Gudinnedyrkan i Norden

[oilc]

Kommer ingen på rak arm på någon annan nordisk gudinna än Freja och Frigg, och om de ägnades någon form av aktiv dyrkan? Fanns de exempelvis någon ritual kring dödsgudinnan Hel eller havsgudinnan Ran? Eller jaktgudinnan Skade?

[Odinkarr]

dödsgudinnan Hel

Denne har jeg aldrig hørt tale om. Jeg er af den opfattelse at ”Hel, Helle, Halja” (oldengelsk, oldnordisk, gotisk) betegner *"jætteland" og er rummet "dyb fortid", set fra nutiden.

"Skade" er interessant fordi hun dels forekommer i Grimnismál (vers 11, Ældre Edda), og indgår i et landskabsnavn. Beowulf benytter ordet ”Scedelandum” (sætning 19, ”Skade landene”), Wulfstan ordet ”Scðn-ég” (Skades ø). Dette bliver senere til ”Skaney” og herefter til ”Skåne”.

Og forståelsen er væsentlig ældre end 500 tallet e.Kr. da hun allerede indgår betegnelsen for den nordlige del af Europa da Plinius den ældre (23-79 e.Kr.) i sit værk ”Naturalis Historiae” skriver ordet ”scatinavia” 1. Ordet han oversætter til latin er ”skandinav”, der er sammensat af ”skandi” og ”nav”. Sidste del af ordet er fra det urnordiske ”*napa-qaira” (”napakaira” finsk, ”nafarr” oldnordisk, ”nafugar” oldengelsk), der alle har betydningen ”naver”, dvs. ”stort bor”, og betegner en håndværker. Denne omrejsende håndværker kom fra ”skandi”, igen fra det urnordiske ”*Skaðin aujó” eller ”Skades ø eller øer”. En skandinav er derfor en håndværker fra Skades ø(er).

1 ”Naturalis Historiae” (Bog IV:96): ”inmanem ad Cimbrorum usque promunturium efficit sinum, qui Codanus vocatur, refertus insulis, quarum clarissima est Scatinavia”.

mvh

Flemming

[oilc]

Gudinnan Hel tycks vara märkligt bortglömd i historien, ändå verkar hon ha varit en av de viktigaste gudarna. Hon var dödens (och därmed även livets) gudinna, och härskare över underjorden och dödsriket, som också hette Hel; därav kommer ordet "helvetet". Hon var fruktad och sades ligga bakom pest och epedemier, då hon gick fram med dödens "sopa och kvast" genom landet under pesttider. Hon var utan tvekan en av de mäktigaste gudarna, därtill, så vitt jag vet, den enda gudinna som härskade över ett eget rike.
Utan tvekan fanns det många ceremonier och ritualer kring henne, och säkert spelade hon en stor roll i det religiösa medvetendet, men eftersom hon var en "negativ" gudom har man inte brytt sig om henne i historieskrivningen.

(Allt detta bara ur minnet)

[oilc]

Man kanske skulle räkna upp de nordiska gudinnorna, och sedan ta reda på om man känner till några religiösa ceremonier om dem? Nedan följer några jag minns nu:

Diserna (fruktbarhet)

Eir (läkekonst, hälsa, fred)

Erda (visdom)

Gerd (jordbruk)

Hel (döden)

Idun (ungdom, skönhet)

Nornorna (ödet)

Ran (hav)

Saga (historien)

Skade (Jakt, berg, skog)

Sol (Beskrivs som en kvinna)

Var (edernas gudinna)

Tio stycken, förutom Freja och Frigg, samt två kollektiva gudomar. (Detta bara taget ur minnet) Känner någon till några ceremonier kring dessa? Eller kanske fler gudinnor i Norden?

[feffe]

Man kanske skulle räkna upp de nordiska gudinnorna, och sedan räkna ut om man känner till några religiösa ceremonier om dem?
Nedan följer några jag minns nu:

Diserna (fruktbarhet)
Eir (läkekonst, hälsa, fred)
Erda (visdom)
Gerd (jordbruk)
Hel (döden)
Idun (ungdom, skönhet)
Nornorna (ödet)
Ran (hav)
Saga (historien)
Skade (Jakt, berg, skog)
Sol (Beskrivs som en kvinna)
Var (edernas gudinna)
Tio stycken, förutom Freja och Frigg, samt två kollektiva gudomar. (Detta bara taget ur minnet) Känner någon till några ceremonier kring dessa? Eller kanske fler gudinnor i Norden?

