Belysning i slutet av 1800-talet?

[Plutokraten]

Glödlampan uppfanns väl ungefär vid den tidpunkt jag tänker på, 1880-talet, men kom väl inte till allmänhetens kännedom förrän i början av 1900-talet? Så hur gjorde man med belysning i "större sammanhang" på 1880-talet (dvs INTE hemmets mörka vrå)? Tänker gatbelysning osv..

[Hexmaster]

Gaslyktor var en stor grej i storstäderna. Det sägs att Paris lystes upp av den bohuslänska sillen, så olja användes också på sina ställen (hur det nu gick till rent praktiskt).

[Hans]

Det sägs att Paris lystes upp av den bohuslänska sillen, så olja användes också på sina ställen (hur det nu gick till rent praktiskt).

Det undrar jag också. I första länken finns en referens till oljelampor men annars var det tunnt.

http://www.nyc.gov/html/ddc/html/cityli ... istory.pdf

http://members.aol.com/ajaynejr/stlight.htm

http://en.wikipedia.org/wiki/Street_light

http://www.answers.com/topic/history-of ... ted-states

MVH

Hans

[Stefan Lundgren]

Dom flesta städer i Sverige hade gaslyktorbelysning, det var män som hade det som yrke genom att gå runt för att tända o respektive släcka när det var dags. Har hört att det var ett yrke som var relativt populärt hos folk, att allmänheten tyckte att det var spännade att titta på när yrkesmannen gick runt till varje stolpe.

Just nu vet jag inte namnet på yrket på de som tände lyktorna med hjälp av en lång stör.

Tre citat ifrån NE(gatubelysning)

1749 fick Stockholm som första svenska stad allmän gatubelysning. Husägarna ålades då att sätta upp gatlyktor på sina hus och att hålla dem tända 20 september–15 mars, från mörkrets inbrott till midnatt.

I många städer infördes gatubelysning först på 1800-talet. Så fick t.ex. Lund 18 gatlyktor 1813 och Hudiksvall 10 stycken 1847.

Gaslyktor användes tidigast i London på 1810-talet, och gatubelysningen förbättrades avsevärt i de knappt 30 svenska städer där gasverk anlades på 1800-talet, de första i Göteborg 1846, Norrköping 1851 och Stockholm 1853. Gasnäten för gatubelysning byggdes ut successivt och fanns kvar långt in på 1900-talet. I t.ex. Stockholm var antalet gaslyktor som störst 1919, och den sista togs ner först 1941.

Det har antagligen sänds igen på TV, men jag kommer ihåg ett program för drygt tjugo år sedan om en "lamptändaretändare" vandrade runt, tände när det började bli mörkt och släckte när det började bli ljust. I storstäderna hade de olika distrikt, det hade varit omöjligt för en "lamptändare" att springa runt till varje gaslykta och skulle nog inte gjort någonting annat än sprungit runt till varje lyktstolpe.

Stefan

[Markus Holst]

Gick inte "lyktgubbarna" på styltor i vissa städer, för att nå upp till lyktan?

[Stefan Lundgren]

Gick inte "lyktgubbarna" på styltor i vissa städer, för att nå upp till lyktan?

Jo, vissa gjorde det.....Det krävdes nog rejält med balanssinne för att klara av detta skulle jag. Annars hade dom antingen en lång stör eller mindre stege.

Stefan

[Stefan]

Det sägs att Paris lystes upp av den bohuslänska sillen, så olja användes också på sina ställen.

Vilket innebär, att står det oljelampor, så behöver det inte alls ha varit råolja, utan länge har det varit fiskolja eller liknande...

Råoljelampor (eller nafta) var ju också vanliga rätt länge, på sina ställen långt in i 1900-talet. Men slog igenom? Nån gång i mitten på 1850-talet.

Minns en hjärteknipande berättelse om en polsk uppfinnare som tog fram en råoljelampa och satte upp den i en sjuksal på ett fattigsjukhus. Ignacy Lukasiewicz; bekräftat genom snabb googlande - eng Wikipedia:

Jan Józef Ignacy Łukasiewicz (1822 - 1882) was a Polish pharmacist and inventor of the first method of distilling kerosene from seep oil. He was the founder of the Polish oil industry and one of the pioneers of oil industry in the world. Among his achievements were the discovery of the refining of kerosene from crude oil (1852), kerosene lamp (1853), the founding of the first oil well (1854) and the building of the first oil refinery (1856).


Han amerikanske "översten" Drake var väl aktiv vid ungefär samma tidpunkt eller några få år efter:
http://en.wikipedia.org/wiki/Edwin_Drake

[Stefan]

Ja på tal om lyktgubbarna. På mindre ställen med bara nåt tjog lyktor kunde det vara ortens poliskonstapel som hade detta bland sina uppgifter. Har bestämt för mig att så var det i Vara.

[Franq]

Fotgenlampornas storhetstid i sverige var 1880 om jag inte minns fel, så var man modern använde man en sådan. Lite tidigare "over there".

