Dokumentär NBG2008

[MD650]

Sarvi,

Låt mig uttrycka det så här: NBG:s ramar personellt, materiellt och ekonomiskt töjdes ut till någonting som politikerna inte hade beställt - det är min fasta övertygelse.

Ett av skälen är att NBG svällde över gräsnerna då alla förband villa få facetime.
Det som var tanken från början var en mekbat med vissa logistiska stödförband.
Nu ville alla ha del av kakan. T.ex. så har Sverige anmält in ett lvförband i styrkeregistret vilket inte på något sätt är efterfrågat.

[ola]

Särskild redovisning – Erfarenheterna av förberedelserna för NBG08

Regeringsbeslut 7, 2007-12-19. Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Försvarsmakten Uppdrag 43
Försvarsmakten ska i samverkan med andra berörda myndigheter i budgetunderlag
för 2009 utvärdera förberedelserna för den nordiska stridsgruppen (NBG 08) fram till och med den 31 december 2007.
Försvarsmakten ska särskilt, i samverkan med Försvarets materielverk, redovisa
erfarenheterna av materielförsörjningen av NBG 08. Redovisningen ska innehålla
erfarenheter av planering och genomförandet av materielförsörjning av snabbinsatsstyrkan.
Erfarenheter och lärdomar som har gjorts vid en forcerad materielförsörjning
med förändrade krav ska redovisas och åtgärder för framtida materielförsörjning
vid nya behov till följd av exempelvis styrkegenereringar och nya snabbinsatsstyrkor ska redovisas.
Försvarsmakten ska vidare utvärdera beredskapsperioden och eventuell insats för NBG 08 tillsammans med berörda myndigheter

1.2.1 Allmänt
Den främsta erfarenheten av förberedelserna för den nordiska stridsgruppen är att
tre års förberedelser är kort tid, särskilt när man beaktar att arbetet har varit reformdrivande
inom många områden, inklusive EU BG Koncept.
Tidiga beslut, cirka tre år innan beredskap, avseende målsättningar och förmågor
är avgörande för möjligheterna att planera och utbilda förband till en snabbinsatsstyrka
på ett kostnadseffektivt sätt och inom givna tidsförhållanden.
Det är även viktigt att tydliga delmål och krav finns nedtecknade i en stabsarbetsplan
som är förankrad i Regeringskansliet och känd inom Försvarsmakten där
chefer på olika nivåer leder, fördelar och följer upp verksamheten kontinuerligt.
Vidden av ett åtagande som ramansvarig nation måste tidigt analyseras och förberedelser
vidtas. Konsekvenserna för bl.a. logistiken kan bli omfattande, både praktiskt och inte minst ekonomiskt.
1 Redovisas senast oktober 2008 efter genomförd beredskap och en eventuell insats.

Sena beslut om nya förmågor, eller omkonfiguration av materielsystem har gett
upphov till försenade materielleveranser och varit kostnadsdrivande.
Försvarsmakten, FMV och FRA har under perioden ominriktats och -organiserats
med personalrotationer som följd. Redan en från början upplevd tidspress att vara
helt färdiga innan beredskapsperioden påbörjats har ytterligare påverkats av dessa organisationsförändringar.
1.2.2 Materielförsörjning
När nya kvalificerade materielsystem anskaffas måste det avsättas tid för utbildning
av både brukare och underhållspersonal. Även materielförsök och underhållsberedning
av materielen och dess underhållsystem är nödvändiga innan systemen
kan nyttjas i en insats. Marginaler för eventuella leveransförseningar måste
finnas. Ett fungerande underhållsystem innebär att personalen är rätt utbildad
samt att publikationer, verktyg och reservmateriel finns framtagna. Underhållskedjan
måste därefter vara väl samövad och prövad från främsta till bakre nivån.
Materielförsörjningen blir besvärlig för samtliga inblandade aktörer då stora delar
av förbandet är uppbyggt på materielsystem som inte är levererade till Försvarsmakten
före förbandets utbildningsstart. Utbildning genomförs samtidigt som materiel
ingående i förbandet levereras, besiktigas, repareras och beredskapsställs.

Vidare har de nya krav som en snabbinsatsstyrka inneburit givit nya utmaningar såsom:
- Kort tid mellan beslut om insats till att kunna vara på plats
- Sveriges s k ramansvar att tillsammans med flera samarbetsländer skapa en effektiv snabbinsatsstyrka
- Strategiska transporter långt bort från Sverige och taktiska transporter i områden med inte helt kända miljöbetingelser
- Att kunna verka inom olika klimatområden och terrängtyper
FMV konstaterar att ett av de få verksamma medlen att korta den totala materielanskaffningstiden
är korta berednings- och beslutstider. Ett integrerat arbetssätt är ett medel för detta.
Allt för optimistiska tidplaner bör inte accepteras, sådana ger upphov till förväntningar
som inte kan tillgodoses, samtidigt som erforderlig affärsmässighet inte kan upprätthållas.
Det insatta och insatsberedda insatsförsvaret måste ha förråd för att kunna tillgodose
materielförsörjning av förband som snabbt ska sättas upp.
FMVs informationsspridning till Teknikkontoren avseende leveransplaner har
varit positivt, men har tyvärr inte omfattat samtliga områden.

