i Leverne där Stenkilsätten hade sitt kärnområde. Varför måste de haft ett Uppsala nära sig? Duger inte Uppsala i Uppland som på Stenkils tid var själva utgångspunkten för sveakungen maktsfär. Visserligen var Stenkil av västgötaätt men ändock erkänd som kung både av svearna och göterna.

Varför kan inte Saxo danske kung resa till ett av norra Europas mest kända kultplats, som Uppsala ändock var, om han behöver gudarnas hjälp med sin ofruktsamma drottning? Kan du specificera vilken dansk kung som avses? Märk väl att Saxos tidiga historia bygger en hel del på både mäster Adam och Rimbert texter.

Sedan förstår jag inte din fråga beträffande arkitektur med avseende på kulle? Du bör nog förtydliga frågan. Det är klart att det finns en mängd orter, byar och gårdsamlingar som heter och har haft sala i namnet. De som legat norr om har naturligtvis fått förstavelsen ovan eller upp eller på norska op.

Beträffande Adams beskrivning av templet i Uppsala fick han informationen av kung Svend Estridsen, som under många år var Anund Jakobs gäst på 1030-talet och ingick i dennes. Svend var alltså ganska insatt i förhållandena i svea- och götaland. Adam besökte aldrig själv det dåtida Sverige. Att han skriver att templet ligger nära Sigtuna talar väl ganska tydligt om att det är Uppsala i Uppland som avses.

[Karsten Krambs]

Beträffande Adams beskrivning av templet i Uppsala fick han informationen av kung Svend Estridsen, som under många år var Anund Jakobs gäst på 1030-talet och ingick i dennes. Svend var alltså ganska insatt i förhållandena i svea- och götaland. Adam besökte aldrig själv det dåtida Sverige. Att han skriver att templet ligger nära Sigtuna talar väl ganska tydligt om att det är Uppsala i Uppland som avses.

Lidt om Svend Estridsen:
Svend Estridsen blev født år 1020.
Svends forældre Ulf og Estrid opholdt sig årene 1021-22 i England for efter Thorkild den Højes død, at overtage administrationen af Danmark år 1023. Efter slaget ved Helgeå år 1026, anbringes Svend Estridsen hos Anund Jakob i Uppsala, hvor han bl.a. opdrages i krigskunst i 12 år (Adam af Bremen).
Ved Hardeknuds død år 1041, lå hans flåde på 62 skibe underdrejet i Sandwich i England og flåden blev, ifølge den engelske krønike, ledet af den 22-årige Svend Estridsen og fætter til Hardeknud. Det er første gang kilderne refererer til Svend.
Svend var således med i samtiden og hans oplysninger valide – og kilden til hans viden kan med en vis sikkerhed føres tilbage til ”hoffet” i Uppsala.
Karsten

[asphen]

Om det funnits någon hednisk helgedom (tempel eller liknande) i Uppsala (nuv. gamla Uppsala) är ovisst men att Uppsala var ett politiskt- och religiöst maktcentrum under vikingatiden råder det ingen tvekan om. Platsen var väl vald; här möttes vattenvägarna från norr ner till Mälaren och mot Östersjön och var en naturlig knutpunkt. Platsen låg på gränsen mellan de två stora folklanden Attundaland och Tiundaland, sveakungens kärnland. Här hade också Uppsala-öd, ett antal gårdar avsedda för kungens försörjning, sitt ursprung. Den nyvalde kungens edgångsresa genom riket utgick härifrån och inte långt från Uppsala ligger den plats, Mora stenar, där kungen dömdes land och krona efter genomförd Eriksgata.

Namnet Uppsala har flera betydelser; dels ”salen uppe på höjden”, ”höga salen” eller ”norr om salen”. För vårt Uppsala (Gamla Uppsala i Uppland) gäller nog den senare betydelsen. Något som talar för detta är Fyrisåns tidigare namn var Salaån och detta kan betyda att ån flöt förbi någon ”sal” av dignitär betydelse. Om det var Uppsala som avsågs borde ån hetat Uppsalaån. Så namnet "salaån" antyder att det inte är Uppsala som avses. Denna ”sal” ska då ha legat söder om Uppsala enligt mitt förmenande.

