Socialism som gett upphov till fascistiska rörelser

[B Hellqvist]

Mina herrar: hyfsa debattonen, eller tråden låses. Varningar kan komma i fråga.

[loop]

Lås den.

[Torbjörn Holmgren]

Ja, gör det.

Men du skall få ett sista ord, Loop.
Nu skall jag hänvisa till dig i fortsättningen apropå Sorel.
Om någon frågar så skall jag skriva, "Jodå, en kille som kallar sig Loop instämmer, han sade faktiskt:

jag accepterar utan några problem Sorel

[G:son]

Har varit ganska länge borta från forumet, och har tyvärr inte hunnit tröska igenom allt som skrivits i tråden. Men jag tycker att det vore synd att låsa den, dela i stället ut varningar till dem som inte kan hålla sig i skinnet.

Edit:

Efter att ha läst de senaste inläggen inser jag, att det kanske är oundvikligt att tråden låses.

[Torbjörn Holmgren]

Kanske, kanske inte.
Mitt förslag är istället att vi går tillbaka till huvudfrågan om influenser mellan ideologier. Kanske någon vill fundera på graden av påverkan som Sorel hade på fascism respektive syndikalism?
Eller varför syndikalismens första grunddokument hette Den korporativa rörelsen och anarkin? Med tanke på att vi normalt sett kopplar "korporativism" med fascism.

[loop]

Du menar alltså L'organisation corporative et l'anarchie, jag kan inte franska, men jag har ju en vis aning om att du översatt det fel. För enligt google översätt så betyder det Företagssektorn och anarki eller nåt och de borde ju mindre direkt översatt bli nåt i stil med Marknaden och anarkin eller nåt liknande. Finns den på andra språk än franska?
Jag hittar bara noter på engelska där de hänvisar till den franska boken.
http://membres.lycos.fr/anarchives/site ... outier.htm

De av hans böcker man brukar prata om är ju Frågan om generalstrejken och Historien om arbetarbörserna(typ Folkets hus/Arbetarkommun)

Problemet med alla tidiga franska socialister är ju att de inte var så kortfattade och slagkraftiga utan att de gärna ordbajsade på. Detta har ju säkert medfört att de inte fått så stor spridning utanför Frankrike. Proudhon lider ju av samma sak. Marx visste vad han gjorde när han gav sig på Proudhon, ett mycket taktiskt drag.

[Torbjörn Holmgren]

Du menar alltså L'organisation corporative et l'anarchie, jag kan inte franska, men jag har ju en vis aning om att du översatt det fel. För enligt google översätt så betyder det Företagssektorn och anarki eller nåt och de borde ju mindre direkt översatt bli nåt i stil med Marknaden och anarkin eller nåt liknande.

Ledsen att göra dig besviken, men det är inte "jag" som översatt, utan SAC; och översättningen som jag hänvisar till är precis som jag sade Den korporativa organisationen och anarkin.(Den styckade stjärnans union, sid 136)

[loop]

jaha, finns den på svenska eller nåt annat språk?

[Ubbe]

På vilket sätt påverkar eller inspirerar Sorel fascismen som ideoloigi?

Spontant är det lite svårt att tro att en död Fransk filosof skulle spela någon större roll för en anti-intellektuell rörelse som såg sin höjdpunkt ett årtionde efter Sorels död. Jag undrar hur många Ungerska Pilkorsare som överhuvudtaget hört talas om filisofen i fråga?

[Torbjörn Holmgren]

På vilket sätt påverkar eller inspirerar Sorel fascismen som ideoloigi?

Jösses, det är ungefär som att fråga hur Darwin inspirerar naturvetenskapen. Kolla i Tingstens böcker om fascismen, eller i vilket standarverk som helst om ideologier.
Apropå "död" så var han ju knappast död när fascismen skapades.
Antintellektuell var också ett kännetecken i Sorels, Bersons och Nietzsches verk.
Fascism må ha haft sin största tid ett årtionde efter Sorels död, men dess grundande och växande var under hans sista år.

[LasseMaja]

Jösses, det är ungefär som att fråga hur Darwin inspirerar naturvetenskapen. Kolla i Tingstens böcker om fascismen, eller i vilket standarverk som helst om ideologier.

Sorel är ju bara en av flera inspirationskällor, även Darwin, som du nämner, finns ju med (om än ofrivilligt) då socialdarwinismen är en mycket viktig beståndsdel hos fascismen.

[Ubbe]

Jösses, det är ungefär som att fråga hur Darwin inspirerar naturvetenskapen. Kolla i Tingstens böcker om fascismen, eller i vilket standarverk som helst om ideologier.
Apropå "död" så var han ju knappast död när fascismen skapades.
Antintellektuell var också ett kännetecken i Sorels, Bersons och Nietzsches verk.
Fascism må ha haft sin största tid ett årtionde efter Sorels död, men dess grundande och växande var under hans sista år.

Jag har själv inte läst Tingstens böcker, så det vore verkligen intresant om du kunde konkreta exempel.

Själv tror jag snarare att Syndikalism och Fascism är barn av samma tid, reaktioner mot samma saker. Vilket gör att de delar viss ideologisk bas, tex kooperatism och direkt-aktion, men förövrigt skiljer åt.

[Torbjörn Holmgren]

Jösses, det är ungefär som att fråga hur Darwin inspirerar naturvetenskapen. Kolla i Tingstens böcker om fascismen, eller i vilket standarverk som helst om ideologier.
Apropå "död" så var han ju knappast död när fascismen skapades.
Antintellektuell var också ett kännetecken i Sorels, Bersons och Nietzsches verk.
Fascism må ha haft sin största tid ett årtionde efter Sorels död, men dess grundande och växande var under hans sista år.

Jag har själv inte läst Tingstens böcker, så det vore verkligen intresant om du kunde konkreta exempel.

Själv tror jag snarare att Syndikalism och Fascism är barn av samma tid, reaktioner mot samma saker. Vilket gör att de delar viss ideologisk bas, tex kooperatism och direkt-aktion, men förövrigt skiljer åt.

Rekommenderar fra "Nazismens och fascismens idéer : den nationella diktaturen". En annan som är bra är Ernst Nolte, "De fascistiska rörelserna".

Din beskrivning tror jag stämmer riktigt bra, gemensamhet i orsak och uppkomst, motiv och syfte. Samt basen de delar (jag tolkar som att du menade "korporativism".) Och som du säger finns skillnader.

[LasseMaja]

Korporativism och direkt aktion är ingen ideologisk bas. Det ena är ett sätt att organisera ekonomin i ett samhälle och det andra är ett sätt för en politisk organisation att bedriva sin verksamhet. Detta kan förståss ske ur vitt skilda ideologiska perspektiv, såsom i det här exemplet.

[Torbjörn Holmgren]

Korporativism och direkt aktion är ingen ideologisk bas. Det ena är ett sätt att organisera ekonomin i ett samhälle och det andra är ett sätt för en politisk organisation att bedriva sin verksamhet.

Ja, just det; det är ju en ideologisk ba, eller åtminstone delar av.