Svenska fångar i Turkiet på 1660-1670-talet?

[jockewick]

Jag har i min släktforskning gått igenom de kyrkliga räkenskaperna för Indals socken i Medelpad och stött på något mycket märkligt. Vid tre tillfällen mellan åren 1662-1672 finns anmärkningar om fångar i Turkiet. Jag trodde fångenskap i Turkiet hörde till Karl XII:s era. Kan detta vara något som inträffat under Karl X:s fälttåg i östra Polen? Det ottomanska riket gränsade väl till storpolen i öster. Kan det gälla överste Israel Isaksson Ridderhielms rytteriregemente?

"I slaget vid Lyck den 28 september 1656 led regementet stora förluster och överste Israel togs svårt sårad till fånga. Han fördes med övriga officerare till Krim iförd tunga järnbojor. Resterna av regementet stacks in i andra förband samt deltog i slaget vid Filipowo. Ridderhielm släpptes först 1662 medans de meniga såldes som slavar till turkarna."
CG Isacson, Karl X Gustavs Krig, s279.

Har jag hittat rätt händelse, dvs Ridderhielms regemente och deras öden eller är detta något annat? Hoppas någon kan hjälpa till och klargöra detta. Vet man hur många fångar som kom hem och hur stor var lösen etc.
Tacksam för all info. Tacksam även om eventuella läsfel av mig ur kyrkoräkenskaperna korrigeras/kompletteras.

/Joakim

[Roback]

Jag är ingen expert på vem som tog vem till fånga under 1600-talet.

Här är dock kanske en ledtråd för andra att luska ut. Hittade när jag letade efter helt andra saker i enskildas besvär insända till KM (RA Stockholm volym 8) en supplik från en viss ryttare Olaus Larsson som enligt egen utsago, jag citerar: " I det Polska kriget (...) fången blev utav tartarer och såld till Konstantinopel uti Turken"

[Roback]

... Olaus är (säger han själv) smålänning, om det är till någon hjälp

[Roback]

... är lite glömsk ikväll Suppliken är daterad 1669

[jockewick]

Tack för dina svar Roback.

I Isacsons bok, Karl X Gustavs Krig, s279, står att läsa att Ridderhielms regemente sattes upp av 198 smålänningar, 73 upplandsryttare samt ett värvat kompani östgötar och smålänningar. Styrkan var när förbandet gick ut troligen åtta kompanier och 500 man inklusive några tyska värvade kompanier. Chef var överste Ridderhielm som allmänt kallades Israel, vilket också var det namn som regementet gavs.

Din smålänning verkar passa in rätt bra i bilden.

[Ben]

Jag kan tänka mig tre huvudsakliga möjligheter:

1. Soldater som fallit fiendens händer under Karl X Gustavs krig i Polen, då svenskarna även låg i krig med Ryssland.
2. Personer som fallit i turkarnas händer under något av de ibland långväga rövartåg som gjordes av muslimska pirater vid olika tillfällen under 1600-talet.
3. Sjömän som deltagit i resor på Medelhavet och kommit i fångenskap då deras fartyg uppbringades.

Wenzel Torstensson förefaller passa bäst in under kategori nr 1, medan övriga lika gärna kan avse nummer 3.

[Ben]

Tack för dina svar Roback.

I Isacsons bok, Karl X Gustavs Krig, s279, står att läsa att Ridderhielms regemente sattes upp av 198 smålänningar, 73 upplandsryttare samt ett värvat kompani östgötar och smålänningar. Styrkan var när förbandet gick ut troligen åtta kompanier och 500 man inklusive några tyska värvade kompanier. Chef var överste Ridderhielm som allmänt kallades Israel, vilket också var det namn som regementet gavs.

Din smålänning verkar passa in rätt bra i bilden.

Det står lite mer i Carlboms Karl X Gustav : från Weichseln till Bält 1657 : tåget över Bält och freden i Roskilde 1658 (s. 271). Där berättas att regementet uppsattes 1655 och då bestod av "198 gemena Smålands och 73 Upplands ryttare samt en del värvade, 1 komp. à 70 gemena i Småland och Södermanland." 2-3 kompanier värvades i Tyskland för att komplettera regementet.

