"Den glömde soldaten"

[B Hellqvist]

Denna tråd är tänkt att vara en diskussion om Guy Sajers "Den glömde soldaten". I de fall man inte läst den svenska översättningen, bör man i sina kommentarer ange sidnumret i den engelska utgåvan. Vad som eftersöks här är fakta som kan styrka eller ifrågasätta autenticiteten hos boken, inte allmänt tyckande.

Jag har börjat läsa boken, och noterat en del avvikelser. Att soldater kommer ihåg fel benämningar på vapen eller militära förband är något man kan stöta på i krigsmemoarer, så det är inget som automatiskt diskvalificerar dem. Här är mina anmärkningar och kommentarer till de första 100 sidorna.

Sidan 13: Sajer verkar ha sökt som frivillig till Luftwaffe, men någon Stuka-eskader har inte funnits i Chemnitz. ”(…)skvadronens 26. eskader(…)” är rent nonsens, och följer inte tysk nomenklatur. Den enda Luftwaffe-enheten i Chemnitz var Kraftfahr-Ausbildungs-Abteilung 4 d. Luftwaffe, vilket i och för sig skulle kunna förklara varför han får fordonsutbildning i armén. Referensen till att ha varit uppe i en Stuka kan vara önsketänkande. Frågan om Guy Sajers ålder brukar komma upp, och vid 16½ års ålder var han för ung för att ens få söka till Waffen-SS. Värnpliktsåldern var 19 år, och dessförinnan skulle man ha tjänstgjort ett halvår i RAD (riksarbetstjänsten). Min teori är att Sajer egentligen var något äldre, men att han i sin bok framställer sig som något yngre för att ge sitt agerande ett sken av ungdomligt oförstånd. Jag har svårt att tro att tyskarna med sin organisationsnivå släppte igenom frivilliga utan klara papper, till skillnad från t.ex. USA:s armé.

Sidan 13: Gettot i Warszawa omtalas som om det inte fanns kvar i september 1942. Det var sju månader kvar till upproret, som resulterade i dess förstörelse.

Sidan 13 ff: Något slott som motsvarar beskrivningen finns inte inom 15 km:s radie från Bialystok, men det finns ett slott, Knyszyn, av okänd storlek 28 km från staden.

Sidan 21: ”Kremenstovsk” är inte en polsk ortsnamnsform. Det finns en by som heter Krzeczkowo inom rimligt avstånd från Knyszyn.

Sidan 23: ”Soldatenschenke 27e Kompanie” stämmer inte. ”27e” är en översättningsmiss, och är den franska formen av ”27:e”; den tyska är ”27.”. Ett infanteriregemente hade kompanier numrerade upp till 14, så 27 kompanier låter osannolikt.

Sidan 24: …det samma gäller ”19. kompaniet”…

Sidan 25: Sajer nämner att han ska fylla 17 om 2½ månad, vilket blir i mitten av januari 1943. Han anger att ingen annan i kompaniet var äldre än 18 år, vilket är märkligt, då värnpliktsåldern var 19 år. Den sänktes till 17 år 1943.

Sidan 42: Sajers farbror, tillhörig den i Stalingrad inringade 6:e armén, omnämns. "Farbror" är troligen en översättningsmiss, då det finns en Anton Sajer (morbror?) som är saknad i Stalingradområdet sedan 1/1 1943.

Sidan 44: Undsättningstransporten till Stalingrad låter lite märklig, då man skulle kunna tro att sådant föll på armégrupp Syds lott att lösa, men det kanske var så att även de andra armégrupperna fick göra en insats.

Sidorna 57 & 62: ”Konvoj nr 126” och ”124. och 125.” bildande ”19. Kompanie Rollbahn” låter inte som korrekta benämningar. ”Panzerdivision Stülpnagel” kan inte heller stämma, då inga pansardivisioner bar sina befälhavares namn (stridsgrupper brukade däremot göra det), och general Edwin von Stülpnagel var militärbefälhavare i det ockuperade Frankrike vid den här tiden (han ersatte sin kusin Otto på denna post).

Sidan 69: Lite oklart om det avses att 6:e armén var inblandat i Polenfälttåget (vilket den inte var).

Sidan 85: Oklart om några Waffen-SS-enheter var underställda 6:e armén.

