Beredskapsplutoner

[mattias101]

Varför sattes dessa upp under 80 - talet?

[MD650]

För att bl.a. överlappa den "ordinarie" värnpliktsrytmen. Man ville ha tillgång till förband under hela året.
T.ex. bland norrlandsförbanden fanns det ett glapp på utbildade förband från mars till ungefär i november. Under den tiden skulle beredskapsförbanden täcka upp.

[Vysotskij]

Och vet man varför nästan hela infanteriet i norra respektive södra Sverige utbildades samtidigt på året? Med överlappning hade man ju kunnat få naturliga beredskapsförband. Möjligen kan man förstå att en norrlandsinfanterist borde ha slutövning vintertid, men måste alla sydliga skyttebataljoner mucka just på våren?

[MD650]

men måste alla sydliga skyttebataljoner mucka just på våren?

De hade en annan utbildningsrytm än norrlandsförbanden. KB/PB/GB/E ryckte in i oktober och den stora utryckningen var i augusti.

[mattias101]

För att bl.a. överlappa den "ordinarie" värnpliktsrytmen. Man ville ha tillgång till förband under hela året.
T.ex. bland norrlandsförbanden fanns det ett glapp på utbildade förband från mars till ungefär i november. Under den tiden skulle beredskapsförbanden täcka upp.

Var dom underställda Milo befälhavare eller? Hur var kommandogången?

[MD650]

Var dom underställda Milo befälhavare eller? Hur var kommandogången?

Organisatoriskt så tillhörde dom ju ett utbildningsförband. Kan dock tänka mig att uppgifterna erhölls från milostab eller i vissa fall fostab.

[Vysotskij]

Okej, utbildningsrytmen var kanske annorlunda på 80-talet än på min tid. Muck under sommaren var i mitten 90-talet förbehållet ett fåtal lyxförband, vilka jag antar hade särskilt behov av motiverade PB/KB (typ FJS och de tekniska truppslagen i Svea- och Götaland).

Frågan om varför alla GU-bataljoner i norra respektive södra Sverige muckade samtidigt undre den aktuella tidsperioder kvarstår dock. Beredskapsskäl borde ha talat för att regementena i varje Milo låg i otakt, så att man ständigt skulle haft (minst) en bataljon under andra halvan av GU. Beredskapsplutoner känns ganska litet i förhållande till GU-bataljon inför eller under slutövning.

[MD650]

Frågan om varför alla GU-bataljoner i norra respektive södra Sverige muckade samtidigt undre den aktuella tidsperioder kvarstår dock. .

Dom hade inte samma utbildningsrytm.

[Axial]

I detta inlägg använder jag mig av två källor:
general Carl Björemans självbiografi "Soldat och general under kalla kriget" , Svenskt MIlitärhistoriskt Bibliotek 2005 och
"Dalregementet 1950 - 2000. En minnesbok", Kungl Dalregementets Kamratförening 2003.
Fortsättningsvis källhänvisar jag genom förkortningarna "Bjö" och "Dal" följt av respektive sidnummer.

Och vet man varför nästan hela infanteriet i norra respektive södra Sverige utbildades samtidigt på året? Med överlappning hade man ju kunnat få naturliga beredskapsförband. Möjligen kan man förstå att en norrlandsinfanterist borde ha slutövning vintertid, men måste alla sydliga skyttebataljoner mucka just på våren?

Det beror väl kanske dels på att "insatsberedskap före mobilisering" inte var prioriterad i förhållande till "mobiliserings- och långsiktig beredskap" och dels på att VU60-systemet innebar att grundutbildning inte fick ta mer än två högskoleterminer i anspråk. (Dal 184)

Problemet med beredskap före mobilisering har såvitt jag kan begripa "alltid" funnits. Dåvarande statsminister Erlander uppmärksammades 1961 på problemet (Bjö 133) och angav då prioritering enligt ovan av den anledningen att det skulle bli för dyrt, alternativt belasta materielanslagen, att ha stående förband för att lösa detta.

Tidigare hade Krigsmakten hoppats på att politikerna skulle, vid försämrat världsläge, tillgodose behovet av beredskapstrupp genom att använda sig av olika grader av "p-mob" men det faktiska händelseutfallet under 50-talet visade att det inte skulle bli så.

