Sovjetiska arméförband i jämförelse med svenska
Sovjetiska arméförband i jämförelse med svenska
Hej!
Jag skulle vilja veta mer om de svenska infanteribrigadernas motståndare vid en eventuell Sovjetisk invasion. Vilka förband var det som kunde tänkas delta i ett anfall över landgränsen norröver. Vad kunde infanteribrigad 66, infanteribrigad 77 och Norrlandsbrigad 85 förvänta sig att möta för en angripare under 1960 resp 1980-talet? Hur var de utsrustade och organiserade, vilket stridsvärde hade de? Man hör ju titt som tätt folk som raljerar över den svenska arméns undermålighet i allmänhet och infanteriets i synnerhet. Var verkligen Sovjets förband så mycket bättre? Var det topptränade, topputrustade, högt motiverade, fullt mekaniserade förband från 65 och framåt? De ryska förband som härjade i tex Afghanistan och Tjetjenien framstår inte, i ljuset av det lilla jag vet, på något sätt som oövervinneliga motståndare för de svenska förbanden, undermåligt utrustade eller inte.
Länktips, litteraturtips och kanske t.om någon som tar sig tid att skriva lite här tas emot ytterst tacksamt!
Jag skulle vilja veta mer om de svenska infanteribrigadernas motståndare vid en eventuell Sovjetisk invasion. Vilka förband var det som kunde tänkas delta i ett anfall över landgränsen norröver. Vad kunde infanteribrigad 66, infanteribrigad 77 och Norrlandsbrigad 85 förvänta sig att möta för en angripare under 1960 resp 1980-talet? Hur var de utsrustade och organiserade, vilket stridsvärde hade de? Man hör ju titt som tätt folk som raljerar över den svenska arméns undermålighet i allmänhet och infanteriets i synnerhet. Var verkligen Sovjets förband så mycket bättre? Var det topptränade, topputrustade, högt motiverade, fullt mekaniserade förband från 65 och framåt? De ryska förband som härjade i tex Afghanistan och Tjetjenien framstår inte, i ljuset av det lilla jag vet, på något sätt som oövervinneliga motståndare för de svenska förbanden, undermåligt utrustade eller inte.
Länktips, litteraturtips och kanske t.om någon som tar sig tid att skriva lite här tas emot ytterst tacksamt!
Re: Sovjetiska arméförband i jämförelse med svenska
Bl.a. fanns det ett antal motoriserade divisioner typ Nord som var avsedd för anfall västerut genom Finland-Sverige.
Dessa divisioner hade ett (eller två, är osäker) regemente med MT-LB(V) och två (ett) regementen med GT-T.
Divisionen hade "bara" en strvbat.

Dessa divisioner hade ett (eller två, är osäker) regemente med MT-LB(V) och två (ett) regementen med GT-T.
Divisionen hade "bara" en strvbat.
Re: Sovjetiska arméförband i jämförelse med svenska
Någon som har vet, eller har tips på var man kan hitta hur ett sovjetiskt motoriserat regemente var organiserat?
3 motorskyttebataljoner? artilleribataljon? PV, LV? Fanns det fler funktioner på regementesnivå?
Ett sovjetiskt strvkompani bestod väl av 10 vagnar? Innehöll Nord divisionens strvbat 3 eller 4 strvkompanier?
Räknade man med att Norrlandsbrigad skulle kunna anfalla och och slå ett sådant regemente?
3 motorskyttebataljoner? artilleribataljon? PV, LV? Fanns det fler funktioner på regementesnivå?
Ett sovjetiskt strvkompani bestod väl av 10 vagnar? Innehöll Nord divisionens strvbat 3 eller 4 strvkompanier?
Räknade man med att Norrlandsbrigad skulle kunna anfalla och och slå ett sådant regemente?
Re: Sovjetiska arméförband i jämförelse med svenska
Stämmer med tre motskbat. Förutom pvkomp, lvkomp så fanns det spankomp, ev. ingkomp( piplut/-komp) samt underhållsdelar.Någon som har vet, eller har tips på var man kan hitta hur ett sovjetiskt motoriserat regemente var organiserat?
3 motorskyttebataljoner? artilleribataljon? PV, LV? Fanns det fler funktioner på regementesnivå?
Har svagt för mig det. Var så åtminstone i "slutet". Tidigare var det 13 vagnskomp.Ett sovjetiskt strvkompani bestod väl av 10 vagnar? Innehöll Nord divisionens strvbat 3 eller 4 strvkompanier?
