Som en liten kultur gärning i sommarhettan så bjuder jag därför på Oscar Fredriks (sedemera Oscar II) dikt Ett Svensksunds minne, "Den gamles berättelse". första versen.
(j t från Wiborgssund vi bröto
Genom fiendernas mängd;
Strömmar utaf blod der flöto,
Men den ryska linien, sprängd,
Såg, hur vimplar höjdes
Än till älskad bygds försvar,
Såg, att nordens son ej böjdes,
Eller veklig fruktan bar!
Nyss en slups-eskader hade
Stött till flottan vid Svensksund!
Fyrti friska fartyg lade
Sig uppå dess ankargrund.
Kungen, se’n han mönstrat skaran,
Såg en räddning utur faran;
Ty hvar sådan makt bröt fram,
Hoppet kom ej lätt på skam.
Derför - att ej längre vika
Har han fattat sitt beslut,
Och vi tänkte alla lika:
»Här skall leken spelas ut.»
Så låg kvar vår skärgårdsflotta
In i Sandisari vik,
Då en morgon klockan åtta
Der blef väsen, larm och skrik:
»Ryssen kommer Svartholmsleden!
]
Skojigt är det hursomhelst att arméregementen har på fanorna bland sina segernamn sjöslag.