Sidan 90: Referens till någon typ av artilleripjäs ”77S”. Visserligen fanns det kvar några 7,7-cm-F.K. 96/16 från första världskriget i organisationen när kriget bröt ut, men någon annan (tysk eller erövrad) kanon ”77S” är inte känd.

Sidan 91: ”Spandau” anges vara soldatslang för MG34, men så vitt jag vet användes namnet bara på MG08. Däremot använde britterna ”Spandau” som namn på alla tyska kulsprutor.

Sidan 91 ff: Uppdraget att som transportkompani (eller del därav) förse en pluton i frontlinjen med förnödenheter är nog en av de inslag i boken som förbryllat mig mest. Normalt sett så brukar underhållstrupper lämna av förnödenheterna till kvartermästaren i kompaniet, bataljonen eller regementet, som sedan distribuerar dem till förbandets enheter.

Sidan 91: Någon lätt stridsvagn av typ ”Alpenberg” är inte känd.

Sidan 94: ”9. infanteriregementet” fanns inte vid den här tiden (tidigt 1943); det fanns ett 9. grenadjärregemente, men det hörde till 23. infanteridivisionen, som befann sig utanför Leningrad.

Sidan 95: Referens till artilleripjäser med kaliber ”107”; någon sådan kaliber användes inte av tyskarna.

Sidan 101: Referens till ”kamraterna i 107”, vilket kan avse 107. grenadjärregementet, som hörde till 34. infanteridivisionen. Denna var förlagd till Jukhnov, sydost om Moskva.

[Wooster]

Ibland blir jag förstummad av forumets allmänbildning - så förstummad att jag blir nyfiken. Nu kommer jag låta uppstudsig men vill verkligen inte vara det - men hur kan du ha koll på allt det här? Hur kan du till exempel kunna (eller kunna ta reda på) alla slott inom 15 km från "Bilyastok"? (Personligen har jag aldrig ens hört talas om Bilyastok).

Har ett numrerat ( ) exemplar av den Glömde Soldaten liggandes i mitt bibliotek, men har inte läst den än.

[B Hellqvist]

Well, you have to know these things when you're a king, you know.

Kung Arthur i Monty Python & the Holy Grail

Till att börja med så får jag rätta mig själv: det ska vara Bialystok, inte Bilaystok, ett namn som alla om sett "Det våras för Hitler" känner till. I fallet med slott i de trakterna, kollade jag några polska siter som tar upp alla slott och borgar i Polen, googlade lite grann, kollade Wikipedia, och drog slutsatsen att av de tre slott som finns i och omkring Bialystok, så var det ett som passade någorlunda geografiskt. I övrigt förlitar jag mig på mitt bibliotek, Lexikon der Wehrmacht, Axis History Factbook, Feldgrau, der Erste Zug, Panzerfaust m.fl. siter, samt mina l33t skillz som dekonstruktör av Hassels böcker.

[B Hellqvist]

Donfrontsproblemet. På sidan 85 anges tiden till slutet av februari eller början av mars 1943. Sajer och kompani får i uppdrag att föra fram förnödenheter till en frontenhet som ligger vid floden Dons västra strand, någonstans söder om Voronezj. Det tar dem enligt texten närmare tre veckor att komma fram, vilket låter helt osannolikt. Detta gör att när de kommer fram till Don (sidan 100), så bör datumet vara omkring 20:e mars. På sidan 112 är de tillbaka i de bakre områdena, och distansen till Don anges vara 10 km. Enligt kartor över frontlinjerna för februari/mars 1943, befinner sig ryssarna 20 mil från Don… väster om Don! Om inte någon har en särdeles bra förklaring, så finns det inte en chans i världen att bokens andra och tredje kapitel stämmer.

Sidan 101: Sajer är stolt över deras ”skinnrockar, hjälmar”. Vanliga soldater bar rockar av en ull/rayon-blandning. Märkligt nog står det i den engelska utgåvan (sidan 94) ”shoulder straps [axelklaffar] and helmets”; jag undrar vilken översättare som har rätt.

Sidan 112 ff: Ett storanfall drar i gång, som på sidan 116 har stoppats.

Sidan 116: ID-brickor anges skickas till soldatens anhöriga efter att denne stupat. Brickan bröts i två delar; en halva var kvar på kroppen, den andra samlades in för att en korrekt anmälan om att soldaten stupat skulle kunna göras. Det är tveksamt om den sedan skickades till de anhöriga, då den bara hade en förbandskod och ett löpnummer, och inget namn.