Sveriges första domkyrka förlades också till platsen under andra halva av 1100-talet.
Men varför förlade man då ärkebiskopstolen till Uppsala om nu kungarna under 1100-talet kom från Götaland? Frågan är långt ifrån utredd, men behöver inte besvaras genom någon form av centrumperspektiv.
De yttre händelserna är till viss del kända. I Europa rasade investiturstriden, den stora maktkampen mellan kejsaren och påven om rätten att kontrollera de kyrkliga ämbetsutnämningerna. Den danska kungamakten hade hamnat på kejsarens sida och Nordens ärkebiskop Eskil i Lund tvingades gå i exil. Påven, med hjälp av Eskil, försökte kontra utvecklingen genom att göra först Nidaros (Trondheim) till påvetroget ärkestift i Norge 1153 och sedan Uppsala för Sverige 1164. Sannolikt segrade Uppsala över Linköping. Varför? Det finns olika rimliga svar; Ett kan vara en markering mot den förkristna kulten, att man bygger domkyrkan rakt på det gamla hedniska kultplatsen Uppsala. Det finns fler exempel på detta; Fröstuna i Södermanland, Fivelstad i Östergötland, mm.

[Karsten Krambs]

Platsen låg på gränsen mellan de två stora folklanden Attundaland och Tiundaland, sveakungens kärnland.

Arkitektur? Attundaland, Tiundaland og Fjädrundaland samt måske Västmanland var en del af Uppsalaområdet og navnene udspringer af en tidlig form for herredsopdeling. Denne opdeling af herreder bygger på termen "hund, hundare, huntari", der tager udgangspunkt i et låneord fra det angelsaksiske "hundred" (Bo Gräslund 1986). Forordningen tages i brug af sveakongerne før år 1040 og denne første administrative forordning i Sverige må relateres til kongernes magtcentrum. Link: http://www.sciecom.org/ojs/index.php/sc ... le/930/715

Ingen tvivl om at her herskede sveakongerne, hvilket ses af de mange båd- og kammergrave i Valsgärde og Vendel fra 700-tallet og helt op til år 1050; disse gravtyper fulgte magthavernes bosættelser. Bebyggelserne i området har været betydningsfulde af størrelse og eksisterede over en længere periode og kan relateres til det højere aristokrati.
Karsten

[persoderberg]

Sparlösastenens början är: "Ejvisl, Eriks son..." En del tolkar namnet som Öjuls.

Sparlösa ligger vid kungsgården i Leverne där Stenkilsätten hade sitt kärnområde. Varför måste de haft ett Uppsala nära sig? Duger inte Uppsala i Uppland som på Stenkils tid var själva utgångspunkten för sveakungen maktsfär. Visserligen var Stenkil av västgötaätt men ändock erkänd som kung både av svearna och göterna.

Varför kan inte Saxo danske kung resa till ett av norra Europas mest kända kultplats, som Uppsala ändock var, om han behöver gudarnas hjälp med sin ofruktsamma drottning? Kan du specificera vilken dansk kung som avses? Märk väl att Saxos tidiga historia bygger en hel del på både mäster Adam och Rimbert texter.

Sedan förstår jag inte din fråga beträffande arkitektur med avseende på kulle? Du bör nog förtydliga frågan. Det är klart att det finns en mängd orter, byar och gårdsamlingar som heter och har haft sala i namnet. De som legat norr om har naturligtvis fått förstavelsen ovan eller upp eller på norska op.

Beträffande Adams beskrivning av templet i Uppsala fick han informationen av kung Svend Estridsen, som under många år var Anund Jakobs gäst på 1030-talet och ingick i dennes. Svend var alltså ganska insatt i förhållandena i svea- och götaland. Adam besökte aldrig själv det dåtida Sverige. Att han skriver att templet ligger nära Sigtuna talar väl ganska tydligt om att det är Uppsala i Uppland som avses.

