Trälandel av befolkningen under medeltid

[Sixtensson]

Goddagens.

Hur stor andel av befolkningen brukar man uppskatta att trälarna utgjorde i Sverige under medeltiden? Och varifrån kom trälarna allra mest? Hur stor andel av trälarna tros ha varit svenskar, hur många tros ha varit bortrövade från främmande folk?

Många frågor, men oerhört intressant. Det jag främst vill veta är väl egentligen om alla svenskar som lever idag har trälblod i sig, och i så fall hur pass etniskt uppblandade vi är.

Chauvinism undanbedes.

[Lejonmod]

http://www.guteinfo.com/historia/?id=1957
Gutalagen som nedtecknades i början av 1200-talet, som i avsnittet om trälar kanske sträcker sig ända tillbaks till vikingatiden, innehåller stadganden om gotländska trälar

Det verkar inte ha varit så att trälar betraktades som egendom, som boskap. Man får mera intrycket av Gutalagen att en träl arbetade av en skuld, eller kanske ett straff, och det där med att man såg mellan fingrarna med träldråp stämmer helt enkelt inte. Gutalagen innehåller inga undantag för det fall att den dödade var träl eller ofri. Det förefaller som att bestämmelserna om mandråp var tillämpliga på alla dråp.

"Tänk på vilodagen så att du helgar den" är ett bud som förefaller ha efterlevts med större stränghet fordom. Gutalagen stadgar i sin första paragraf kristendom. Och §6 stadgar bland mycket annat att: "Blir någons träl eller trälinna på helgdag funnen i arbete, då skall husbonden böta för dem tre örar, och de skola arbete tre år, sedan träldomstiden är slutad."

Av bestämmelsen framgår att tiden för träldom var begränsad när Gotland var kristnat. Den som var träl kunde alltså bli fri igen. Det innebär indirekt att man kunde dömas till träl, träldom, men någon sådant straff är dock inte tillfinnandes bland straffskalorna i Gutalagen. Och dessutom, om det var helgdag, måste trälarna faktiskt ha haft rätt att vägra arbeta.

Eftersom kristendom stadgas i Gutalagens 1§ så är det antagligt att Moseböckernas bestämmelser om trälar var tillämpliga. 2 Mos 21:2 säger:

"Om du köper en hebreisk träl, skall han tjäna i sex år, men på det sjunde skall han givas fri utan lösen." Måhända kan man anta att träldomstiden också på Gotland var sex år då Gutalagen var i kraft.

Gutalagen, där det stadgar att varje barn som blivit fött skall uppfödas, dvs ingen fick lov att "sätta ut" oönskade barn (att man har gjort så i gångna tider kan såvitt jag begriper inte bevisas utan det antas indirekt att så har varit fallet). Emellertid händer det att föderskan dräper sitt barn. I nutida lag sägs att om detta skett i "upprivet sinnestillstånd eller i svårt trångmål" så skall det ådömas ett lindrigare straff och brottet heter Barnadråp. Gutalagen säger att om en sådan sak tillvitas en trälkvinna så skall husbonden böta och "pålägge henne sex år, sedan hennes träldomstid är slutad".

Återigen framgår av Gutalagen att träldomstiden var begränsad, även om straffet var groteskt, kanske en hel träldomsperiod till.

Att man inte kunde behandla en träl hur som helst framgår av bestämmelserna om sår i Gutalagen. Om en träl slåss mot en fri man så hade den frie två slag mot ett, då ansågs det hela för jämt. Om trälen gav någon gaphals en örfil så kunde han räkna med att på laglig väg få två dito tillbaka.

Men trälen hade också rättigheter, där stadgas: "Om trälen blir ryckt eller ristad eller skuffad, då äro alltid böterna till honom hälften så stora som till en fri. Om det kommer till sår, då bötar man lika mycket som till en fri, till tre marker och ej mera."

Härav framgår att trälen var ett rättssubjekt, som vi skulle säga idag, dvs han hade egna rättigheter och skyldigheter. Därmed sägs, om än indirekt, att en träl inte var någon egendom eftersom det är trälen och inte husbonden som skall ha böterna. En träl hade egna rättigheter.