Sidan 117: ”Hela Wehrmacht längs västra stranden av Don hade beordrats retirera.” Detta ska vara i slutet av mars, och med tanke på anmärkningarna ovan så hoppas jag att ordern om reträtt kom redan i februari…

Sidan 117: ”(…) en stor sovjetisk framryckning [hade] nått utkanterna av Charkiv, korsat Donets och fortsatt mot Rostov (…)”. Charkiv (Kharkov) var föremål för det det tredje slaget om Charkiv, som utkämpades mellan 16/2 och 15/3, medan Rostov återtogs den 14/2.

Donfrontsproblemets lösning? Det är uppenbart att man inte kan få ihop kronologin i Sajers text om man betraktar hans tidsangivelser som definitiva. Om man däremot tänker sig att han rört till det för sig, och att underhållstransporten ägde rum före Stalingrads fall (31/1, sidan 79), och att den bara tog några dagar i anspråk, så kan bitarna falla på plats. Sajer är ganska yvig i sina skildringar och inte minst vilken tid som gick åt till mer eller mindre märkliga transporter, så de kapitlen får läsas med en nypa salt.

[B Hellqvist]

Sidan 113: Bensin hanteras i ”bensindunkar” med volymen 150 liter. Tyska bensinfat hade volymen 200 liter, medan dunkarna var på 20 liter.

Sidan 121: Sajer och de andra ska försöka nå Belgorod. Med tanke på att staden återerövrades av tyskarna 21:a mars, så måste de i så fall befunnit sig på av ryssarna erövrad mark. Se ”Donfrontsproblemets lösning?” ovan.

Sidan 125: En bil kallad en ”Steiner” dyker upp. Det har föreslagits att det kanske ska vara ”Steyr”.

Sidan 128: Någon ”Ernst Neubach” (eller likalydande) finns inte registrerad som stupad eller saknad, men det är å andra sidan mycket troligt att namnet ändrats av hänsyn till hans anhöriga.

Sidan 135: Referens till strider och inringningsförsök i triangeln Voronezj – Kursk – Charkiv, vilket ytterligare förstärker intrycket av att det rör sig om striderna i februari.

Sidan 138: Sajer stöter på fransktalande soldater från ”den vallonska divisionen”. Den enda vallonska enheten vid den här tiden var Wallonisches-Infanterie Bataillon 373, som så vitt jag kunnat utröna inte gjorde fronttjänst just då.

Sidan 140: ”Utan att veta om det hade vi dragits in i det tredje slaget om Charkiv.” Denna kommentar daterar striderna till före mitten av mars 1943, och befäster intrycket av att kronologin varit urspårad i de tidigare kapitlen.

Sidan 143: På ett flygfält påträffas flygplan med ”Balkankreuz” – troligen en tryckfelsnisse, då det ska vara ”Balkenkreuz”. I den engelska utgåvan står det ”Maltese crosses” (sidan 136). Malteserkorset användes av tyskarna under 1:a världskriget och av dagens Bundeswehr; detta gör kommentaren på sidan 146 (”Die Maltakreuze, mein Gott!”) felaktig.

Sidan 146: Som faktagranskaren så riktigt påpekar, så befann sig inte 25. pansardivisionen i området, utan var stationerad i Norge. Guderian förde inte befäl över divisionen; han var generalinspektör för pansartrupperna.

Sidan 147: Sajer ser Tiger-stridsvagnar och även Panther. Panthern gjorde sin slagfältsdebut först några månader senare i slaget vid Kursk.

Sidan 153: ”Hädanefter skulle min identitet vara Gefreiter Sajer, G. 100/1010 G4. Siebzehntes Bataillon, Leichtinfanterie Groβdeutschland Division, Süd, G.” Jag ska försöka klura ut vad som egentligen avses. ”Gefreiter Sajer, G.” är självförklarande. ”100/1010 G4.” låter som ett ofullständigt Wehrnummer. ”Siebzehntes Bataillon” kan inte stämma. Visserligen hade Groβdeutschland närmare 20 bataljoner, men de numrerades inte på det viset. Möjligen har Sajer rört till det, och avser inte 17:e bataljonen, utan 1:a regementet, 7:e kompaniet. Kanske. ”Leichtinfanterie Groβdeutschland Division” stämmer inte. Groβdeutschland var inte och hade aldrig varit en lätt infanteridivision (leichtes Infanterie-Division), utan en motoriserad infanteridivision . ”Süd, G” avser troligen armégrupp syd, men vad ”G” står för vet jag inte.