Är osäker även där då minnet sviker men har för mig att det tidiga TOEM:et sa så. Här finns vad som avhandlade fördröjningsstrid.Räknade man med att Norrlandsbrigad skulle kunna anfalla och och slå ett sådant regemente?
-
Vysotskij
- Stödjande medlem 2020
- Inlägg: 903
- Blev medlem: 25 april 2007, 11:30
- Ort: Bolsjoj Karetnyj Pereulok
Re: Sovjetiska arméförband i jämförelse med svenska
1. MD650:s kommentar om norddivisionernas organisation gäller alltså 1980-talet.
2. Det finns nog skäl att tro att de svenska infanteristerna i hög grad (särskilt på 60-talet, då utbildningstiden var 10 månader) var i klass med eller bättre än sina sovjetiska kolleger. Även om de sistnämnda hade en mer än dubbelt så lång militär tjänstgöring torde det sovjetiska soldatmaterialet i snitt ha varit sämre civilt utbildat, mindre motiverat och mindre effektivt militärt tränade än de svenska motsvarigheterna. (Däremot är det ju inte säkert att det skulle varit genomsnittliga sovjetiska bassar som skulle deltagit i Operation Garbo...) Vad gäller infanteriets stridsvärde som helhet är det mer tveksamt, med hänsyn till materielläget. På 60-talet var stora delar av det sovjetiska infanteriet mekaniserat (vet inte hur det såg ut i Leningrads milo, dock) och samtliga skyttesoldater hade automatkarbin, att jämföras med svenska automatgevär och kpistar. På 80-talet var det sovjetiska infanteriet närmast totalmekaniserat, medan det svenska infanteriet övade på att slå ut enstaka pansarskyttefordon. Just i Norrland hade nog kombinationen av få vägar och svenska ingenjörs-, jägar- och skytteförband kunnat göra livet surt för de röda pilarna, även om de i kraft av sina kvantiteter och med stöd av flyg samt luftburet nog gradvis hade kunnat trycka sig fram över älvarna. Gällande södra Sverige är min åsikt att det svenska infanteriet fick leva ostört i vinterkrigsmyten alldeles för länge. Krigsspel och övningar mellan IB och PB borde ha givit tydliga resultat.
Till detta skulle man kunna lägga diskussionen om den låga beredskapen hos Arméns krigsförband, men det blir för långt här.
3. Jämförelser med Afghanistan och Tjetjenien är något vilseledande. För det första skulle Sovjetarmén haft större respekt för förbanden i ett av världens rikaste länder än i världens respektive Rysslands fattigaste. För det andra hade Sovjet och Ryssland (i sin mer skärpta version) inga som helst problem att erövra huvudstad och andra viktigare centra i Afghanistan och Tjetjenien. Ett Sverige med Mälardalen, Skåne, Västkusten, Malmbanan och Gotland erövrade av Sovjet är ändå inget drömscenario, vare sig ur den svenska befolkningens eller Natos perspektiv...
2. Det finns nog skäl att tro att de svenska infanteristerna i hög grad (särskilt på 60-talet, då utbildningstiden var 10 månader) var i klass med eller bättre än sina sovjetiska kolleger. Även om de sistnämnda hade en mer än dubbelt så lång militär tjänstgöring torde det sovjetiska soldatmaterialet i snitt ha varit sämre civilt utbildat, mindre motiverat och mindre effektivt militärt tränade än de svenska motsvarigheterna. (Däremot är det ju inte säkert att det skulle varit genomsnittliga sovjetiska bassar som skulle deltagit i Operation Garbo...) Vad gäller infanteriets stridsvärde som helhet är det mer tveksamt, med hänsyn till materielläget. På 60-talet var stora delar av det sovjetiska infanteriet mekaniserat (vet inte hur det såg ut i Leningrads milo, dock) och samtliga skyttesoldater hade automatkarbin, att jämföras med svenska automatgevär och kpistar. På 80-talet var det sovjetiska infanteriet närmast totalmekaniserat, medan det svenska infanteriet övade på att slå ut enstaka pansarskyttefordon. Just i Norrland hade nog kombinationen av få vägar och svenska ingenjörs-, jägar- och skytteförband kunnat göra livet surt för de röda pilarna, även om de i kraft av sina kvantiteter och med stöd av flyg samt luftburet nog gradvis hade kunnat trycka sig fram över älvarna. Gällande södra Sverige är min åsikt att det svenska infanteriet fick leva ostört i vinterkrigsmyten alldeles för länge. Krigsspel och övningar mellan IB och PB borde ha givit tydliga resultat.