I ÖB 62 anges att "Insatsberedskapen skall - utan att inkräkta på resurserna för övriga beredskapsformer - främst tillgodoses inom ramen för utbildningsverksamheten" .(Bjö 137)

Dessutom sänkte statsmakten sin försvarspolitiska ambition i och med FB 72 där man sa att "den operativa styrkan kunde tillåtas att gå ned under de närmaste åren". (Dal 312).

Från början var det inte ett riktigt lika stort problem som det senare blev. Genom att man införde VU60 med bl a sitt system för KFÖ så täckte man en del av beredskapsglappet iom. att dessa ofta genomfördes under hösten, september - oktober. Dessutom var värnpliktstiden längre i början av VU60. Men FB72 förkortade GU-tiden till 7,5 månader för meniga (Dal 184) vilket ökade glappet.

Från början hade VU60 inneburit att utryckningen flyttades fram från mars till april varje år, då man ville ha inryckning i början av sommaren för att inte störa studierna men förkortningen enligt ovan flyttade tillbaka utryckningen till mars (Dal 184) varpå beredskapsglappet återigen ökade.

I FB 82 fastställde riksdagen ÖB förslag till modifiering av VU60, vilket innebar att "2. KFÖ" för förbanden slopades. (Dal 312-313) Där försvann alltså ytterligare en liten del av det som var tänkt att fylla upp glappet.

I och med FB 82 lades även regementena A6, S2 och T1 ned, vilket var första gången ett "landskapsregemente" lades ned sedan 1958 då I8 försvann.(Bjö 224) Därmed hade man visat politikerna att det gick att spara pengar i försvarsbudgeten genom att lägga ned förband utan att världen gick under. Och den läxan visste de att använda sig av senare.

Min personliga åsikt är att alla dessa, var för sig ganska små faktorer, förstärkte varandra till dess att det blev ett reellt problem med beredskap mellan "mars till ungefär i november" (MD650 tidigare i tråden). Till slut blev man helt enkelt "tvungen" att införa beredskapsplutoner.

[Stellan Bojerud]

Jag levde i den föreställningen att beredskapsplutonerna främst var avsedda för att förebygga stölder ur mobförråd samt att medverka vid ubåtsincidenter m m.

I Milo Ö hade I 4 annan utbildningsrytm och täckte upp beredskapen i Stockholm när I 1 inte hade inneliggande trupp.

A 6 lades förvisso ned och anläggningarna avvecklades. S 2 och T 1 levde en tid kvar som bataljoner under K 3 respektive I 4. T 1:s kasernområde avvecklades.

[lampros]

Själv var jag bevakningssoldat (oktober 1984-augusti 1985), i ett förband som möjligen hade funktionen att vara beredskapspluton. Vi var ju kvar på I 21 sedan GU-bat ryckt ut på våren, vi fyllde luckan mellan två GU-bataljoner; ny kull kom i juni och vi var som sagt kvar till augusti.

Bevsold hade fem månaders militärutbildning, sedan fem månaders malajtjänst. Vi övertog bevakandet i krig av militärförråd, en uppgift dittills skött av civilförsvarsgubbar i blå overall. Det var hotet från SPETZNAZ som ledde till uppsättandet av bevakningskompanier har jag hört.

[MD650]

Jag levde i den föreställningen att beredskapsplutonerna främst var avsedda för att förebygga stölder ur mobförråd samt att medverka vid ubåtsincidenter m m.

I

Det stämmer!

[Dalmas]

Under min GU gick jag nåtslags beredskap under kristiflygarehelgen. Då man låg inne på regementet under helgen, med all utrustning packad osv. Och vad jag ffa minns fick väldigt bra mat under den helgen. Var det nån annanslags beredskap. Vi var en pluton och det var efter G- utryck?

[MD650]

Under min GU gick jag nåtslags beredskap under kristiflygarehelgen. Då man låg inne på regementet under helgen, med all utrustning packad osv. Och vad jag ffa minns fick väldigt bra mat under den helgen. Var det nån annanslags beredskap. Vi var en pluton och det var efter G- utryck?

Jo det var den normala beredskapstroppen som fanns vid varje förband.

[Hans]

Jag levde i den föreställningen att beredskapsplutonerna främst var avsedda för att förebygga stölder ur mobförråd samt att medverka vid ubåtsincidenter m m.

I

Det stämmer!

Sattes inte de första upp ganska snart efter U 137? Då stod man liasom med byxorna nere och fick kasta in folk under ordinare GU från diverse förband. Skydd av mobförråd måste ha kommit senare, eller?

MVH

Hans