Sidan 154: Det går inte att hitta några uppgifter om ett sovjetiskt utrotningsläger som hette Tomvos. Det kan ha varit en skröna som cirkulerade bland tyska soldater, eller så har Sajer misstagit sig på namnet.

Sidan 155: Axtyrka är mer känt som Akhtyrka.

Sidan 159: Ärmbandet med divisionsnamnet ”Groβdeutschland” bars på höger ärm, inte vänster.

[NIL]

Sidan 138: Sajer stöter på fransktalande soldater från ”den vallonska divisionen”. Den enda vallonska enheten vid den här tiden var SS-Freiwilligen Legion Flandern, som befann sig i Leningradområdet.

SS-Freiwilligen Legion Flandern var flamländsk (inte wallonsk), det kan följaktligen inte vara den enheten som författaren avser när han nämner "fransktalande soldater".

En källa för information om wallonska frivilliga:
(notera att enheten inledningsvis inte sorterade under Waffen-SS)

http://www.waffen-ss.no/28.SS-Freiwilli ... lonien.htm

[B Hellqvist]

Ah, jag tappade bort mig när jag försökte få grepp om alla belgiska och andra frivilliggrupper. Jag har rättat texten, men jag har inte hittat något som tyder på att vallonerna ska ha varit i området.

[Andreas #1]

http://members.shaw.ca/grossdeutschland/sajer.htm

Ni är inte de första som debatterat korrektheten i Sajers bok.

[B Hellqvist]

Sidan 13: I den svenska översättningen finns ingen referens till Hans-Ulrich Rudel, medan den engelska har följande textrad (sidan 11): ”At my request, I am assigned to the 26th section of the squadron commanded by Flight Commandant Rudel.” Jämför detta med: ”På egen begäran placerades jag vid skvadronens 26. eskader.” Denna rad har varit en av de som orsakat den största kontroversen (Rudel var vid denna tid instruktör i Graz), och man kan fråga sig vad som står i originaltexten.

Sidan 171: Sajer är på permission i Berlin, och ”skyldrar gevär” när en militärorkester passerar. Jag är osäker på om detta är en översättningstabbe beroende på någon tvetydighet i den franska originaltexten, eller om Sajer bar med sig geväret hela tiden (vilket jag inte tror man gjorde på permissionen).

Sidan 172: Magdeburg bombas. Jag har inte kunnat hitta några uppgifter om att staden utsattes för bombräder i mars-april 1943.

Sidan 176: Inget tyder på att det funnits en gata som heter Killeringstrasse i Berlin (och då har jag bl.a. kontrollerat kartor från tiden 1920-40).

Sidan 180: Sajer har inte fått något ransoneringskort att använda på permissionen. Det var standardförfarande att lämna ut ransoneringskuponger till permittenter.

Sidan 182: Referens till ”Oder-bron”. Jag har inte kunnat hitta någon bro med det namnet i Berlin.

Sidan 186 ff: Berlin bombas. Jag har inte kunnat hitta några uppgifter om att staden utsattes för bombräder i mars-april 1943.

Sidan 188-189: Flygplatsen Tempelhof var inte bas för något militärt flyg under 2:a världskriget.

Sidan 189: Något flygplan med beteckningen Focke-Wulf 195 har aldrig funnits.

Sidan 190 ff: Berlin bombas igen. Se anmärkning för sidan 186. Amerikaner och britter bombade inte tillsammans; amerikanerna bombade dagtid, britterna om natten.

Sidan 191: 1100 brittiska och amerikanska bombplan anges ha anfallit Berlin. I början av mars 1943 var den kombinerade styrkan 972 plan.

Sidan 192: Bombräden mot Berlin påstås ha krävt 22000 liv. Detta kan jämföras med bombkampanjen mellan november 1943 och mars 1944, som kostade totalt 4000 berlinare livet.

Sidan 194: Sajer och Paula går och ser en film som heter ”Immen See”. Det ska vara ”Immensee”, en film som hade premiär i Berlin 17/12 1943, gott och väl åtta månader efter att det skulle ha skett i boken.

