Frågor om Pansarvärnsgevär m/42

[cocteau]

Skulle vara intressant och veta träffbilden på låt oss säga 2000 meter på PvG m/42.

USA är ju som bekant frihetens stamort på jorden om man vill ha kul med skjutvapen

Jag glömmer aldrig när jag var på en "Gun Show" i San Antonio i Texas och skulle hjälpa en kompis och köpa ett gevär åt hans son. (Sonen hade ju fyllt 18, och då ska man ju som bekant ha en bössa!)

I vilket fall så tappade jag hakan när jag ser en Barrett M/82 som ligger i sin öppnade transportportfölj till salu för (om jag minns rätt) $5000. Tills dess trodde jag (i min enfald) att även om jag var i en av de friare staterna i vapenfrågan att man behövde någon sorts licens för en dylik tingest.

Är det någon som vet om nån lyckats fått något 12.7x99 (.50 BMG) vapen som jaktgevär i Sverige? Finns det några gränser på kaliber/anslagsenergi för klass1-vapen?

[Hans]

Är det någon som vet om nån lyckats fått något 12.7x99 (.50 BMG) vapen som jaktgevär i Sverige?

Tydligen. Sidan 2.

MVH

Hans

[varjag]

Sonen hade ju fyllt 18, och då ska man ju som bekant ha en bössa!)

Arton? ....pojkar bör bekantas med gevär från nioårsåldern och ha sitt eget när dom fyller tolv. Då behandlar dom egendomen med respekt - och 'kan' vapen och skjuta med dem, när dom fyllt arton.
Varför kräva licens för en Barrett? Det krävs en MAN för att skjuta med ett.
Vid arton - är 'grabben' mogen för att pröva .50 Cal Browning.....

'Learn to ride, shoot straight and speak the truth'

Varjag

[Hans]

Pojkar? Du saknar ju genusperspektiv Varjag Min dotter fick sin första "soft airgun" då hon var sex år gammal.

MVH

Hans

[varjag]

Pojkar? Du saknar ju genusperspektiv Varjag Min dotter fick sin första "soft airgun" då hon var sex år gammal.

MVH

Hans

Vackert Hans, jag glömde genusperspektivet . Hon heter kanske 'Annie'?

http://www.lkwdpl.org/WIHOHIO/oakl-ann.htm

[Hans]

Hon heter kanske 'Annie'?

Nej, hustrun lade in sitt veto då hon fick höra anledningen.

Varför kräva licens för en Barrett? Det krävs en MAN för att skjuta med ett.

Definitivt om mynningsbromsen är trasig - det tog det veckor innan blåmärkena försvann. Men det var det värt

MVH

Hans

[BroderNorbagge]

Sonen hade ju fyllt 18, och då ska man ju som bekant ha en bössa!)

Arton? ....pojkar bör bekantas med gevär från nioårsåldern och ha sitt eget när dom fyller tolv. Då behandlar dom egendomen med respekt - och 'kan' vapen och skjuta med dem, när dom fyllt arton.
Varför kräva licens för en Barrett? Det krävs en MAN för att skjuta med ett.
Vid arton - är 'grabben' mogen för att pröva .50 Cal Browning.....

'Learn to ride, shoot straight and speak the truth'

Varjag

Dom Barret gevären hörde möjligen til det första partiet (mottagit 1999, antall okänd) av en beställning från Norska försvaret på totalt 600 stk, som underkändes og sändes i retur til leverantören.
Dom aktuella gevären är märkta 82 AING. (Källa: Et skudd en død : norske skarpskyttere - krigens mest fryktede soldater / Tom Bakkeli. - Oslo : Kagge förl., 2008. - ISBN: 978-82-489-0787-9. - I: S. 148-149)

[img]http://www.kagge.no/bilder/produkt/Ett% ... 0LITEN.jpg[/img]

[strv]

1965-66 hade vi på P 4 en kompanichef på ett pskkomp som tog ut dessa som utbildningsvapen. Ammunitionen gratis! så det blev många skott för garnatgevärsskyttarna. Det fanns då endast ett 6,5 mm övnvapen till grg, som dessutom hade ganska dålig funktion. Annars fullkalibrigt och det var även då dyrt så det blev inte så många skott till varje skytt.

Sikte och korn överensstämde, likaså handgreppet och kolven, det var bara kalibern och avfyringssmällen som skiljde sig åt. Soldaterna begärde efter ett antal skott att få skjuta fullkalibrigt med grg i stället för det small inte så våldsamt som elefantbössan.

En egenhet är bottenbrickan som slets efter ett antal skott, det var inte som på grg sidantändning utan centralantändning. Det innebar att det var två st halvcirkelformade öppningar runt slagstiftet. Eftersom de slets ändrades utgångshastigheten så att den ökade med ca 5 m/s upp till 10 skott skjutna, sen gick det neråt igen. Efter omkring 30 skott skulle den bytas vill jag minnas. Allt eftersom hastigheten gick neråt ändras även rekylen, ung som ett gevär de första skotten för att efter ca 15 skott vara 0, sen blev den negativ, dvs skytten fick hålla tag i vapnet så det inte försvann framåt!

