Vardagsliv under Apartheid?
Vardagsliv under Apartheid?
Jag skulle vilja ha historiska eller litterära skildringar av vardagsliv under apartheid i Sydafrika.
Hur det generellt var för svarta, vita, färgade och indiers separata "samhällen"?
Mitt intryck är att de vita var väldigt välmående, men att de levde i en militäriserad stat där
mycket "roligt" var förbjudit och att de var tvugna att uppfostras militäriskt sen barnsben?
Stämmer det?
Kom gärna med fler exempel på hur apartheid påverkade vardagslivet? Gärna i storstäder men även
på landet.
Hur det generellt var för svarta, vita, färgade och indiers separata "samhällen"?
Mitt intryck är att de vita var väldigt välmående, men att de levde i en militäriserad stat där
mycket "roligt" var förbjudit och att de var tvugna att uppfostras militäriskt sen barnsben?
Stämmer det?
Kom gärna med fler exempel på hur apartheid påverkade vardagslivet? Gärna i storstäder men även
på landet.
Re: Vardagsliv under Apartheid?
Min uppfattning är att vita i sydafrika är två vitt skilda grupper.
Boer, som hade den politiska och militära makten,(åtminstånde efter ww2) ofta med enklare bakgrund, arbetare, bönder.
Engelsmän, med den ekonomiska makten, mer flärd och mer överklass.
Boer, som hade den politiska och militära makten,(åtminstånde efter ww2) ofta med enklare bakgrund, arbetare, bönder.
Engelsmän, med den ekonomiska makten, mer flärd och mer överklass.
Re: Vardagsliv under Apartheid?
De vita i Sydafrika var betydligt mer olika än vad vi tror här i Sverige. I grunden var det två olika befolkningsgrupper. För det första var det Afrikaaners, eller det vi här i Sverige kallar Boer. Deras familjer hade varit i Sydafrika sedan 1600-talet och hade inte någon kontakt eller referens till Europa. Den andra gruppen var nya invandrare som kommit sedan mitten av 1800-talet. Bland dessa var Engelsmän den största gruppen.
Afrikaaners hade förlorat Boerkriget 1899-1902 och hade också förlorat allt. Och därmed menar jag allt. Under 1920- och 1930-talen är det knappast någon vit befolkning i världen som levde under sämre förhållanden. Men samtidigt började en Afrikaaner-kultur att utvecklas. Man utvecklade inte bara språket, det blev egna universitet, egna banker, egen kultur. På många sätt kan man jämföra Afrikaaners med Sionisterna i Palestina.
Och 1948 vann man valet i Sydafrika och tog över makten. Vilket i sin tur ledde till Apartheidpolitiken.
Jag jobbade själv i Sydafrika (för ett stort Svenskt företag) på 1970- och 80-talen och det är inte något tvivel om att även på den tiden fanns det en stor vit underklass som levde under förhållanden som var betydligt sämre än fattiga vita hade i Europa eller USA. Samtidigt hade den vita majoriteten det betydligt bättre än vad "folk flest" hade det just i Europa och USA.
Samhället på den tiden var minst sagt annorlunda. Religionen hade stor betydelse och allt var mycket mer strikt än vad vi är vana vid. "Allt festligt var förbjudet" är inte en "understatement". Men å andra sidan behöver man inte resa längre än till Norge för att finna ett liknande samhälle under den tiden. Sverige var något mer liberalt men inte heller så festligt på 60- och 70-talen om man säger så.
Afrikaaners hade förlorat Boerkriget 1899-1902 och hade också förlorat allt. Och därmed menar jag allt. Under 1920- och 1930-talen är det knappast någon vit befolkning i världen som levde under sämre förhållanden. Men samtidigt började en Afrikaaner-kultur att utvecklas. Man utvecklade inte bara språket, det blev egna universitet, egna banker, egen kultur. På många sätt kan man jämföra Afrikaaners med Sionisterna i Palestina.
Och 1948 vann man valet i Sydafrika och tog över makten. Vilket i sin tur ledde till Apartheidpolitiken.
Jag jobbade själv i Sydafrika (för ett stort Svenskt företag) på 1970- och 80-talen och det är inte något tvivel om att även på den tiden fanns det en stor vit underklass som levde under förhållanden som var betydligt sämre än fattiga vita hade i Europa eller USA. Samtidigt hade den vita majoriteten det betydligt bättre än vad "folk flest" hade det just i Europa och USA.
Samhället på den tiden var minst sagt annorlunda. Religionen hade stor betydelse och allt var mycket mer strikt än vad vi är vana vid. "Allt festligt var förbjudet" är inte en "understatement". Men å andra sidan behöver man inte resa längre än till Norge för att finna ett liknande samhälle under den tiden. Sverige var något mer liberalt men inte heller så festligt på 60- och 70-talen om man säger så.