1.3 Berörda myndigheter
1.3.1 Försvarets materielverk (FMV)
FMV konstaterade under våren 2005 att materielanskaffningen till NBG 08 skulle
komma att ske med väsentligt kortare tidsförhållanden än normalt. Ett integrerat
arbetssätt tillsammans med Försvarsmakten utvecklades med principer som kan
tillämpas inom andra områden. Arbetsmetoden undviker dubbelarbete vilket leder till förkortade handläggningstider.
Det ledningsstöd som utvecklats vid FMV har i ökad grad efterfrågats och används
numera regelbundet i Försvarsmaktens beslutsprocess. FMV vidmakthåller
en tydlig och ständigt aktuell bild av anskaffningsläget vilket ger aktörerna en god
överblick. FMV har lämnat mycket stöd till Försvarsmakten i uppgiften att skapa
och kvalitetssäkra förekommande utrustningstabeller, det vill säga den detaljerade
förteckning över vilken materiel som ingår i ett förband.
Arbetet med materielanskaffning till NBG 08 har varit prioriterat inom FMV, detta
har, trots korta tidsförhållanden, medfört att nya materielsystem kunnat tillföras NBG 08.
Ett integrerat arbetssätt är sannolikt en av de få verksamma metoderna att förkorta
den totala materielanskaffningstiden.
Under lång tid och nära inpå beredskapsstarten för NBG 08 har en successiv
kravglidning accepterats. Nya materielsystem har beställts och förändrade krav
har uppstått. FMV följsamhet att söka tillgodose beställarens krav har varit för
stor och även om tidigare erfarenheter tyder på att tidsförhållandena är för korta
har FMV sökt tillfredställa önskemålen.
Detta har gett upphov till en förväntan om leveranser som inte alltid kunnat tillgodoses.
Upphandlingar med korta tidsförhållanden kan leda till oförmånliga avtal
eller att undantag i LOU måste åberopas. Önskad affärsmässighet har inte alltid
kunnat tillämpas, eftersom leveranstiden har varit överordnad andra krav. Detta
har i några fall lett till förseningar på grund av kvalitetsbrister då materielen levererats.
Särlösningar som till exempel anskaffning av unika fordonstyper i enstaka exemplar bör undvikas.
FMV bör i fortsättningen vara tydligare i sin rådgivande roll och inte acceptera
beställningar som rimligen inte kan uppfyllas i rätt tid. Försvarsmakten och FMV
bör vara överens om den tidpunkt som är senaste leveranstidpunkt för nyanskaffad
eller modifierad materiel. Hänsyn måste även tas till relevant utbildningstid. Det
verkar vara rimligt att en sådan tid sätts till ett år innan beredskapsstart.

Det har uppstått konkurrens avseende viss gränssättande materiel och materiel
speciellt anpassad för förhållandena i Afrika, mellan NBG 08 och de planerade
insatserna i Sudan och Tchad. En viktig erfarenhet är att förhållandevis enkel materiel
som uniformer, eldhandvapen eller ammunition för övning inte får bli gränssättande
då nya internationella insatser av kompanistorlek planeras och beslutas.
Det insatta och insatsberedda insatsförsvaret måsta ha förråd av den materiel som
med stor sannolikhet kommer att ianspråktas för insatser. Anskaffning kan inte
ske med för små marginaler, reserver måste finnas. Sådan anskaffning kan och
måste beslutas innan insatserna konkretiseras till tid och volym.
När det gäller flygande materiel är det avsevärt svårare att korta anskaffningstiderna
bland annat på grund av de speciella regler som gäller. Att utforma (besluta
om) helikopterorganisationen för NBG 11 är därför en tidsmässigt prioriterad åtgärd
så att eventuella modifieringsåtgärder kan påbörjas tidigt.

1.3.2 Försvarets radioanstalt (FRA)
FRA redovisar härmed de viktigaste erfarenheterna och lärdomarna från förberedelser
och gjorda erfarenheter:
- Samarbetet med MUST har varit mycket givande och givit bra erfarenheter
inför framtida liknande insatser
- Tidig myndighetssamverkan skapar handlingsutrymme vid förändrade behov
- En fortsatt utveckling av samverkansavtalet mellan myndigheterna kommer
öka möjligheterna att samarbeta på ett ännu effektivare sätt.