[Morvalion]

Ursäkta att jag återuppväcker denna tråd ifrån de nedre delarna av forumets katakomber men jag har en liten historia som kanske kan vara av intresse, om inte annat så ur nostalgisynpunkt.

Som biologistudent vid Uppsala Universitet fick jag under hösten -10 ynnesten att agera fältassistent åt en äldre herre som tidigare varit Uppsalas (och för den delen Sveriges) första kommunekolog. Under denna tid bodde vi i en liten stuga i skogen och under kvällarna satt vi ofta och diskuterade allt mellan himmel och jord och det kom ganska snabbt fram att han som kadett varit med under General Pattons besök i Hågadalens skjutfält 1945.

Han hade i egenskap av kadett blivit grupperad i en pansarvärnspluton som laddare åt ett pansarvärnsgevär m/42. Övningen fortskred och vid ett tillfälle så skulle plutonen ta stridsställning vid en jordvall och bekämpa fientligt pansar på andra sidan ån. Färdig pjäs kommenderas och han laddar och anmäler klart till skytten men när han vänder sig om för att kontrollera så att det är klart bakåt så ser han ingen mindre än Patton själv som står ca. 1,5 meter rakt bakom.

Efter ett snabbt överläggande så skriker han på bästa skolengelska och med så stor vördnad som man kan ha i en sådan situation "Please sir! Move away! The flame will hurt you". Patton ser förvånad ut men blir snabbt undansläpad av sina adjutanter och klart bakåt anmäls till skytten.

Det lustiga i historien är att i äkta svenskt manér så skjuter man idag enbart 9mm instickspipa och skottet renderar ju då enbart ett mycket klent "pjuff" när spårljuset letar sig genom dalgången. Patton lär enligt historien sett mycket förbryllad ut och både en och annan tanke om de svenska soldaternas kärvhet lär har letat sig igenom hans huvud innan han snabbt blev upplyst om att man idag bara använder övningsvapen och att smällen annars varit betydligt kraftigare.

Denna herre är förövrigt en imponerande person som trots sina nästan 90 år och två knäoperationer rörde sig relativt obehindrat i de Uppländska myrmarkerna i jakten på hans inventeringsrutor som han upprättat på 50-talet och idag enbart bestod av ett par förmultnade pålrester i torven. Då jag också har en bakgrund som anställd i försvaret så var han mer än villig att föra vidare alla sina underbara historier ifrån en idag svunnen period. Detta var bara en av många.

Hoppas att det inte var en helt onödig återupplivning!

Mvh, Morvalion

[varjag]

Hoppas att det inte var en helt onödig återupplivning!

Tvärtom! En härlig vinjett - inte minst för att Pansar-Patton inte hade bättre vett -

[MD650]

Tack för ett mycket trevlig inlägg.

[Stilleben]

Bumpar en gammal tråd.

Jag var på Beredskapsmuséet idag och såg det udda vapnet Pvg m/42 och som varje gång har jag tänkt att det måste jag kolla upp lite mer om. Äntligen fick jag mig för att söka på Skalman och jodå det fanns en tråd skapad av varjag... Med tanke på hur lite som experterna här har hittat, så finns det nog inte mycket att läsa om det, men har någon hittat mer information kring vapnet ?
Vill någon se ett Pvg m/42 "in flesh" så vet ni var nu , fast det är kanske en lite väl lång resa för varjag !--
Jörgen

Den nyligen startade tråden "Vad är detta", viewtopic.php?f=26&t=39415 , handlar om 12 cm (!) pansarvärnsgevär som kom till något år före krigsslutet men som aldrig kom i bruk.

I När Var Hur 1946 sid. 213 finns det också ett foto av skjutning med 20 mm pansarvärnsgevär, som ju kom till under krigsåren. Av fotot framgår att vid avfyringen utvecklas ett väldigt rökmoln som röjer skytten och även skymmer nästan allt framför honom.

Fakta om vapnet enligt följande: "20 mm pansarvärnsgevär. Kanonen som blev gevär eller "pansarnäven", väger 12 kilo, är 140 cm lång och kostar 1500 kr. Vid eldgivning dämpas rekylen genom att en stor del av krutgasen rusar ut bakåt (se bilden). Största skottvidd 400 m. Precisionen är så stor, att en skicklig skytt på 300 m träffar en sårbar del av en stridsvagn".

[CvD]

En video på Youtube med m/42
http://www.youtube.com/watch?v=dUoBb3h9HWA

/CvD

[Stilleben]

En video på Youtube med m/42
http://www.youtube.com/watch?v=dUoBb3h9HWA /CvD

Fotot i När Var Hur 1946 här. Rökutvecklingen skiljer sig helt från Youtube ovan. Förklaring?

[MD650]

Med tanke på hur han håller "vapnet" så skulle jag gissa att det är ett pskot m/45 eller m/46.