När det finns 72 st i Norge och uppenbart fanns i Danmak så bör det ha funnits i Sverige också . Nu finns det 36 st på eniro.se , flera i Västergötland!

Att hävda att en Dansk kung åker till Uppsala Uppland är naivt .

Stenkilsätten ... Sveakung , maktbas i Uppland Mälaren . Du är inte medveten om att Adam av Bremen skrev "Götarna styr i Sveoneernas land "? Han skrev även "Birka är götarnas stad" .

När det gäller Uppsala så syftar jag på platser före år 1000.

[persoderberg]

Om det funnits någon hednisk helgedom (tempel eller liknande) i Uppsala (nuv. gamla Uppsala) är ovisst men att Uppsala var ett politiskt- och religiöst maktcentrum under vikingatiden råder det ingen tvekan om. Platsen var väl vald; här..........................förbi någon ”sal” av dignitär betydelse. Om det var Uppsala som avsågs borde ån hetat Uppsalaån. Så namnet "salaån" antyder att det inte är Uppsala som avses. Denna ”sal” ska då ha legat söder om Uppsala enligt mitt förmenande.

Sveriges första domkyrka förlades också till platsen under andra halva av 1100-talet.
Men varför ..............................ämbetsutnämningerna. Den danska kungamakten hade hamnat på kejsarens sida och Nordens ärkebiskop Eskil i Lund tvingades gå i exil. Påven, med hjälp av Eskil, försökte kontra utvecklingen genom att göra först Nidaros (Trondheim) till påvetroget ärkestift i Norge 1153 och sedan Uppsala för Sverige 1164. Sannolikt segrade Uppsala över Linköping. Varför? Det finns olika rimliga svar; Ett kan vara en markering mot den förkristna kulten, att man bygger domkyrkan rakt på det gamla hedniska kultplatsen Uppsala. Det finns fler exempel på detta; Fröstuna i Södermanland, Fivelstad i Östergötland, mm.

Lästips , kyrkohistorikern Jan Arvid Hellström "Vägar till Sveriges kristnande" , den är klockren.

[asphen]

Nu tror jag du fått saken om bakfoten.
Jag har aldrig påstått att det var svearna som styrde de tre "länderna"; Svealand, Västra- och Östra Götaland, men att svearna hade ganska mycket att säga till om tror jag de flesta inser eftersom svearna när det gällde konungaval "ägde rätt att taga och vräka konung", och som jag tidigare skrivit så utgick makten i de tre länderna från Uppsala i Uppland.

Varför skulle det vara naivt att tro att en dansk kung åkte till Uppsala. Alexander den store besökte oraklet i Delfi för att få vägledning, en resa som är betydligt längre än till Uppsala och dessutom 1300 tidigare....
Det är synd att du inte vill uppge vilken dansk kung som Adam avser. Det kanske fanns andra anledningar för honom att besöka Uppsala i Uppland, ett släktskap kanske?

Jag har heller inte påstått att Uppsala i Uppland är den enda platsen i Sverige som heter Uppsala. Det jag talar om är att Uppsala i Uppland var själva kärnan för att bli erkänd som konung i de tre "länderna". Lästips: Snorres Heimskringla. Saxo Gramaticus i viss mån, Agneta Conradi Mattsons förträffliga bok om Riseberga kloster, Mats G. Larssons samtliga böcker och avhandlingar. Listan kan göras lång.

[asphen]

Jag har boken (samt ytterligare ett hundratal böcker och avhandlingra om perioden) i bokhyllan och vad jag kan se motsäger den inte det jag skriver.

[asphen]

När det gäller platsers namn är det ganska svårt att med säkerhet tidsbestämma dem bara utifrån namnet. Det kan vara viss hjälp om det är tidstypiska namn, exempelvis sådana som börjar på Thegn-, Ull-, Frö-, Njord-, Tor- eller slutar på -tuna, -by, -stad, -arp,-böle, -lund.