1.3.3 Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)
FOI påpekade tidigt att det fanns erfarenheter sedan tidigare som borde kunna
vara till gagn för arbetet, men också att det borde säkerställas redan i processens
början att denna löpande dokumenterades och analyserades för att ligga till grund
för arbetet med BG 11. FOI föreslog att operationsanalytiker (OA) skulle etableras
för just detta ändamål. Nu kom detta stöd att begränsas till arbetet med flygplatsenheten
och det arbete som genomförts i (F)HQ och OHQ. De senare har
dock mestadels fokuserat på utvecklingen av dessa stabers eget inre arbete.
Utvecklingen av NBG 08 krävde kunskap avseende materielegenskaper och arbetsvillkor
under andra miljöbetingelser än de vanliga. Av det skälet upprättades
olika Working Groups (WG) för att insamla den kunskap som fanns i de deltagande
ländernas organisationer, samt koordineringsmöten för att ge sakkunniga
från olika delområden tillfälle att gemensamt belysa och lösa problem. Det blev
med denna arbetsform möjligt för medarbetare att tillföra andra medarbetare kunskap
som de inte visste att de kunde eller borde efterfråga. Denna arbetsform svarar
mot det som inom Lessons Learned kallas personifieringsstrategin, och som
innebär att det är individer som är bärare av information.

1.4 Försvarsmakten
1.4.1 Samverkan mellan berörda myndigheter
Regeringskansliet etablerade tidigt en informell arbetsgrupp (Ag BG) där berörda
myndigheter genom regelbundna möten har kunnat samordna större övergripande
frågor, bl. a. EU BG koncept, samarbetsländer, ekonomi, materielförsörjning och
strategiska transporter. Samarbetet har i allt väsentligt fungerat bra och erfarenheterna
ska tillvaratas för framtiden.
Samverkan mellan Försvarsmakten, FMV, FRA och FOI har varit nödvändig för
att omhänderta den korta förberedelsetiden och de nya mål och krav som en
snabbinsatsstyrka har inneburit. Väl fungerande samverkan har väsentligen bidragit
till att nå målsättningen, en multinationellt sammansatt insatsberedd snabbinsatsstyrka
i beredskap från 2008-01-01.

1.4.2 Samordning inom Försvarsmakten
Förberedelserna för NBG 08 innebar en stor ansträngning för hela Försvarsmakten
och inte bara de direkt inblandade enheterna. En av de åtgärder som vidtogs för att
åstadkomma ökad samordning av förberedelserna med NBG 08 inom HKV men
även inom Försvarsmakten var de s k Inriktningsbesluten.
U/I Inriktningsbeslut omfattade samtliga av C U/I fattade beslut angående inriktning
och utveckling av NBG 08. Dokumentet utgjorde ett centralt styrande/
inriktande dokument. Inriktningsbesluten hade vid tidpunkten och för ändamålet
en lämplig utformning och var nödvändiga för att från hösten 2005 löpande till
och med 2006 dokumentera fattade beslut.
Med kort tid till förberedelser ökar kravet på samordning. Det har framkommit
särskilt avseende utbildningen i termin 3 för alla ingående enheter och generellt
materielförsörjningsfrågor.

1.4.3 Operativa ramvillkor och målsättningsarbete
Arbetet med bl.a. operativa ramvillkor ställde krav på bred delaktighet och även
delaktighet från olika enheter utanför Högkvarteret. Detta krävde en övergripande
koordination vid genomförandet. Erfarenheten är att denna typ av arbete med korta
tidsförhållanden ställer krav på ett nytt arbetssätt.
Nya inflytelsefaktorer exempelvis krav på modularitet, specialkompetenser, expeditionär
förmåga och självförsörjning inom logistik innebar att målsättningsarbetet
förändrades. Den successiva uppbyggnaden av förbandsenheter ledde till nya och
reviderade målsättningsdokument.

Erfarenheter från ovanstående arbete är följande:
• Operativa ramvillkor måste utvecklas och utgöra en bättre styrning för
förbandsmålsättningarna.
• Framtagning av målsättningsdokument för krigsförbanden måste ske sammanhållet.
• Krigsförbandsansvariga och materielsystemansvariga måste ges utbildning,
inskolning och långsiktig bemanning för respektive befattning.
• Nyttja befintlig insatsorganisation och avisera i system minst två år innan beredskapen påbörjas.
• Endast materiel som är levererad och registrerad får behovssättas i system.
• Förbanden bör ha en grundtilldelning av materiel men ska kunna på ett
flexibelt sätt utrustas med tilläggsmateriel, utifrån:
o Operativa krav; snabbinsats med C-130, skyddsnivå, eldkraft m m
o Miljö krav; öken, djungel, urban m m

1.4.4 Memorandum of Understanding och Technical Arrangement
Det har tagit lång tid att färdigställa nödvändiga avtal inför NBG. Inför BG 2011
bör man i ett tidigt stadium identifiera samarbetsområden och frågor som skall
regleras. Effektivt arbete på den här punkten förutsätter ett praktiskt paraply-MoU
på regeringsnivå, där man i stora drag sätter upp de mål som skall fullgöras genom
implementeringsavtal på Försvarsmaktsnivå. En kontinuerlig och effektiv
dialog med försvarsdepartementet bör eftersträvas, så att alla arbetar mot samma
mål på ett tidseffektivt sätt.
Inom Försvarsmakten bör målen med olika avtal vara tydliga. Inblandade staber
bör vara involverade så tidigt som möjligt för att skapa ett så bra första utkast av
avtal som möjligt. I kontakter med de andra NBG-länderna bör Sverige (Försvarsmakten)
förbereda avtalsutkast och tidigt bjuda in till förhandlingsomgångar.
Dessa bör ligga relativt nära varandra i tiden, så att den drivkraft som uppnåtts
inte går förlorad, och därmed drar ut på tiden.
Att utarbeta Technical Arrangement (TA) i sammanhängande tidspensum har inte
varit möjligt eftersom EU BG konceptet utvecklades parallellt med NBG 08. Därav
valdes arbetsmetoden att i TA reglera det som var nödvändigt för att driva arbetet framåt.