Nyfiken fråga; hur många av dessa gudinnor finns det belägg för förutom att de nämns av Snorre?

/F

[oilc]

Man kanske skulle räkna upp de nordiska gudinnorna, och sedan räkna ut om man känner till några religiösa ceremonier om dem?
Nedan följer några jag minns nu:

Diserna (fruktbarhet)
Eir (läkekonst, hälsa, fred)
Erda (visdom)
Gerd (jordbruk)
Hel (döden)
Idun (ungdom, skönhet)
Nornorna (ödet)
Ran (hav)
Saga (historien)
Skade (Jakt, berg, skog)
Sol (Beskrivs som en kvinna)
Var (edernas gudinna)
Tio stycken, förutom Freja och Frigg, samt två kollektiva gudomar. (Detta bara taget ur minnet) Känner någon till några ceremonier kring dessa? Eller kanske fler gudinnor i Norden?

Nyfiken fråga; hur många av dessa gudinnor finns det belägg för förutom att de nämns av Snorre?

/F

Ingen aning; jag tog dem ur minnet, och jag har faktiskt inte läst Snorre. Däremot är jag intresserad av mytologi, så jag har läst en del böcker om sådant genom åren.

[leifhh]

Man kanske skulle räkna upp de nordiska gudinnorna, och sedan ta reda på om man känner till några religiösa ceremonier om dem?

Förlåt om jag låter negativ, men det är ruggarns svårt att reda ut religiösa ceremonier. Arkeologiskt kommer vi t.ex. åt ett antal handlingar men det är i stort sett omöjligt att koppla dessa handlingar till enskilda guddomar eller för den delen pussla ihop dem till ceremonier (för just vikingatid rekommenderas t.ex. Tore Artelius böcker, samt enskilda artiklar fårn forskningsprojektet Vägar till Midgård). Och vad det gäller beskrivningar av ceremonier i skriftliga källor så får man handskas väldigt försiktigt (källkritiskt) med dem, i den mån de över huvud taget finns upptecknade.

[oilc]

Man kanske skulle räkna upp de nordiska gudinnorna, och sedan ta reda på om man känner till några religiösa ceremonier om dem?

Förlåt om jag låter negativ, men det är ruggarns svårt att reda ut religiösa ceremonier. Arkeologiskt kommer vi t.ex. åt ett antal handlingar men det är i stort sett omöjligt att koppla dessa handlingar till enskilda guddomar eller för den delen pussla ihop dem till ceremonier (för just vikingatid rekommenderas t.ex. Tore Artelius böcker, samt enskilda artiklar fårn forskningsprojektet Vägar till Midgård). Och vad det gäller beskrivningar av ceremonier i skriftliga källor så får man handskas väldigt försiktigt (källkritiskt) med dem, i den mån de över huvud taget finns upptecknade.

Jag förstår, jag undrade snarare om någon har hört något om dessa gudinnor i praktiskt religion; några detaljerade beskrivningar väntar jag mig inte - men kanske känner någon till om det firades någon särskild högtid till någon av dessa gudomar, elelr om det var sed att åkalla dem vid särskilda tillfällen, etc, även om man inte känner till några detaljer om dessa eventuella riter. Det enda jag minns om gudinnan Var, tex, är att hon åkallades då man svor en ed och att man då svor vid Var. Kanske känner man till något liknande om de övriga. Gudinnan Saga, tex, kanske brukade åkallas vid berättandet av religiösa berättelser? Jag vet inte.

[aftonande]

Diserna måste ju ha varit viktiga med tanke på att man höll disting i Uppsala.

[Widsith]

Gudinnan Hel tycks vara märkligt bortglömd i historien, ändå verkar hon ha varit en av de viktigaste gudarna. Hon var dödens (och därmed även livets) gudinna, och härskare över underjorden och dödsriket, som också hette Hel; därav kommer ordet "helvetet".