[persoderberg]

Nu tror jag du fått saken om bakfoten.
Jag har aldrig påstått att det var svearna som styrde de tre "länderna"; Svealand, Västra- och Östra Götaland, men att svearna hade ganska mycket att säga till om tror jag de flesta inser eftersom svearna när det gällde konungaval "ägde rätt att taga och vräka konung", och som jag tidigare skrivit så utgick makten i de tre länderna från Uppsala i Uppland.

Varför skulle det vara naivt att tro att en dansk kung åkte till Uppsala. Alexander den store besökte oraklet i Delfi för att få vägledning, en resa som är betydligt längre än till Uppsala och dessutom 1300 tidigare....
Det är synd att du inte vill uppge vilken dansk kung som Adam avser. Det kanske fanns andra anledningar för honom att besöka Uppsala i Uppland, ett släktskap kanske?

Jag har heller inte påstått att Uppsala i Uppland är den enda platsen i Sverige som heter Uppsala. Det jag talar om är att Uppsala i Uppland var själva kärnan för att bli erkänd som konung i de tre "länderna". Lästips: Snorres Heimskringla. Saxo Gramaticus i viss mån, Agneta Conradi Mattsons förträffliga bok om Riseberga kloster, Mats G. Larssons samtliga böcker och avhandlingar. Listan kan göras lång.

1 Götar var ett Sveonskt folk enligt Adam ... det är inte ett litet område i Sve ... men han kallar Mälareområdet kyrkligt för Sveaområdet , det är en annan sak .
Det finns flera som räknar upp Sveafolk som har med Götarna och kallar Mälaren för typ "Uppsvear" dvs det har funnits fler Svear söder ut.

Ex "Svear äga rätt att taga och vräka ... men sedan när han nämner folken så ingår bara VG ÖG ... men inte Mälaren ... de kommer med senare .

2 Dansk kung: Se en översättning av Saxo , jag har lämnat åter till Biblioteket.

3 Undvik Mats G , han ses siom pseudovetenskaplig av andra akademiker.

4 Uppsala: Enligt Jan Arvid följer placeringen av ärkebiskosätet traditionen vis missionen i Tyskland och England. Englands är väldokumenterad .
Notera att man tog ÄBiskop från Linköping.

[persoderberg]

Tillägg : man lade äbiskop i ytterkanten , frontlinjen på missionerandet , dvs Uppsala var precis i gränsen....

[Karsten Krambs]

Det finns flera som räknar upp Sveafolk som har med Götarna och kallar Mälaren för typ "Uppsvear" dvs det har funnits fler Svear söder ut.

Det ældste pavebrev, der er sendt til en Svensk konge, er en kopi af et brev fra Gregory VII år 1080, der er adresseret til 'ad Regem Sueciae' og 'I. glorioso Sueonum regi'. De fleste historikere tolker, at det er sendt til kong Inge I af Västergötland.
Pave Gregory sendte et andet brev år 1081 med adresse til: 'pro tempore, Visigothorum Regibus I & A.' (her menes kong Inge og efterfølgeren (H)alsten). Umiddelbart ser det ud til at paven kalder folket visigothi, visigothae med klassisk reference til Gotherne?
Med henvisning til dette pavebrev tolkes teksten som, at Inge & Halsten blev fordrevet til Västgötaland af de hedenske Uppsvear (Salmonsens).
Dette understøttes af beretningerne om den tyske biskop Siward i Uppsala (perioden 1134-57) samt biskop Henry af Sigtuna (død Fotevik i Skåne 1134) - '[s]euerinus (Siwardus), nicolaus, sueno, sanctus henricus (Henry) martir qui fuit tempore beate erici, and kopmannus' .
Begge biskopper menes at være drevet væk af det hedenske styre i Uppsala - 'expulsus de Swethia' .
Karsten