1.4.5 Materielförsörjning och -dirigering
För att kunna ansvara för produktionen av logistikkoncept till insatsförbanden,
ställs det höga krav på underlag som TOEM och övergripande arkitektur. Den här
typen av underlag har i ett flertal fall varit bristfälliga vid framtagandet av NBG
08. Bristerna i underlagen har framför allt varit att de inte haft någon gemensam
logistikstrategi, samt att de inte varit samordnade för att kunna ingå i ett större
förband. Tidigare ingick logistikkonceptet i en övergripande arkitekturen, som
utgjordes av bl a brigad- och bataljonsstrukturer. Dessa omhändertog förbandens

plats i logistikkedjan samt att resurser fanns för att underställa respektive underställas
förband.
Som en del i arkitekturen för BG 2011 måste en grundplatta av personal och materiel
fastställas som även bryts ner i mindre förbandsomgångar. Detta för att kunna
möjliggöra planering och beräkningar av tranportbehovet. Framräknat underlag
kan då tidigt matas in i beräkningsverktyg som används inom t ex NATO
(ADAMS). För att slutligen få transportkonceptet att fungera inom kravsatta tidsramar
måste övningar genomföras med transportkedjan för att hitta möjliga flaskhalsar.
Sammanfattning materielförsörjningen
• Tydliga anvisningar för hur typförbandsframtagande och behovssättning
ska genomföras.
• Information om materielläge, leveransplaner m m måste ut i organisationen.
Alternativ kan vara att samla all info på en gemensam Emil-sida.
• Materielbeställningar ska göras så att leverans är planerad till en tidpunkt
innan utbildning påbörjas.
• Flera uppsättningar av samma materiel måste finnas så att utbildning, beredskap,
insats och reparation kan genomföras samtidigt.
• Översyn och revidering av regelverk bl. a. FIB:ar och FFS:er.
• Alla funktioner skall vara företrädda vid samordningsmöten.
1.4.6 Rekrytering, bemanning och utbildning
Inför rekryteringsarbetet som startade i och med inryckningen 06 saknades centralt
utarbetat rekryteringsmateriel. Erfarenheten som byggdes upp vid P 4 under
IA03-tiden har varit ovärderlig i arbetet med att rekrytera och bemanna NBG 08.
Under hela rekryteringsarbetet har stödet från och samarbetet med OPS J1 PersEUS
fungerat mycket bra.
Påverkan inom förbanden när avhopp sker är stora. Nyrekryteringar och kompletteringsutbildning
drar oproportionerligt stora resurser. Rekryteringsprocessen och
då framförallt den externa delen måste samordnas bättre inom Försvarsmakten.
För att minska detta bör de kontrakterade ha ett ändamålsenligt avtal för hela kontraktstiden
med en uppsägningstid om högst en månad.
Samordning av förband mellan olika länder har sannolikt varit en förutsättning vid
organiseringen av NBG men inte på så låg nivå som att organisera utländska förbandsenheter
inom kompani ram som är fallet med den estniska vaktplutonen ingående
i HQ Coy. Plutonen har haft svårt att genomföra sin huvudtjänst då svensk
lagstiftning inte medger utländsk trupp jurisdiktion som svensk skyddsvakt vilket
har krävts då (F)HQ har varit upprättat.