Till detta skulle man kunna lägga diskussionen om den låga beredskapen hos Arméns krigsförband, men det blir för långt här.
3. Jämförelser med Afghanistan och Tjetjenien är något vilseledande. För det första skulle Sovjetarmén haft större respekt för förbanden i ett av världens rikaste länder än i världens respektive Rysslands fattigaste. För det andra hade Sovjet och Ryssland (i sin mer skärpta version) inga som helst problem att erövra huvudstad och andra viktigare centra i Afghanistan och Tjetjenien. Ett Sverige med Mälardalen, Skåne, Västkusten, Malmbanan och Gotland erövrade av Sovjet är ändå inget drömscenario, vare sig ur den svenska befolkningens eller Natos perspektiv...
Re: Sovjetiska arméförband i jämförelse med svenska
Räknade och räknade. TOEM sa det i alla fall. Vad verkligheten blev var ju en annan sak.Walsh skrev:
Räknade man med att Norrlandsbrigad skulle kunna anfalla och och slå ett sådant regemente?
Re: Sovjetiska arméförband i jämförelse med svenska
Då ska det vara i det närmaste. Typ Nord-div var nog att betrakta som motoriserad.På 80-talet var det sovjetiska infanteriet närmast totalmekaniserat, medan det svenska infanteriet övade på att slå ut enstaka pansarskyttefordon.
Låg beredskap i förhållande till vad?Till detta skulle man kunna lägga diskussionen om den låga beredskapen hos Arméns krigsförband, men det blir för långt här.
Mobtider på 12 -48 h (vissa 72) torde väl vara ganska bra. Krigsförband som åtminstone intill början av 90-talet genomförde regelbunden krigsplanläggning och övning i form av SÖB och KFÖ/GKÖ.
-
Vysotskij
- Stödjande medlem 2020
- Inlägg: 903
- Blev medlem: 25 april 2007, 11:30
- Ort: Bolsjoj Karetnyj Pereulok
Re: Sovjetiska arméförband i jämförelse med svenska
1. För nordförbanden är nog 'till hälften splitterskyddade' en bättre klassificering än mekaniserade. Dock kvarstår faktum: MT-LB är hårda, bv 202/206 är mjuka.
2. Jag tänker mig Operation Garbo - långt ifrån ostörd mobilisering. FM (särskilt Armén) tjatade hela tiden om hur få brigader vi hade, men väldigt lite om hur många vi kunde sätta in dagen D, D+1 och D+2. Och började man inte fiffla med repövningarna redan på 70-talet?
2. Jag tänker mig Operation Garbo - långt ifrån ostörd mobilisering. FM (särskilt Armén) tjatade hela tiden om hur få brigader vi hade, men väldigt lite om hur många vi kunde sätta in dagen D, D+1 och D+2. Och började man inte fiffla med repövningarna redan på 70-talet?
Re: Sovjetiska arméförband i jämförelse med svenska
Två reg GT-T är nog att betrakta som mjukt1. För nordförbanden är nog 'till hälften splitterskyddade' en bättre klassificering än mekaniserade. Dock kvarstår faktum: MT-LB är hårda, bv 202/206 är mjuka.![]()
2. Jag tänker mig Operation Garbo - långt ifrån ostörd mobilisering. FM (särskilt Armén) tjatade hela tiden om hur få brigader vi hade, men väldigt lite om hur många vi kunde sätta in dagen D, D+1 och D+2.
Då pratar vi om en helt annan sak än låg beredskap.
Skulle vilja påstå att både under 70-80-talet så var det stor KFÖ-verksamhet.Och började man inte fiffla med repövningarna redan på 70-talet?
Re: Sovjetiska arméförband i jämförelse med svenska
Vafalls!MD650 skrev:Räknade och räknade. TOEM sa det i alla fall. Vad verkligheten blev var ju en annan sak.Walsh skrev:
Räknade man med att Norrlandsbrigad skulle kunna anfalla och och slå ett sådant regemente?
Är det defaitism jag hör?
Det är klart att NB85 kunde ge Ivan pisk.
Busenkelt:
"Stormakten strävar efter att anfalla på bred front och kraftsamla till områden där dom når framgång."