Den här genomgången täcker in den första tredjedelen av boken. Det finns tecken på att Sajer kommer med mer korrekta och verifierbara uppgifter senare i boken, men så här långt så är nivån på det historiska endast marginellt bättre än Sven Hassels. Jag påstår inte att han inte varit med om händelser liknande de som han beskriver, men det står helt klart att åtskilligt inte kunde ägt rum vid den tid och plats som Sajer anger. Boken är inte dålig - absolut inte, men det är så här långt uppenbart att det inte rör sig om en helt igenom autentisk skildring.

[B Hellqvist]

Guy Sajer brukar vanligen anges vara född 13/1 1927, men uppgiften att han är född 13/1 1926 förekommer också. I en intervju sade han sig ha varit 16 år när Tyskland invaderade Frankrike, vilket i så fall skulle skjuta födelseåret bakåt till 1924, vilket blir mycket mer rimligt, då man 1942 lät årsklasserna 1924-25 söka sig frivilligt till Wehrmacht.

[FredH]

Den här genomgången täcker in den första tredjedelen av boken. Det finns tecken på att Sajer kommer med mer korrekta och verifierbara uppgifter senare i boken, men så här långt så är nivån på det historiska endast marginellt bättre än Sven Hassels. Jag påstår inte att han inte varit med om händelser liknande de som han beskriver, men det står helt klart att åtskilligt inte kunde ägt rum vid den tid och plats som Sajer anger. Boken är inte dålig - absolut inte, men det är så här långt uppenbart att det inte rör sig om en helt igenom autentisk skildring.

Kan man kräva att en ögonvittnesskilldring ska vara historiskt korrekt? Flera av de fel du påpekar går relativt enkelt att förklara med att de skrevs ned i efterhand, flera år efter, att en ung man i 20års åldern då, inte inte har vetskap om allt som en historiskt kunnig person nu har.
Minnet hos individer spelar oss ofta spratt, jag skulle bli väldigt misstänksam om Guy tio år efter kriget lyckades skriva ned sina minnen så de verkligen stämmer med den historiska verkligheten. Satt han och skrev direkt som han mindes det är det naturligt att det inte blir 100% korrekt också att det finns ganska grova fel. I sig anser inte jag att det säger speciellt mycket om hans bok är sann eller påhittad.
Flera fel tycker jag mig se komma från språkliga knepigheter, med översättningar från Franska till Engelska till Svenska. Bara det gör exempelvis "skyldra gevär" som jag skulle tippa det en översättningsblunder.

Jag tror också att genom att gå igenom den svenska översättningen är det omöjligt att avgöra om boken, minnena är sanna eller påhittade. För det skulle du behöva läsa orginaltexten och vara välbevandrad i skillnaderna mellan franska och tyska termer.

[Artur Szulc]

Men vilken typ av litteratur är "Den glömde soldaten"? (Memoarer tenderar ju att vara någorlunda korrekta rent faktamässigt, eller?)

Bokens undertitel är ju "En sann historia om kriget på Östfronten". Och det kan den ju vara, sett till själva hans upplevelse av kriget på östfronten.

[B Hellqvist]

Kan man kräva att en ögonvittnesskilldring ska vara historiskt korrekt? Flera av de fel du påpekar går relativt enkelt att förklara med att de skrevs ned i efterhand, flera år efter, att en ung man i 20års åldern då, inte inte har vetskap om allt som en historiskt kunnig person nu har.

Man kan inte kräva att en ögonvittnesskildring ska vara 100% korrekt, och jag ger i min text möjliga skäl till varför Sajer kan ha misstagit sig. Men att uppleva t.ex. tre stora bombräder på två veckor som inte finns omnämnda i någon källa, att se jaktplan stiga upp från en flygplats som inte hade någon militär användning, och att se en film som kom först åtta månader senare tycker jag gör att man kan ifrågasätta trovärdigheten i boken.

Minnet hos individer spelar oss ofta spratt, jag skulle bli väldigt misstänksam om Guy tio år efter kriget lyckades skriva ned sina minnen så de verkligen stämmer med den historiska verkligheten. Satt han och skrev direkt som han mindes det är det naturligt att det inte blir 100% korrekt också att det finns ganska grova fel. I sig anser inte jag att det säger speciellt mycket om hans bok är sann eller påhittad.

