Quiz: Ekonomisk historia

[Stefan Lundgren]

Japp, din fråga....von Adler.

Stefan

[von Adler]

Då går vi tillbaka i tiden lite. En manlig spartansk medborgare hade något som försörjde honom, så han själv kunde ägna sig åt att träna eller kriga. Vad var det?

[von Adler]

Blev det svårt? Det jag letar efter är ett begrepp, en slags indelning.

[Stefan Lundgren]

Har det inte med någonting med rangen att göra???

Stefan

[von Adler]

Nej, inte mer än att varje spartansk manlig medborgare (vilket är en liten minoritet av befolkningen) hade tillgång till det.

[spett]

Heloter ?

[von Adler]

Nej, Heloterna är en del i det hela, men inte det rätta svaret.

[Amund]

Avser du kanske helt enkelt jordfördelningssystemet där varje spartansk soldat tilldelades en jordlott som brukades av heloterna men renderade soldaten en viss avkastning? Det var visst först i 30-40 års åldern som spartanen kunde vistas på sin jordlott, men han åt fortfarande sina måltider hos de militära kamraterna.

[von Adler]

Precis, termen var kleros vilket var en bit land med de Heloter som brukade den. En kleros var tänkt att hålla en spartan.

[Amund]

Då fortsätter jag frågandet. Vad kallades den mäktige tjänsteman eller fraktuppsyningsman ombord på handelsfartyg förr som bland annat ansvarade för handeln under expeditionerna? Det vill säga mycket av det som idag sköts av skeppsmäklare och agenter.

[Donkeyman]

"Superkargör" eller avkortat "Superkarg" är det Svenska uttrycket. Denne var till exempel i Ostindiska Compagniet den egentligen chefen ombord. Den gången fraktade ett sådant fartyg inte varor mot betalning. Man seglade till främmande land, köpte handelsvaror på spekulation, reste hem igen och sålde dessa. Vinsten på resan var överskottet från denna handel. Därför var "Superkargören" den som var ytterst ekonomiskt ansvarig för resan. Kaptenen var mer att se som en Nautisk Rådgivare som var expert på att hantera fartyget.

Även besättningens medlemmar tilläts att köpa in ett visst (hårt reglerat) kvantum varor för egen försäljning. Överskottet på den försäljningen var ofta mångdubbelt större än den hyra som redaren betalade för jobbet ombord.

Den Engelska tideln "Super Cargo" används än i dag. Men det betyder en rederiets lastplanerare som är stationerad i land. Som också i vissa kretsar kallas "Company Harbour Master".

[Amund]

Helt riktigt, och tack för den utmärkta och intressanta förklaringen. Jag hörde berättas en gång att det hos något rederi på 70-talet fanns planer på att inrätta en ekonomisk tjänst ombord, ansvarig endast inför rederiet och med uppgift enbart att hålla ned kostnaderna ombord. Vet inte om det är sant men det skulle nästan i så fall ha blivit något liknande.

Din fråga -Varsågod!

[Donkeyman]

Så kan det vara lämpligt att hålla sig kvar inom sjöfartens värld. Och sjöfarten har alltid varit en internationell näring där personal, kapital, fartyg, företag och organisationer rör sig över hela klotet. Men inte desto mindre styrs sjöfarten av en hel del internationella regleringar.

En gång i tien kom något som hette UNCTAD - koden. Som skulle reglera internationell sjöfart. Vad rörde det sig om ?

[Jens Yde]

Der findes kun en eneste artikel om UNCTAD-koden på dansk. Den er til gengæld meget lang, og jeg forstår ikke rigtigt, hvad der står. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/Lex ... 62:DA:HTML

Der er flere forklaringer på svensk og denne på engelsk: "The UN General Assembly Resolution 32/88 of December 1977 decided to...The UNCTAD Code was aimed at providing general and equitable standards for international technology transactions".

Altså en aftale om handel med teknologi ad søvejen til fattige lande?

Her er to spørgsmål fra de rige lande: 1. Hvad kaldes den hemmelighedsfulde organisation, hvor økonomer mødes uformelt og inspirerer hinanden? Fra Danmark har deltaget økonomerne fra Københavns og Århus Universiteter Henning Christophersen, Uffe Ellemann-Jensen, Anders Fogh Rasmussen og Mogens Lykketoft. Disse fire har alle været partiledere og stats- eller udenrigsministre. 2. En af deltagerne ved møderne er Carl Bildt, svensk udenrigsminister, der ikke afsluttede sine "högre studier" vid Stockholms universitet. Hvad studerede Carl Bildt?

[Donkeyman]

Der findes kun en eneste artikel om UNCTAD-koden på dansk.

Det förvånar inte. Den här frågan kanske var lite för speciell. UNCTAD - koden blev nämligen vad salig "Chairman Mao" skulle ha kallat en Papperstiger som aldrig fick någon praktisk betydelse. Men när den kom hade man stora förhoppningar och den skulle ha revolutionerat sjöfartsnäringen. Jag lämnar frågan öppen ett litet tag till innan jag kommer med svaret.