En av de mest betydelsefulla medverkande krafterna i processen med förberedelserna
för NBG 08 var styrningen mot en fast tidpunkt. Denna gemensamma förutsättning,
att allt ska vara klart 2008-01-01, har varit och verkat positivt på allt från
den enskilde medarbetarens syn till centralt fattade beslut och givna inriktningar.
1.4.7 Informationstjänst
I huvudsak har informationstjänsten runt NBG 08 fungerat bra. Den viktigaste
erfarenheten är att infotjänsten måste återfinnas i befattningar/tillika befattningar i
ett tidigt skede för att säkerställa en rätt dimensionerad funktion i förbandet. Annan
viktig erfarenhet är att rekryteringen bör genomföras åtskild från annan rekrytering.
1.4.8 OHQ
Utvecklingsarbetet med NBG 08 har bedrivits i ett relativt nära samarbete med
Försvarsdepartementet genom regelbundna möten i den sk Ag BG. Utfallet av
detta samarbete har varit positivt eftersom det möjliggjort ett ömsesidigt informationsutbyte
vilket torde ha gagnat såväl Försvarsmakten som Försvarsdepartementet.
Vid samverkan med övriga NBG-länder och även OHQ-provider är ett nära
samarbete mellan Försvarsmakten och Försvarsdepartementet ytterst väsentlig så
att inte motstridiga uppgifter ges till samarbetsländerna. Den nära relationen mellan
departementet och Försvarsmakten var av mycket stor betydelse särskilt i början av etableringen av NBG 08.
Samverkan mellan NBG-länderna har skett genom NORDCAPS-samarbetet.
Samverkan med de andra länderna har fungerat väl. MOU för NORDCAPS kan
dock behöva kompletteras inför BG 2011 med hänsyn bland annat till att minst
två av de potentiella bidragsländerna står utanför det ordinarie samarbetet. Det är
även i användandet av NORDCAPS-samarbetet väsentligt att inte heller detta går
vid sidan av ordinarie myndighetsledning. Inom ramen för NORDCAPS genomfördes
på militär nivå kontinuerlig samordning genom olika arbetsgrupper.
Avseende den militärstrategiska ledningen av NBG etablerades OHQ-funktionen
under våren 2006. MOU med Storbritannien och de dåvarande NBG-länder skrevs
under i maj 2006 och TA undertecknades tidigt under våren 2007. Successivt har
en kaderstab med främst svensk men även finsk, norsk och irländsk personal växt
fram. Inga britter finns i kaderstaben eftersom Storbritannien har uppgett att landet
inte har resurser att avdela för detta utan ansluter först i samband med en aktivering.
Den brittiska Försvarsmakten är hårt ansträngd och uppgiften att stödja förberedelserna
för NBG OHQ har varit begränsade. Utifrån ett brittiskt perspektiv har
dessutom det land som skall ställa upp med OpCdr (i detta fall Sverige) ett stort
ansvar för förberedelserna av staben. Detta synsätt kan diskuteras eftersom Storbritannien
till EU har erbjudit ett OHQ och är s.k. OHQ-provider.

Slutsatserna från arbetet med det föridentifierade OHQ:t i London och samarbetet
med Storbritannien är att Sverige inför BG 2011 noggrant bör studera vilken ambitionsnivå
som skall eftersträvas avseende inflytande på högsta ledningsnivå
samt analysera vad Försvarsmakten resursmässigt klarar i förhållande till detta.
Detta är en fråga för såväl regeringskansliet som Försvarsmakten. Härutöver bör
MOU med utsedd OHQ-provider undertecknas två år före beredskapsperioden
och tillsammans med TA ytterst noga reglera ansvars- och resursförhållanden.
Behov som uppstår och som inte är reglerat faller annars med stor sannolikhet på
framework-nation att hantera och bekosta.
I samband med en gemensam EU snabbinsats kan viss finansiering ske m h a den
s. k. Athena mekanismen. Regelverket kring detta upplevs dock som mycket otydligt
och osäkerheterna är därför stora vilka kostnader som skall bäras av länderna
själva och av EU gemensamt. Försvarsmakten efterfrågar därför stöd från regeringskansliet
avseende förtydligande kring Athena funktionen.
En av de viktigaste uppgifterna för NBG 08 (F)HQ har varit att formalisera det
multinationella samarbetet och den operativa och taktiska ledningen av de multinationella
bidragen. Detta finns reglerat i ett särskilt TA 1. Establishment of NBG (F)HQ
Vidare har inför och under beredskapen en mäng skarp planering såväl som övningsplanering
skett vid NBG (F)HQ.

[ola]

Denna text är hämtat ur försvarsmaktens budget underlag 2009

[Sarvi]

Låt mig uttrycka det så här: NBG:s ramar personellt, materiellt och ekonomiskt töjdes ut till någonting som politikerna inte hade beställt - det är min fasta övertygelse.

Då är jag med, och håller med kraft med föregående skribent. NBG är ett utmärkt exempel på "mission creep". Det som var avsett som en skyttebataljon svällde ut till en minibrigad.

[ola]

inte minibrigad utan det blev en stor stridsgrupp


Operational HQ
Operatioanal Headquarters (OHQ) is a multinational, militarystrategic staff some are commanding (F)HQ. OHQ are commanded by a Swedish generalmajor.The staff have personalstaff of 90 officers and are localised in Northwood,Great Britain.

Force HQ
Force Headquarters (FHQ) is the multinationalstaff some are commanding NBG in a mission. (F)HQ are commands of a Swedish brigadegeneral and have a staff of 90 staffofficers/specialists. FHQ are based on Command Regiment,Enköping, Sweden.