Jag har läst ett stort antal memoarer, självbiografier, frontskildringar och självbiografiska romaner, och de har sällan innehållit den mängd fel som "Den glömde soldaten" hittills uppvisat. Jag har plockat isär några Sven Hassel-böcker, och de har haft samma typ av fel. Men ta t.ex. tredje slaget om Charkov, som ju är helt "off" kronologiskt ända tills Sajer på sidan 140 nämner slaget, och bitarna faller på plats. Det som rubbat tidslinjen var hans märkliga, månadslånga underhållstransport till en frontpluton.

Flera fel tycker jag mig se komma från språkliga knepigheter, med översättningar från Franska till Engelska till Svenska. Bara det gör exempelvis "skyldra gevär" som jag skulle tippa det en översättningsblunder.

Boken ska vara översatt direkt från franskan. Vissa fel som finns i den engelska utgåvan återfinns inte i den svenska, men några fel är gemensamma och stammar troligen från fel i originaltexten (t.ex. "Kreigsmarine").

Jag tror också att genom att gå igenom den svenska översättningen är det omöjligt att avgöra om boken, minnena är sanna eller påhittade. För det skulle du behöva läsa orginaltexten och vara välbevandrad i skillnaderna mellan franska och tyska termer.

Jag har svårt att tro att den franska texten på något magiskt sätt trollar bort orimligheter som fel i tidslinjen och bombräder som troligtvis aldrig ägde rum...

[FredH]

Alltså förstå mig rätt, jag tycker din genomgång är intressant och imponerande. Det är inte det som jag ifrågasätter. Men jag drar inte riktigt samma slutsatser som du från det som jag hunnit läsa i boken eller läst i denna tråd.

Att minnet ofta spelar oss ett spratt är ganska väl kännt. Speciellt när det gäller tidsangivelser, tidsaxlar och när man gjorde vad. Att boken innehåller fel som inte korrigerats i efterhand och när han skrev ned sina minnen tycker jag mer styrker än vederlägger att innehållet faktiskt skulle kunna vara det upplevda, som han minns det i efterhand.

Det är också en stor skillnad mellan olika memoarer och olika ögonvittnesskilldringar, ofta känns det som att flera författare kontrollerar sina memoarer/minnesbilder så att de verkligen stämmer med verkligheten, tidsaxlar osv. Hur korrekt är det då? Ja korrekt med det som beskrivits i historieböckerna, men kanske inte som författarna upplevde det om de inte kontrollerat tider/fakta.

Om Guy hade fört dagbok under kriget hade det varit märkligt om inte tider/datum stämt, men nu är inte så fallet. Då tycker inte jag att det är speciellt märkligt att det skilljer sig.

Vet vi med sannolikhet att det aldrig startade något jaktplan från Tempelhof? Att de inte varit basserade där kan vi veta, men är alla starter diareförda?

En översättning trollar givetvis inte fram fel i tidslinjer, men kan skapa andra fel.
Översättningen var ett fel av mig, jag fick intrycket att den var översatt från Engelska, men vid närmare läsning så stod det att den var basserad på samma version som den engelska. Miss av mig.

Sven Hassel tar jag inte i med tång, enligt Wikipedia ska han själv ha sagt att 1/3 av böckernas innehåll är påhittat. Så redan där saknar han trovärdighet. Jag har för övrigt inte läst Hassel och kommer inte att göra det heller. Tiden och viljan finns inte.

[B Hellqvist]

Tempelhof var inte en flygbas, och logistiken runt att hålla ett jaktförband i luften gör det knappast troligt att det var en tillfällig lösning. Dessutom så motsägs det av hur tyskarna la upp flygförsvaret. Anfallande plan angreps på dit- och tillbakavägen av jaktplan, men över själva målet användes luftvärnskanoner. Amerikanska piloter har beskrivit hur tyska jaktplan avbröt anfall när man kom in i luftvärnselden.

Ögonvittnesskildringar ja... En märklig egenhet hos Sajer är att han kan återge långa samtal och enskildheter i strider långt efter att de ägt rum, men inte basfakta som t.ex. hela Donfrontsproblemet. Jag avfärdar inte Sajer som en bluff, men man bör nog betrakta boken som en självbiografisk roman.