I 2 Mos, 21:26 och framåt stadgas också lite om att en träl inte kunde behandlas hur som helst: "Om någon slår sin träl eller sin trälinna i ögat och fördärvar det, så släppe han den skadade fri, till ersätting för ögat. Sammalunda, om någon slår ut en tand på sin träl eller sin trälinna, så släppe han den skadade fri, till ersättning för tanden".

Det var alltså ingalunda så att man kunde behandla en träl hur som helst - inte enligt Gutalagen och inte enligt den mosaiska rätten. Nu hittar jag inte någon bestämmelse om dråp av en träl i Moseböckerna, men av ovanstående torde framgå att man knappast såg mellan fingrarna vid träldråp.

Gutalagen innehåller emellertid en bestämmelse om köp av män, som alldeles säkert har förlett läsare med varmt hjärta eftersom det anses att detta måste betyda att trälar var egendom. Men det måste det inte alls det!

Om du tänker dig att att det var arbetskraften som köptes, inte trälen i sig, så fungerar paragrafen om köp av män alldeles som om det var boskap. Anledningen till att man sålde en träl kunde ju vara att man inte behövde arbetskraften eller inte kunde försörja honom.

I bestämmelsen om Tjuvars rätt så sägs: "Om han flyr bort på skepp, som ej är vårdat, eller drunknar i havet, så att den mister trälen, som ägde honom, då skall den som äger skeppet gälda trälen."

Jag skall inte gå närmare in på bestämmelsen förutom just det där om att man kunde äga en träl. Det kan ju tyckas vara tillräckligt för att säga att trälar var egendom. Men eftersom träldomstiden uppenbarligen var begränsad så var ägandet i så fall begränsat eller tidsbundet. Också i dag, om vi skall syssla med begreppsjuridik, så skulle vi säga att ägaren av en träl i vart fall inte hade full äganderätt.

[Markus Holst]

Att diskutera släktskapsförhållande tillbaka till medeltiden och därigenom fundera på hur blandade vi är, låter sig knappast göras. Även om vi bortser från trälars eventuella härkomst, så har nog den nromala migrationen gjort, att de flesta av oss har de flesta sorters blod i våra ådror. Även under denna tiden flyttade ju folk mellan länder och världsdelar.

Jag kan inte säga, hur långt tillbaka i tiden som vårt antal av förfäder överstiger den dåvarande befolkningsmängden, varför det även där faller platt att diskutera folkgrupper och blandningar. Att hitta folk som inte har en träl i sin härstamning, blir nog svårt. Trälar (slavar) har ju finnits i de flesta kulturer under alla tider och torde förekomma rätt ofta i våra stamtavlor.

[Sixtensson]

Tack för era svar, men ingen av er svarar på rubriken.

[Hexmaster]

Det jag främst vill veta är väl egentligen om alla svenskar som lever idag har trälblod i sig, och i så fall hur pass etniskt uppblandade vi är.

På den första frågan får du svaret ja, givetvis, och på den andra är det svårt att svara eftersom vi inte vet vad du tänker på med "etniskt". Danskar? Finnar? Vener? Vaner? Osv. (Ett tips: Folk kan ha väldigt svårt att hålla isär sådana frågor från just chauvinistiska resonemang, så man kan behöva formulera sig försiktigare än så här för att inte få dem att gå igång på den punkten. Eller utelämna den biten helt. Att den inte är särdeles vetenskaplig vet vi ju.)

Men här är tre högst intressanta frågor som är värda att diskuteras för sin egen skull. Oavsett vad de har med oss idag att göra.

Hur stor andel av befolkningen brukar man uppskatta att trälarna utgjorde i Sverige under medeltiden? Och varifrån kom trälarna allra mest? Hur stor andel av trälarna tros ha varit svenskar, hur många tros ha varit bortrövade från främmande folk?

[Markus Holst]

Tack för era svar, men ingen av er svarar på rubriken.