Det var bara att ge sig på dom när dom kanaliserades mellan sluttande kalhygget och myren (det vet väl alla att sovjetiska fordon inte kunde korsa rikssvenska myrar).
Inledningsvis så spränger man en vägtrumma med en provisorisk slangladdning innehållande 16kg sprängdeg. Därefter lägger man stridsvagnsmina 52 och truppmina 10 i avbrottet. Röjningstäten bekämpas med Pansarskott 68 medans Grg skyttarna koncentrerar sin eld till stridsvagnarna, en träff i sida med en spårljuspansarspräng räcker för att blåsa tornet av en T-55 REMO. PV-plutonen är aldrig inblandad i eldöverfallet eftersom dom utgör kompaniets flankskydd. Sovjetiska pansarskyttefordon kör aldrig in i minerad terräng, man stannar och truppen urlastar. Detta är den effekt som eftersträvas ty då kan vi påverka dom med finkalibrig eld. Eventuella fi flygföretag bekämpas från omlastningsplats med takmonterad (på BV206) Ksp 58.
Enheter ur 6:e, 7:e respektive 76:e Luftlandsättningsdivisionen genomför begränsade operationer strax V om Älvsbyn men nedkämpas av Hemvärnet.
Eller nåt i den stilen
Senast redigerad av 1 NIL, redigerad totalt 12 gånger.
Äh, det löser sig.
Re: Sovjetiska arméförband i jämförelse med svenska
Du var inte med på Nordanvind va....?NIL skrev: Vafalls!
Är det defaitism jag hör?
Det är klart att NB85 kunde ge Ivan pisk.
)
Re: Sovjetiska arméförband i jämförelse med svenska
Jag hade inte den förmånen men jag har för mig att den I19/P5 bataljon som jag lumpade med (tror den hade nummer 28) var inne då.MD650 skrev:Du var inte med på Nordanvind va....?NIL skrev: Vafalls!
Är det defaitism jag hör?
Det är klart att NB85 kunde ge Ivan pisk.
)
Äh, det löser sig.
Re: Sovjetiska arméförband i jämförelse med svenska
Jag tror knappast att man "fifflade" med repövningar (KFÖ:er) på 70-talet! Dessa KFÖ:er följde naturligtvis ett mönster för att krigsförbanden skulle ha så bra utbildningsståndpunkt som möjligt. 1970-1980 såg det det ut så här på PB26:Och började man inte fiffla med repövningarna redan på 70-talet?
1972: KFÖ 2.Pansarbataljon
1973: KFÖ 1.Pansarbataljon och 26.Pspankomp
1975: KFÖ 3.Pansarbataljon
1976: KFÖ 2.Pansarbataljon
1977: KFÖ 1.Pansarbataljon och 26.Pspankomp
1979: KFÖ 3.Pansarbataljon
1980: KFÖ 2.Pansarbataljon
Re: Sovjetiska arméförband i jämförelse med svenska
Det var nog 18, fristående nskbat.NIL skrev: Jag hade inte den förmånen men jag har för mig att den I19/P5 bataljon som jag lumpade med (tror den hade nummer 28) var inne då.
Det gick väldigt tungt för bägge norrlandsbrigaderna som anföll mot bl.a. 1.strvbat ÖN. Tyvärr visade det sig att de stora ytorna i form av kalhyggen var till stor nackdel för nskförbanden.
Re: Sovjetiska arméförband i jämförelse med svenska
Det stämmer nog ganska bra därför att vår bataljon var fristående och sorterades in under Fo 67, vi fick en ruta där vi under (om jag inte missminner mig) skulle fördröja fi under två dygn. Enligt myten så hade vi ingen beredduppgift eftersom man inte räknade med att det skulle finnas så mycket kvar att manövrera med efter två dygn...fria kriget med de spillror som fanns kvar.MD650 skrev:Det var nog 18, fristående nskbat.NIL skrev: Jag hade inte den förmånen men jag har för mig att den I19/P5 bataljon som jag lumpade med (tror den hade nummer 28) var inne då.
Det gick väldigt tungt för bägge norrlandsbrigaderna som anföll mot bl.a. 1.strvbat ÖN. Tyvärr visade det sig att de stora ytorna i form av kalhyggen var till stor nackdel för nskförbanden.
447 dagar i Boden till ingen nytta!?MD650 skrev:Tyvärr visade det sig att de stora ytorna i form av kalhyggen var till stor nackdel för nskförbanden.
Tack för att du har förstört mitt liv.
Äh, det löser sig.