Re: Vardagsliv under Apartheid?
Intressanta detaljer jag hade gärna velat ha reda på är t.ex hur
tv i Sydafrika 1948-94 såg ut, hur den sydafrikanska grundskolan såg ut. Sådana saker...
tv i Sydafrika 1948-94 såg ut, hur den sydafrikanska grundskolan såg ut. Sådana saker...
Re: Vardagsliv under Apartheid?
Efter några år utan att skriva på skalman återvänder jag tillfälligt
En bok värd att läsa är "The Afrikaners" av Herman Gilmoe. Boken beskriver just hur Afrikaners utvecklades och hur nationalismen och "volk" tanken utvecklades bland Afrikaners i Sydafrika.
Sydafrikas vita är som sagt indelade i två grupper; Afrikaners och Engelsmännen. Av de 5 miljoner vita som finns i Sydafrika är cirka 60% Afrikaners och 40% engelsmän.
Televisionen i Sydafrika kom väldigt sent eftersom den Sydafrikanska ledningen ansåg det vara ett hot mot Afrikaners och mot Apartheid. Det fanns starka konservativa element i den sydafrikanska staten som ansåg att televisionen var ett hot mot moralen bland Afrikaners. Man trodde även att det engelska språket skulle synas mera i tv och därmed skulle afrikaans position försvagas. Detta eftersom hela målet med Apartheid var att garantera Afrikaners ledande position i samhället och sedan 1948 (När National Party) vunnit makten i valet, hade systematiskt försökt förstärka afrikaans som det ledande språket i Sydafrika.
Grundskolan för vita var indelad i två delar, en engelsk och en afrikaansspråkig. Jag har inte läst så mycket om grundskolan och skolan, men det som jag vet var att pojkar hade vapenlektioner i skolan.
En bok värd att läsa är "The Afrikaners" av Herman Gilmoe. Boken beskriver just hur Afrikaners utvecklades och hur nationalismen och "volk" tanken utvecklades bland Afrikaners i Sydafrika.
Sydafrikas vita är som sagt indelade i två grupper; Afrikaners och Engelsmännen. Av de 5 miljoner vita som finns i Sydafrika är cirka 60% Afrikaners och 40% engelsmän.
Televisionen i Sydafrika kom väldigt sent eftersom den Sydafrikanska ledningen ansåg det vara ett hot mot Afrikaners och mot Apartheid. Det fanns starka konservativa element i den sydafrikanska staten som ansåg att televisionen var ett hot mot moralen bland Afrikaners. Man trodde även att det engelska språket skulle synas mera i tv och därmed skulle afrikaans position försvagas. Detta eftersom hela målet med Apartheid var att garantera Afrikaners ledande position i samhället och sedan 1948 (När National Party) vunnit makten i valet, hade systematiskt försökt förstärka afrikaans som det ledande språket i Sydafrika.
Grundskolan för vita var indelad i två delar, en engelsk och en afrikaansspråkig. Jag har inte läst så mycket om grundskolan och skolan, men det som jag vet var att pojkar hade vapenlektioner i skolan.
Re: Vardagsliv under Apartheid?
Sannerligen hade Engelsmännen mycket ekonomisk makt, men i den privata sektorn. Inom den stora statliga sektor var det Afrikaners som dominerade. Det fanns flera olika företag som startades av Afrikaners med mål att förstärka "Afrikanerdom"; såsom Volkskaas. Det fanns delvis både rikare och fattigare Afrikaners. Det fanns mäktiga organisationer inom Sydafrika som drev framåt den ekonomiska utvecklingen bland Afrikaners, såsom Afrikaanse handelsinstitut och Broderbond. Engelsmännen hade generellt högre inkomst än Afrikaners, men under 1970 talet hade det skapats en bred vit afrikaanstalande medelklass.diravi skrev: Boer, som hade den politiska och militära makten,(åtminstånde efter ww2) ofta med enklare bakgrund, arbetare, bönder.
Engelsmän, med den ekonomiska makten, mer flärd och mer överklass.
En intressant sak som Hermann Giliomee (ursäkta stavningen i mitt senaste inlägg) skriver var indelningen i Afrikaners interna politik. Bland Apartheid anhängarna fanns det två läger Transvaal baserade konservativa, som var av mera enkelare bakgrund som kallades för verkemptes. I Kaplandet fanns de mera "moderata" Apartheid anhängarna som hade sin bas i Stellenbosch och kallas av Giliomee för Apartheid-inteligentsian. Man skulle kunna säga att medan Transvaal och Orange Vrystat representerade Afrikanerbönderna-arbetarna - representerade Kapland de akademiska och medelklass Afrikaners. Men det är kanske lite väl enkelt att säga så.