Nej, det har vi kanske inte gjort. Jag försökte att svara på det du beskrev som den mest centrala frågan

Det jag främst vill veta är väl egentligen om alla svenskar som lever idag har trälblod i sig, och i så fall hur pass etniskt uppblandade vi är.

[Sixtensson]

Att diskutera släktskapsförhållande tillbaka till medeltiden och därigenom fundera på hur blandade vi är, låter sig knappast göras. Även om vi bortser från trälars eventuella härkomst, så har nog den nromala migrationen gjort, att de flesta av oss har de flesta sorters blod i våra ådror. Även under denna tiden flyttade ju folk mellan länder och världsdelar.

Jag kan inte säga, hur långt tillbaka i tiden som vårt antal av förfäder överstiger den dåvarande befolkningsmängden, varför det även där faller platt att diskutera folkgrupper och blandningar. Att hitta folk som inte har en träl i sin härstamning, blir nog svårt. Trälar (slavar) har ju finnits i de flesta kulturer under alla tider och torde förekomma rätt ofta i våra stamtavlor.

Det första du säger är sant, men lite hårklyverier. Även om vi alla är etniskt heterogena _egentligen_, så är det ändå intressant att ha lite aning om hur stor del av våra förfäder som i historisk tid kan ha identifierat sig som något annat än svenskar (eller götar, eller svear, eller smålänningar, eller...). Att det sen inte kan utrönas med stor tydlighet av en genpoolskartläggning är en annan sak.

Du säger att det nog blir svårt att hitta folk som inte har en träl i sin härstamning, och att trälar torde förekomma rätt ofta i våra stamtavlor.Då undrar jag ifall vi har några faktiska siffror att gå på? Vad har vi för belägg för detta? Jag tycker ju själv att det är i det närmaste självklart, och att det låter mycket logiskt, men jag har ju egentligen inte en aning om hur mycket trälar som förekom i Sverige av fordom, så jag är rädd att den här skenbara självklarheten bottnar i en förutfattad mening om träldomen i Sverige, i varje fall hos mig själv.

På den första frågan får du svaret ja, givetvis, och på den andra är det svårt att svara eftersom vi inte vet vad du tänker på med "etniskt". Danskar? Finnar? Vener? Vaner? Osv. (Ett tips: Folk kan ha väldigt svårt att hålla isär sådana frågor från just chauvinistiska resonemang, så man kan behöva formulera sig försiktigare än så här för att inte få dem att gå igång på den punkten. Eller utelämna den biten helt. Att den inte är särdeles vetenskaplig vet vi ju.)

På det där första vill jag svara som jag gjorde till Markus: är det verkligen så självklart? Som sagt, vi måste ju ha belägg Vi kan ju inte riktigt svara på det utan att veta hur många trälar det faktiskt fanns. Jag bestrider det absolut inte, men vi måste vara vetenskapliga!

Med blandat etniskt ursprung menar jag som sagt, folk som i historisk tid inte självidentifierat sig som något slags svenskar, som kommit till Sverige som trälar och gjort avtryck i vår genpool. Och svenskar kallar jag för enkelhetens skull götar, svear, smålänningar, dalkarlar, dvs allt som idag skulle räknas som svenskar...(jämtar, gutar, skåningar osv räknar jag också in för enkelhetens skull, även om det är anakronistiskt, vilket begreppet svensk egentligen är från början. Även finlandssvenskar och dylikt får vara med).
Således räknar jag hit danskar, norrmän, finnar, zigenare, turkar, letter, mayaindianer, kosovoalbaner, i princip alla som inte identifierat sig som svenskar i historisk tid. Man kan alltså säga att mitt etnicitetsbegrepp i huvudsak är kulturellt. (Och kulturellt brukar ju också vara någorlunda knutet till språk...) Har jag förfäder som identifierat sig som exempelvis ryssar och talat ryska? Om det inte går att svara på, är det troligt att jag har det?

Vidare frågor: Var trälar något som var de allra rikaste förunnat, eller ägde "vanligt folk" också trälar?