Hel var bara till hälften svartblå, vilket var ett uttryck för hennes dubbla natur som både dödens och livets gudinna. När vi kommer i kontakt med henne i sagorna är det bara i hennes roll som dödsgudinna, vilket skulle kunna betyda att hon i sin roll som livgivare, som fruktbarhetsgudinna, hade ett annat namn.

[orophin]

Man kanske skulle räkna upp de nordiska gudinnorna, och sedan ta reda på om man känner till några religiösa ceremonier om dem? Nedan följer några jag minns nu:

Diserna (fruktbarhet)

Eir (läkekonst, hälsa, fred)

Erda (visdom)

Gerd (jordbruk)

Hel (döden)

Idun (ungdom, skönhet)

Nornorna (ödet)

Ran (hav)

Saga (historien)

Skade (Jakt, berg, skog)

Sol (Beskrivs som en kvinna)

Var (edernas gudinna)

Tio stycken, förutom Freja och Frigg, samt två kollektiva gudomar. (Detta bara taget ur minnet) Känner någon till några ceremonier kring dessa? Eller kanske fler gudinnor i Norden?

Sen fanns också Gefjon (oskuldernas beskyddarinna), Gna (den outtröttliga, Friggs Budbärare, Nanna (Sorgens Gudinna), Sif (Tors fru, äktenskapets gudinna).

Jag har ej läst Eddan än, men böcker av Lars Magnar Enoksen.

[nabben]

Har just läst Nordiska gudinnor av Britt Mari Näsström Johannes Molin. De visar på hur vår gudinnebild har manipulerats genom århundraden för att passa "i tiden". Valkyriorna var tex inte servitriser i Valhall. Eller mer elle mindre veliga bihang till sina män. Spänstig och lättläst.
Ger även en intressant bild hur vår historia förvanskats genom århundradena. Först för att passa kyrkans män sedan för att passa götiska förbundet.

[oilc]

Har just läst Nordiska gudinnor av Britt Mari Näsström Johannes Molin. De visar på hur vår gudinnebild har manipulerats genom århundraden för att passa "i tiden". Valkyriorna var tex inte servitriser i Valhall. Eller mer elle mindre veliga bihang till sina män. Spänstig och lättläst.
Ger även en intressant bild hur vår historia förvanskats genom århundradena. Först för att passa kyrkans män sedan för att passa götiska förbundet.

Tack för tipset. Säg gärna vad boken sade om valkyriorna!

[Den skitande apan]

Har just läst Nordiska gudinnor av Britt Mari Näsström Johannes Molin. De visar på hur vår gudinnebild har manipulerats genom århundraden för att passa "i tiden". Valkyriorna var tex inte servitriser i Valhall. Eller mer elle mindre veliga bihang till sina män. Spänstig och lättläst.
Ger även en intressant bild hur vår historia förvanskats genom århundradena. Först för att passa kyrkans män sedan för att passa götiska förbundet.

Och nu för att passa den feministiska politiskt korrekta anda som genomsyrar samtiden.

[Lindir]

Det är lätt att förledas av ord som liknar varandra i olika språk och kulturer, men jag kan inte låta bli att fascineras av tanken att det inte skulle vara en slump att det finns ett fornnordiskt ord för en typ av gudinnor som har både i stort sett samma namn (Diser hos oss, Dhisanas i de gamla Veda-skrifterna) och i princip samma funktion (en grupp av skyddsgudinnor, kopplade till en plats eller en släkt) som motsvarande företeelse i de proto-hinduiska Veda-skrifterna.

Vi kan ju knappast ha lånat ordet från indierna under senare årtusenden (det hade väl i så fall varit ännu mer sensationellt, om det tydde på direkt kontakt och utbyte av religiösa influenser mellan forna nordbor och indier), så ifall ordlikheten inte är en slump verkar det ju tyda på en religiös företeelse som är så gammal att vi förde med oss den åt varsitt håll (Skandinavien/Indien) och som alltså skulle ha varit etablerad redan innan de germanska och de indo-iranska språken gick skilda vägar.

Jag råkade höra av en iranier här i stan att det även i persiska finns ett likartat namn, Disân, som det svenska Disa (som ju kommer av namnet på diserna). Han kunde dock inte svara på om även det hade en koppling till gamla för-islamiska skyddsgudinnor. Om någon råkar ha fler ledtrådar hoppas jag att ni hojtar till!