I det ovan nämnda slaget föll Ridderhielm och de flesta av hans officerare som deltog, liksom många meniga, i tartarernas händer. Flera av de fångna satt kvar ännu 1661 och "drevos i svårt arbete; den största delen av de gemena såldes till turkarna."

Carlbom berättar att fler svenska förband råkade illa ut, bland annat en skvadron av Johan Jakob Taubes ryttarregemente, vilket hade ett blandat finskt och tyskt ursprung. Även rester av Per Hammarskiölds i Sverige värvade regemente deltog i samma slag.

[jockewick]

Jag kan tänka mig tre huvudsakliga möjligheter:

1. Soldater som fallit fiendens händer under Karl X Gustavs krig i Polen, då svenskarna även låg i krig med Ryssland.
2. Personer som fallit i turkarnas händer under något av de ibland långväga rövartåg som gjordes av muslimska pirater vid olika tillfällen under 1600-talet.
3. Sjömän som deltagit i resor på Medelhavet och kommit i fångenskap då deras fartyg uppbringades.

Wenzel Torstensson förefaller passa bäst in under kategori nr 1, medan övriga lika gärna kan avse nummer 3.

Skulle punkt 2 & 3 genererat insamling i svenska sockenkyrkor? Är det inte troligare att dessa hamnade i slaveri för att aldrig mer höras av? Eller krävde man lösen för skepp, varor plus allt manskap?

Ang bild ett där jag tytt texten som "till der Lutherske fångars ransoningh från Turkiet" Skulle man skriva så om svenska fångar? Detta kanske gäller de tyska värvade kompanierna? Insamling har i alla fall skett efter kungens eget mandat i vad man får anta alla Sveriges kyrkor vilket låter som om en stor fångutväxling var på gång.

[Roback]

Nu har jag tyvärr ingen direkt käll eller litteraturhänvisning men jag vill minnas att det då och då "handlades" med kristna som satt som fångar i det Osmanska imperiet.

Mest känt är väl (möjligen?) den grupp islänningar som rövades bort från ön på 1620-talet och som man sedan gjorde insamlingar i kyrkorna i Danmark för att köpa loss. Tror det kallas "turkraiden" eller något dylikt i isländsk historia

[Ben]

Ett par konkreta exempel ur Albert Sandklefs Västkustens allmogesjöfart 1575-1850

På sid. 371 redovisas ett fall från 1692 där en person hamnat i algerisk fångenskap och ska utlösas.

På samma sida finns ett fall där en viss Nils Månsson i Kroken kommer inför Fjäre häradsrätt och berättar att hans son sitter fången hos "grymma Turkeska siöröfware uti Algeriet" och där hamnat i slaveri. Fadern begär ett intyg av rätten.

I Erik Häggs Under tretungad flagga nämns att priserna för friköpning varierade. En skeppare kostade mellan 500 och 2 000 piastrar, en styrman mellan 400 och 1 000 och en menig mellan 150 och 700.

I Hjalmar Börjesons Stockholms segelsjöfart berättas (s. 157) om turkiska sjörövare i Engelska kanalen 1621, 1625 utanför Falmouth, Plymouth och Dartmouth. 1637 kryssade danska örlogsfartyg i Nordsjön för att om möjligt få fast algeriska sjörövare som hade plundrat på Färöarna och Island och 1658 var Nils Djurklou ombord på ett fartyg som strax utanför Thamesmynningen drabbade samman med två algeriska kapare.

För ett fall där drabbade begärde allmän kollekt över hela landet, se http://www.genealogi.se/halland/hgf_far ... eriet.html

Ett annat fall där kollekt begärdes: http://www.gbgtomter.se/Rote_7/7.19.pdf

Eller varför inte detta: http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=5 ... endly=true

[Ben]

Ang bild ett där jag tytt texten som "till der Lutherske fångars ransoningh från Turkiet" Skulle man skriva så om svenska fångar? Detta kanske gäller de tyska värvade kompanierna? Insamling har i alla fall skett efter kungens eget mandat i vad man får anta alla Sveriges kyrkor vilket låter som om en stor fångutväxling var på gång.