Jag vet att det blir lite lustigt att uttrycka det så här, men jag hoppas ni förstår vad jag fiskar efter, och kan hjälpa mig att svara på frågorna.

EDIT: La till ett svar till hexmaster

[Christer Samuelsson]

Eftersom trälar räknades som fast egendom så finns dessa ibland omnämda i vårt svenska diplomatarium. Det finns precis 37 dokument som avhandlar trälar. Som regel handlar det om ett frigivande av trälar, alla eller ett visst antal.
Så här låter det i brev 1337:

Nils Ubbesson, som skall fara på korståg till Heliga Landet, upprättar sitt testamente; till predikarbröderna i Sigtuna skänker han 20 mark penningar, vilka skall betalas från "seby", vidare till att delas lika mellan franciskanklostren i Östra Aros, Enköping och Stockholm 9 mark penningar, som skall betalas från "Skæmmv", till nunnorna i Sko 5 mark penningar, av vilka 3 skall betalas från nämnda "Skæmmv" och 2 från "nysæter", till sin sockenkyrka i Gran 4 1/2 mark penningar och till dess präst 12 öre penningar, Giresta 1 mark penningar och till dess präst 1 mark, vilka alla skall betalas från nämnda "nysæter". Slutligen friger han alla sina trälar och fördelar sitt gods på sina arvingar enligt följande: till sin systerson Ragnvald skänker han 11 öresland i "Nysæter" med lös och fast egendom, till Björn, son till hans andra syster, 11 öresland i "Skæmmv" med lös och fast egendom och till Greger, son till hans tredje syster, 16 örtugsland i nämnda "Skæmmv". Vittnen är utfärdarens hustru Juliana och hennes far Hagbard, Erling, Lars från "øræsund", prästen "W" från Gran, utfärdarens syster Margareta, hans systerdotter Ragnfrid och hennes make Nils, utfärdarens systersöner Ragnvald och Björn samt predikarbröderna Bo och Björn från Sigtuna. Till testamentsexekutorer utses ärkebiskop M(agnus) i Uppsala och dennes bror B., vilka också beseglar tillsammans med predikarbrödernas konvent i Sigtuna.

Brevet är odaterat.
Här har vi dessutom en herre som har för avsikt att fara på korståg till det heliga landet, jag undrar om Jan G känner till detta.
Detta med en exaktare dokumentation om ursprung och procentuell fördelning av befolkningen, som s.a.s. trälar är en nåd att stilla bedja om för herrar med "ambitioner" och den får nog lov att förfalskas om vi skall få någon.
Hälsningar
Christer Samuelsson

[NIL]

Tala för er själva, jag har inget trälblod i mig...det är jag alldeles för fin för

[a81]

Hur stor andel av trälarna var hämtade från utlandet och hur många var inhemska? Varierade det över landet? Man skulle väl kunna tänka sig att det kom fler långväga trälar till kusttrakterna?

Att diskutera släktskapsförhållande tillbaka till medeltiden och därigenom fundera på hur blandade vi är, låter sig knappast göras. Även om vi bortser från trälars eventuella härkomst, så har nog den nromala migrationen gjort, att de flesta av oss har de flesta sorters blod i våra ådror. Även under denna tiden flyttade ju folk mellan länder och världsdelar.

Jo, det är mest frälset som går att spåra till medeltiden. Men samtidigt kan man ofta komma tillbaka till 1600-talet (i vissa fall till 1500-talet) när det gäller vanlig allmoge. Tittar man på släktträd tillbaka till 1600-talet upptäcker man att de flesta av dagens (etniska) svenskar till nästan 100 procent har sina rötter i Sverige. Migrationen var liten.

Det var exempelvis inte så många valloner som kom till Sverige. Dessutom bosatte de sig på ett fåtal platser i landet. Frågan är om de finnar som flyttade till Sverige på 1500-/1600-talet var fler? Jag skulle dock gissa att den största invandrargruppen före 1900-talet var trälar, i alla fall om man ser till andelen av befolkningen. Antalet invånare i Sverige på vikingtiden uppgick ju bara till några hundra tusen.