41st Rapid Reaction Battalion:
2nd Armored TrackedVehicle 309 Rifle Company:/19th Infantry Regiment
-TrackedVeichle 309 Platoon
-TrackedVeichle 309 Platoon
-TrackedVeichle 309 Platoon
-TrackedVeichle 309 Platoon
-Staff/Logistic Platoon
Facts:
166 Soldiers and Officers

312nd Airborne Company:/3rd Cavalry Regiment
-Airborne Platoon: Airborne, Airborne, Airborne, Chief Group
-Airborne Platoon: Airborne, Airborne, Airborne, Chief Group
-Airborne Platoon: Airborne, Airborne, Airborne, Chief Group
-Combat Support Platoon: Recon, TACP, Support, Medical, Medical, Command, Chief Group
Facts:
130 Soldiers and Officers

411th CV9040B Company: (strategic reserve to NBG)/4th Armored Regiment
-1st CV9040B Platoon:1st,2nd,3rd CV9040B Group
-2nd CV9040B Platoon:1st,2nd,3rd CV9040B Group
-3rd CV9040B Platoon:1st,2nd,3rd CV9040B Group
-4th CV9040B Platoon:1st,2nd,3rd CV9040B Group
-Staff/Logistic Platoon:Command L1,Command L2,Fire L3,Command L4,Recovery, Package,1st,2nd,3rd Medical, Chief Group

Facts:
167 soldiers and officers
15 CV9040
3 ECV90
3 Armored Terrain Cars
3 Trucks
3 Terrain cars

712th CV9040C Company:/7th Armored Regiment
-1st CV9040B Platoon:
-2nd CV9040B Platoon:
-3rd CV9040B Platoon:
-4th CV9040B Platoon:
-Staff/Logistic Platoon:
Facts:
168 Soldiers and Officers

5th Logistic Company:/19th Infantry Regiment
-Light Logistic Platoon
-Heavy Logistic Platoon
-Reperation Platoon
-Fuel/Ammo Platoon
-Airborne Medical Platoon
-Closedefence Platoon
-Command Group
Facts:
135 Soldiers and Officers

Mortar Company: (Finnish)
Facts:
-85 Soldiers and Officers

Command/Mortar Company:
-Airborne Mortar Platoon
-Recon Platoon
-Staff/Logistic Platoon
-Command Platoon
Facts:
121 Soldiers and Officers


COMBAT SUPPORT UNITS:
ISTAR:
Ranger Platoon
-Ranger Group
-Ranger Group
-Ranger Group
-Ranger Group
-FireCommand Group
-Cheif Group
Facts:
36 Soldiers and Officers

Intelligence Platoon:
-Intelligence Group
-Cheif Group
Facts:
35 Soldiers and Officers

EW Section

21st Engineer Company:/2nd Engineer Regiment
-Engineer Platoon:
-Engineer Platoon:
-Machine/Transport/Bridge Platoon:
-EOD Platoon:
-Staff/Logistic Platoon:
Facts:
190 Soldiers and Officers

611th AirDefence Company:/6th AirDefence Regiment
-Robot70 Platoon:Robot70,Robot70,Robot70,Chief Group
-Robot70 Platoon:Robot70,Robot70,Robot70,Chief Group
-Staff/Logistic Platoon: Reperation,Logistic,Medical,Medical Group
-Intelligence Section
-Intelligence Section
Facts
112 Soldiers and Officers

Irland Contigent/IEDD:
-Escort Platoon
-Protection Platoon
-EOD Platoon

- Logistic Group
- Medical Group

Light CBRN Group:
Facts:
5 Soldiers
2 Officers
1 Nurse


COMBAT SERVICE SUPPORT UNITS:
Logistic Company:/Armed Forces Logistic Regiment
-Escort Platoon
-Supply Platoon
-Transport Platoon
-Logistic Platoon
-Reperation Platoon
-Command Platoon
Facts:
225 Soldiers and Officers

123rd Swedish GroupSignal Company/Armed Forces Command Regiment:
-SignalSupport Platoon:DistanceSignal,SignalSupport Group
-Staff Platoon:Reperation,SignalMaterial,Command Group

Helicopter Unit:
-3 Hkp 10B
-3 Hkp4
Facts:
-40 Soldiers and Officers

23rd Geospatial Support Group
Facts:
-12 Officers

MOVCON Platoon/Armed Forces Logistic Regiment
Facts:
52 Soldiers and Officers

Medical Unit:
-Evacuation Platoon
-Medical Section

MP Group:
Facts:
14 Soldiers and Officers

PsycOp Section:
Facts:
-17 Soldier and Officers


113th Swedish GroupStaff Company/Armed Forces Command Regiment:
-Guard Platoon (Estonia)
-Logistic Platoon
-Staff Platoon


Ovanstående fakta taget från min del i armehandbok.se

[Sarvi]

Vilket illustrerar precis vad det är jag menar med minibrigad. En fristående skyttebataljon (vilket EUBG ska föreställa) skulle normalt aldrig ha tilldelats de resurserna utan sådant skulle 1) ha legat på en högre nivå, 2) underställts batchefen i mån av behov. Som det nu är ville alla fredsförband ha en del av NBG-kakan. I och för sig förståeligt i dessa nedskärningstider, då man med medverkan i NBG kan hävda sin existensrätt i ett större sammanhang som politiker förstår. Jag har förståelse för att man i vissa fall måste göra speciallösningar för att tilldela förbandet funktioner med hänsyn till uppgifterna (t.ex. ställer ju logistiken vid en förstamission speciella krav, speciellt med kort förvarningstid), men NBG modell 08 är följden av organisatorisk elefantiasis.