Eller också rörde det en större insamling t.ex. inom det Tyska riket, där ju Sverige genom sina provinser också var representerat.

Just det fallet borde vara enklast. Rimligen har kungen riktat en skrivelse till samtliga landets domkapitel och i denna gett en bakgrund till sin begäran. Brevet borde finnas både i riksregistraturet och bland välbevarade domkapitelarkivs inkommande skrivelser.

[Göstring]

Det utfärdades ett kungligt plakat den 30 april 1671 om insamling av medel för att lösa ut tillfångatagna svenska undersåtar.
Som framgår var det framför allt sjömän som tagits under resor på Spanien och Medelhavet, men även soldater.

Arkiv, serie och volym:
Riksregistraturet, Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/398 (1671)
Bildid:
A0038893_00251

Datum Stockholm Marti A:o 1671 d. 30

Placat Om hielp till the fångars i Twrkiet åtherlösn.

Wy Carl &c Giöre witterligit, at Wy fast ogärna förnimma hurusom een Deel af Wåre Wndersåtare, så wäl uthj förledne krygstyder som i synnerheet wydh the till Spanien och medellhafwet anställte seglationer, skola fångne och till Turkiet i een swår träldomb förde och försåld wara, hwilket theras yssle och beträngde Willkohr wy medh konungzlig mildheet ansedt och förthy så medell och wthwägar hafue warit betänkte, huar igenom thesamma åther löösgiöras och uthj förra fryheet sättias måge,...

[Donkeyman]

Från 1500 -talet och fram till tidigt 1800-tal var de så kallade Barbareskstaterna, dvs hela NordAfrika från Libyen och till Marocko hemvist för en halvofficiell piratverksamhet som utgjorde en stor fara för den internationella sjöfarten. Ungefär 800.000 Europeiska sjömän blev kvarhållna där nere som fångar och merparten såldes som slavar inom Arabvärlden. Vi kan räkna med att en del av dessa hamnade i nuvarande Turkiet. Varav en del naturligtvis var Svenskar. Men antagligen kom det fångar även genom andra kanaler.

Lite OT info: Det som gjorde slut på det hela var en direkt aktion från USA. President Jefferson hade under sin tidigare stationering i Frankrike haft som en av sina arbetsuppgifter att förhandla om lösen för fångar och fartyg. Och när USA blev självständigt upptäckte man att 20% av deras statsbudget gått åt till att lösa ut Amerikanska fartyg från just Barbareskstaterna. Därmed sände man in US Marines för att "rensa upp". Bland annat i Tripoli. Samtidigt bombarderade Engelska och Franska flottorna andra baser i nuvarande Algeriet. Men det var den Franska ockupationen av Nordafrika som slutligen stoppade piratverksamheten.

Piratverksamheten sågs för övrigt ideologiskt som en fortsättning av den förlorade striden när morerna kastades ut ur Spanien. Men var i verkligheten en synnerligen lönsam verksamhet. Även den gången.

[FBQ]

Kan ju tilllägga att det här med pengar till fångar i turkiet inte är helt ovanligt - plockar lite ur Harbo kyrkenräkenskaper:

1652-1653 Till fånges ranson hoss Turken 5:16
1655 Till de två fångarna i Turken
1666 till ransonering för två fångar i Turkn 3.-
1668 Till fångenransonering ifrån Turkij 3.4
1668 Noch gifwit till två fångars ranson in Turkij 1.8
1673 Gifwit till Rantzoning å turkeska fångar 4.-

Sedan inget mer under 1600-talet

[Lord Havelock Vetinari]

Lite OT: På wikipedia står det att även Sverige deltog i den amerikanska aktionen med ett par fregatter. Stämmer detta?