Dock är det nog så att flertalet "utländska" rötter hos dagens (etniska) svenskar kommer från före detta delar av Danmark och Norge som i dag tillhör Sverige (Skåne, Blekninge, Halland, Jämtland, Härjedalen, Bohuslän, etc).

[kultursnubbe]

Hur stor andel av befolkningen brukar man uppskatta att trälarna utgjorde i Sverige under medeltiden? Och varifrån kom trälarna allra mest? Hur stor andel av trälarna tros ha varit svenskar, hur många tros ha varit bortrövade från främmande folk?

Många frågor, men oerhört intressant. Det jag främst vill veta är väl egentligen om alla svenskar som lever idag har trälblod i sig, och i så fall hur pass etniskt uppblandade vi är.

Chauvinism undanbedes.

Det finns en del forskning om detta. En avhandling som har några år på nacken men som ändå troligen står sig är Tomas Lindqvists Landbor i Norden. Det finns också flera intressanta senare "arkeologiska" diskussioner om detta. jag har det nedpackat men får jag tid skall jag försöka redovisa lite siffror etc. Det handlar väl till en del av hur man ser själva samhällsorganisationen och vad man menar med begreppet trälar. Menar med ett ekonomisk begrepp eller menar man juridiskt etc. Använder man begreppet ofria så kan man vidga begreppet då det knappst existerade det samhälle som våra tidiga historiker utgick ifrån, ett samhälle som bestod av fria män som samlades på tinget och beslutade och en kategori trälar som inte var fria. Senare tids forskning vill väl snarare se att ofrihet var en ganska vanlig situation för mindre gårdar i relation till storgårdarna. Det verkar finnas ett flytande begrepp här. Eller menar du bara de som var en vara som köptes och såldes?

[Anders Nyman]

Har läst en väldigt intressant bok i Tonåren om Trälar, men kommer tyvärr inte ihåg namnet på den boken, men en tanke som slog mej, hur långt fram i tiden fanns benämningen träl med.

[NIL]

Har läst en väldigt intressant bok i Tonåren om Trälar, men kommer tyvärr inte ihåg namnet på den boken, men en tanke som slog mej, hur långt fram i tiden fanns benämningen träl med.

Lite UÄ men jag benämner alltjämt mig själv som träl, boken du läste var sannolikt av Jan Fridegård som har skrivit en del skönlitterärt i ämnet trälar.

[Anders Nyman]

Såg i går kväll ett program om den Ryska Kejsarinnan Katarina på en av Betalkanalerna, å där i Ryssland på den tiden så fanns det Trälar nämnda. Men jag kan inte minnas att jag hört att det finns just träl nämnt här i Sverige så långt fram i vår svenska historia. Men rätta mej om jag har fel.

[a81]

Har läst en väldigt intressant bok i Tonåren om Trälar, men kommer tyvärr inte ihåg namnet på den boken, men en tanke som slog mej, hur långt fram i tiden fanns benämningen träl med.

Såg i går kväll ett program om den Ryska Kejsarinnan Katarina på en av Betalkanalerna, å där i Ryssland på den tiden så fanns det Trälar nämnda. Men jag kan inte minnas att jag hört att det finns just träl nämnt här i Sverige så långt fram i vår svenska historia. Men rätta mej om jag har fel.

Hittade en rätt bra sammanfattning på Wikipedia:

Det nordiska slaveriet avskaffades slutgiltigt via Skarastadgan, som nedtecknades under Magnus Erikssons eriksgata 1335, och stadgade att envar som föddes av kristna män och kvinnor skulle vara fri. Det danska och norska slaveriet var då sedan länge avskaffat, och troligen hade många av de svenska trälarna redan frigetts.

Sedan har ju uttrycket träl levt kvar, t ex: jobba som en träl. Kan det möjligen förklara titeln på boken om den utspelar sig efter 1300-talet? Dock är det alltså ca 700 år sedan det fanns trälar i Sverige.