Det man får hoppas är att det blir några digra luntor med "lessons learned" både i HKV och Försvarsdepartementet, och att NBG modell 11 blir en rimligare skapelse med hänsyn till förbandets uppgifter.

[Krook]

Min uppfattning är att beställningen av NBG08 var allt för dålig i precisionen. Följden blev det vi sedan såg med ett antal tillkommande effekter:
-Man beställde en snabbinsatsförmåga. För att någon effekt skulle kunna nås så definierades Bataljon som ett lämpligt omfång. Mindre styrka vore inte lämpligt.
-För att bataljonen skulle kunna klara sig i uppstarten av en operation så tillfördes Combat Support och då också CSS.
-Bataljonchefen ska leda sin bataljon, inte chefa i korridor, vilket innebar att ett FHQ skulle till. OHQ var visst redan fastställt och blev ännu ett led.
-Bataljonen skulle få svårt att lösa sin uppgift utan luftunderstöd varvid en spetsflygfunktion tillfördes som enabler.
-Aldrig att Flyget skulle gruppera utan eget underhåll, och därför blev Flygplatsenheten uppsatt.
-För att skydda detta så behövdes ju luftvärn. Det säger sig självt!
-Kraven på medicinskt omhändertagande förutsätter ju sjv-resurser och helikopter för medevac. Vips: Två enheter till.
-Vem skulle då fixa till camp och landningbanor, mm? Man behövde då ett ingenjörkompani. Bra att de också kan röja minor, oxa, mm.

Hmm. Vad fick vi då då? Jo,en stridsgrupp med en manöverbataljon och ett större antal sensorer och funktioner.
Man kan se det som att en reducerad brigadstridsgrupp är minsta enhet som kan operera på egen hand med Försvarsmaktens doktriner, taktik, metoder, styrdokument och krav.

Tydligen så ska man försöka banta BG2011 men också då ta bort en del saker som de ska kunna, exempelvis att sära stridande parter.

/K

[MD650]

-För att skydda detta så behövdes ju luftvärn. Det säger sig självt!
-
/K

Om man ser på hur jänkarna resonerar så överväger (har övervägt) de att lägga ned luftvärnet då de menar att de inte kommer att genomföra en operation om de inte har luftherravälde.

Om NBG skulla ha satts in i det funnits ett lufthot så hade man skapat luftherravälde innan man hade gjort nåt.

Så man kan nog fundera på om luftvärnet verkligen behövdes i NBG 08? Enl. mitt förmenande...nej.

[ola]

Alternativa strukturer BG 2011
2.4.1. Allmänt
Alternativen innehåller i stort sett en oförändrad principorganisation relativt NBG 2008 (se kap
3.1). Det som skiljer är val och utformning av ingående enheter i bataljonsstridsgruppen. Även
vissa skillnader gentemot NBG 2008 föreligger vad avser lednings- och lydnadsförhållanden för
övriga enheter, men inte vad avser enheternas utformning och innehåll.
Den stora skillnaden mellan alternativ 1 (prolongerad NBG 2008) och alternativen 2a och 2b är
en sänkning av både förmågan till eldkraft (avsaknaden av CV 9040) och nedgången i force
protection förmågan (minskat antal splitterskyddade fordon). Dessa förändringar är främst
motiverade av grundkravet om transportabilitet med taktiskt flyg.

2.4.2. Alternativ 1 (NBG 2008) BG 2011 konfigureras exakt som NBG 2008
Fördelar
- Erfarenheter som dras från NBG 2008 kan direkt omsättas i BG 2011
- Känt koncept
- Högre (jmf med alt 2a/b) eldkraft m a a ingående strf 90 kompani
Nackdelar
- Alla bataljonsstridsgruppens manöverkompanier kan inte med sina fordon transporteras med
taktiskt flyg
- Innehåller tre manöverkompanier med olika TOEM

2.4.3. Alternativ 2a (Mekbat 09 lätt och lätta mekbat) NBG 2008 med följande förändringar:
Manöverenheterna i bataljonsstridsgruppen består av tre lätta kompanier
Bataljonsstridsgruppen tillförs samverkansbefäl.
Batledn tillförs CS och CSS
Fördelar
- Innehåller tre kompanier med samma TOEM – enklare ledningsförhållanden
- Relativt högre (jmf med alt 2b) FP då samtliga kompanier har splitterskyddade fordon
- Har god förmåga (jmf med alt 2b) att uppträda tillsammans med mekförband
- Relativt högre (jmf med alt 1) taktisk/operativ rörlighet genom att hela bataljonens
manöverenheter kan transporteras tillsammans med sina fordon i C-130
Nackdelar
- Lägre (jmf alt 1) eldkraft genom avsaknaden av strf 90
- Saknar komponent specialdesignad för luftburna operationer (jmf alt 1 och 2b)
2.4.4. Alternativ 2b (FM gemensam lätt)
NBG 2008 med följande förändringar:
Manöverenheterna i bataljonsstridsgruppen består av ett lätt kompani från mekbat 09, ett
lätt komp från luftburen bataljon och ett lätt kompani från amfibiebataljon.
Bataljonsstridsgruppen tillförs samverkansbefäl.
Bat ledn tillförs CS och CSS
Fördelar
- Relativt högre (jmf med alt 1) taktisk/operativ rörlighet genom att hela bataljonens
manöverenheter kan transporteras tillsammans med sina fordon i C-130
- Innehåller komponent specialdesignad för luftburna operationer (jmf med alt 2a)
- Konfigurationen ökar förmågan till ”FM gemensamt uppträdande” (armé och marinförband);
delar produktionsansvar på två försvarsgrenar
Nackdelar
- Innehåller tre kompanier med helt olika TOEM, vilket kan försvåra samordnad verksamhet
inom bataljonen
- Har lägre förmåga (jmf med alt 1 och 2) att uppträda tillsammans med mekförband
2.4.5. Föreslaget alternativ
Alternativ 2 föreslås med anledning av att en lättare konfiguration är den avgörande drivkraften
till förändring av bataljonsstridgruppens sammansättning. Här tas inte ställning mellan
alternativen 2a och 2b (eller en kombination av dessa), då BG-strukturen fortsatt kommer att
utvecklas av Försvarsmakten. Vidare detaljöverväganden, samt ingångsvärden från