*EDIT* Skippa mig, läste precis om första inlägget igen och insåg att hemmiljö inte var aktuellt, sorry!

[Spaningsledaren]

Gatubelysningen utfördes i tur och ordning med:
1. Förbränning av flytande bränslen.
2. Förbränning av stadsgas
3. Elektriskt ljus.

De flytande bränslena var först tyngre oljor och mot slutet fotogen.
Tekniken att för-förgasa fotogenet och tillföra förbränningsluften i två steg samt att sedan låta flamman värma en glödstrumpa gav här det bästa utbytet.

Gasbelysningen fungerade på samma sätt med den lilla skillnaden att för-förgasningen var obehövlig. Det fanns en ständigt brinnande evighetslåga i armaturerna. Det lyktgubbarna gjorde med sin långa stång var att vrida om gaskranen för öppet resp. stängt läge. Det där med styltorna tillhörde tiden med flytande bränslen.

De första elektriska systemen utnyttjade en öppen ljusbåge mellan kolelektroder. Glödlamporna kom först senare. Dagens elektriska belysning baseras på gasurladdningslampor. Inom en ganska snar framtid kan det sedan tänkas bli lysdioder.

Runt 1880 var gasen på väg ut och el-belysningen på väg in.
Med betydande lokala variationer mellan olika länder och orter.

[Plutokraten]

Tack till samtliga för era svar!

(SM-guld!)

[yena]

Jag är osäker på om det även gäller i Sverige, men en anledning till att valfångst var så betydelsefullt på 1800-talet var just att valolja var utmärkt att använda i belysningar, både i hemmet och som gatubelysning. När väl fotogen och liknande olje-baserade produkter blev tillgängliga blev valolja mindre betydelsefullt.

[EDC]

Första elbelysningen i Sverige anses vara den demonstrationsanläggning som Ludvig Fredholm satte upp på Hindersmässan i Örebro 1882. Det var en liten tillfälligt uppriggad provanläggning som skulle locka industrialister och gruvägare att teckna kontrakt på egna dynamoanläggningar. På något sätt var eller blev också Jonas Wenström inblandad i projektet - och det var ju dessa bägge herrar - Fredholm och Wenström som låg bakom Asea, som anses ha bildadats ut detta frö som såddes på Hindersmässan 1882.

[Stefan Lundgren]

Först en boktips!!!

författare: Kaijser, Arne, 1950-
titel: Stadens ljus : etableringen av de första svenska gasverken / Arne Kaijser
upplaga: 1. uppl.
förlag/år: Malmö : LiberFörlag ; Linköping : Teknik och social förändring, Institutionen för Tema, Univ., 1986 ; (Kristianstad : Kristianstads boktr.)
omfång: 267, [4] s. : ill., diagr., kartor, tab. ; 25 cm
serie: Linköping studies in arts and science, , ISSN 0282-9800 ; 4
språkanm.: Sammanfattning på engelska med titeln: City lights : the establishment of the first Swedish gasworks
dissertation: Diss. Linköping : Univ.
ISBN: 91-40-05159-5
medarbetare: Universitetet i Linköping. Institutionen för Tema. Teknik och social förändring
klassifikation (SAB): Ppdf-c:k
klassifikation (SAB): Ppde-c:k
klassifikation (SAB): Pmaa-c:k
klassifikation (UDK): 351.824.11
klassifikation (UDK): 628.9:711.4
klassifikation (UDK): 62(091)
klassifikation (Dewey): 609
klassifikation (Dewey): 621.324
klassifikation: TH 7912
klassifikation: TP 15
klassifikation: TP 705
svenska ämnesord: Gasverk > historia > Sverige
svenska ämnesord: Gatubelysning > historia > Sverige
svenska ämnesord: Gasbelysning > historia > Sverige
SAB-rubrik: Värmeförsörjning Historia Sverige
SAB-rubrik: Gatubelysning Vägbelysning Historia Sverige

Lars J Lundgren(ej släkting till mig vad jag känner till) recenserade denna bok i Historisk Tidskrift 1988 och inledde med följande citat.

Civilingenjören Arne Kaijser vill i sin avhandling "Stadens ljus" beskriva och analysera hur det gick till när de första städerna i Sverige tog ställning till frågan om at bygga gasverk, ett för städerna nytt och komplicerat tekniskt system. De äldsta svenska gasverken är de första exemplen på en typ av tekniksystem som Kaijser kallar ledningsbundna försörjningssystem.

Industrimagnaterna i Sverige under mitten av 1800-talet ville att industrierna också skulle belyst av "gaser".

Boken verkar vara bra iallafall.

Dessa akademiska bibliotek finns boken.

http://websok.libris.kb.se/websearch/sh ... b=holdings

Hoppas att länken fungerar.

Stefan

[Maskirovka]

Att man kan framställa olja av säl och val visste jag om, men sill? Hur framställer man förresten olja av dessa djur och finns det några andra djurarter som är lämpliga?