samarbetspartners, blir styrande för den exakta utformningen av strukturen samt vilka
förbandsenheter som ska ingå i denna.

[J.K Nilsson]

Om NBG skulla ha satts in i det funnits ett lufthot så hade man skapat luftherravälde innan man hade gjort nåt.

Så man kan nog fundera på om luftvärnet verkligen behövdes i NBG 08? Enl. mitt förmenande...nej.

Menar du att man skulle skapa luftherravälde med en flygstyrka? Du tror då gott om Gripen må jag säga.

J.K Nilsson

[J.K Nilsson]

Som det nu är ville alla fredsförband ha en del av NBG-kakan. I och för sig förståeligt i dessa nedskärningstider, då man med medverkan i NBG kan hävda sin existensrätt i ett större sammanhang som politiker förstår.

Har vi inte fler förband och med tanke på vad som beställdes så kom i princip alla fredsförband att beröras. Skulle några få ha dragit lasset skulle det blivit ogörligt med VPL-utbildning och arbetstider när vi har personalbrist.

Jag tycker du gör en orättvis beskyllning.

J.K Nilsson

[MD650]

Menar du att man skulle skapa luftherravälde med en flygstyrka? Du tror då gott om Gripen må jag säga.

J.K Nilsson

Inte med en flygstyrka utan det som behövs.
Och med Gripen??... Nej, då vi vet alla att det inte är Gripen som är gränssättande utan flygförarnas tillgång och närhet till hotellbaren..

Om det skulle finnas ett lufthot torde det vara andra EU-länder (läs NATO) som går in och skpar det luftherrraväldet.

[MD650]

Som det nu är ville alla fredsförband ha en del av NBG-kakan. I och för sig förståeligt i dessa nedskärningstider, då man med medverkan i NBG kan hävda sin existensrätt i ett större sammanhang som politiker förstår.

Har vi inte fler förband och med tanke på vad som beställdes så kom i princip alla fredsförband att beröras. Skulle några få ha dragit lasset skulle det blivit ogörligt med VPL-utbildning och arbetstider när vi har personalbrist.

Jag tycker du gör en orättvis beskyllning.

J.K Nilsson

Som jag skrev tidigare så är det existensångest och behov av att få face time som har gjort att NBG svällt.

[Krook]

Jag ser det som en kombination av:
-dåliga avgränsningar - Ingen sa stopp någon gång utan man la på och la på bra-att-ha-förmågor.

-behov av att vara med för att motivera existensberättigande - LV trodde tydligen på fullaste allvar att de skulle gå in först vid en insats i Tchad och säkerställa lv-skydd åt Flygplatsenheten som skulle upprätta flygbas. Detta i ett läge där fransoserna redan satt på flygplatsen och inget lufthot fanns!

-Alla ska vara lucia-mentalitet - I dagens försvarsmakt ska alla vara med överallt.

[Sarvi]

Till Krooks föregående inlägg, skulle jag vilja lägga ytterligare en post:
- Andra länder har haft styrkor anmälda som EUBGs, varför verkar man inte ha tagit någon större hänsyn till hur dessa är organiserade och uppsatta? NBG torde vara den tyngsta, slagkraftigaste och största EUBGn till dags dato. Inget fel i det, men med tanke på förbandets realistiska uppgifter och insatstid så siktade man nog lite fel.

Dessutom fanns en tydlig tendens att se NBG i ett politiskt och militärt vakuum. Flyg, luftvärn, casevac, indirekt eld... jag är förvånad att man inte petade in en ubåt eller två. Hade insats blivit av hade det knappast blivit av utan att det skett i koalition med andra (EU/NATO) stater. Jo, teoretiskt sett hade man naturligtvis kunnat skicka NBG ensam i döden mot t.ex. hela den sudanesiska armén, men det hade varit politiskt självmord för politikerna att besluta om insats i ett sådant läge.