Re: Vardagsliv under Apartheid?
Hittade denna artikel om TVn från 1971 i Time Magazine: http://www.time.com/time/magazine/artic ... 45,00.htmlMarco skrev: Televisionen i Sydafrika kom väldigt sent eftersom den Sydafrikanska ledningen ansåg det vara ett hot mot Afrikaners och mot Apartheid. Det fanns starka konservativa element i den sydafrikanska staten som ansåg att televisionen var ett hot mot moralen bland Afrikaners. Man trodde även att det engelska språket skulle synas mera i tv och därmed skulle afrikaans position försvagas. Detta eftersom hela målet med Apartheid var att garantera Afrikaners ledande position i samhället och sedan 1948 (När National Party) vunnit makten i valet, hade systematiskt försökt förstärka afrikaans som det ledande språket i Sydafrika.
Välkommen tillbaka Marco, kul att du är tillbaks.
Re: Vardagsliv under Apartheid?
TV kom i mitten på 1970-talet. Och i början producerade man helt och hållet sitt eget material. Men TV blev en omedelbar succé och ganska snart kom det ett antal kommersiella kanaler. Därmed hade man inte längre resurser till att enbart köra med hemproduktion. Man började köpa in serier, filmer och annat material från USA och Västeuropa. Vilket i sin tur innebar att TV kom att sprida information om ett annat samhälle som de flesta Sydafrikaner inte visste så mycket om. Därmed kan man säga att TV fick en stor, för att inte säga avgörande, betydelse när det gällde att förändra inställningen hos folk i allmänhet.
När man kom in på 1990-talet var det få människor som trodde på de ursprungliga myterna och teorierna. Andan hos Sydafrikanen hade förändrat sig och regimen var mogen att falla. Personligen tror jag att om man enbart hade haft ekonomisk bojkott men inte genomfört kulturell- och idrottsbojkott så skulle denna process ha skett snabbare. Men samtidigt var det bra att förändringen inte skedde förrän nationen i sin helhet var mogen för den.
Själv minns jag en rörande scen i Sydafrikansk TV sommaren 1990. Det var när Fotboll VM inleddes. Och inför första matchen stod sportchefen i den statliga kanalen fram och höll ett anförande till nationen. Det var en äldre man och han klarade inte av att hålla tårarna tillbaka. Han grät av glädje när han berättade att efter långvariga förhandlingar hade de fått rätten att visa bilderna från Fotboll-VM. Tidigare hade de inte bara varit utstängda, de fick alltså inte ens visa matcherna.
Och den första matchen var mellan Argentina och Kamerun. Jag såg matchen på en stor pub i Durban där det nästan bara var vita gäster. Det blev en dramatisk match där favoriterna Argentina fick stora besvär med de Afrikanska uppstickarna från Kamerun. Hela publiken stod upp och vrålade av lycka när Kamerun vann matchen med 1-0. Sista 10 min var det inte någon servering, allt av personal var inne i puben och såg matchen med en våldsam ljudnivå. Kökspersonalen stod och slog slevar mot grytor man hade hämtat i köket. Det blev glädjescener på gatorna ungefär som om Sydafrika själv hade deltagit och vunnit .....
När man kom in på 1990-talet var det få människor som trodde på de ursprungliga myterna och teorierna. Andan hos Sydafrikanen hade förändrat sig och regimen var mogen att falla. Personligen tror jag att om man enbart hade haft ekonomisk bojkott men inte genomfört kulturell- och idrottsbojkott så skulle denna process ha skett snabbare. Men samtidigt var det bra att förändringen inte skedde förrän nationen i sin helhet var mogen för den.
Själv minns jag en rörande scen i Sydafrikansk TV sommaren 1990. Det var när Fotboll VM inleddes. Och inför första matchen stod sportchefen i den statliga kanalen fram och höll ett anförande till nationen. Det var en äldre man och han klarade inte av att hålla tårarna tillbaka. Han grät av glädje när han berättade att efter långvariga förhandlingar hade de fått rätten att visa bilderna från Fotboll-VM. Tidigare hade de inte bara varit utstängda, de fick alltså inte ens visa matcherna.
Och den första matchen var mellan Argentina och Kamerun. Jag såg matchen på en stor pub i Durban där det nästan bara var vita gäster. Det blev en dramatisk match där favoriterna Argentina fick stora besvär med de Afrikanska uppstickarna från Kamerun. Hela publiken stod upp och vrålade av lycka när Kamerun vann matchen med 1-0. Sista 10 min var det inte någon servering, allt av personal var inne i puben och såg matchen med en våldsam ljudnivå. Kökspersonalen stod och slog slevar mot grytor man hade hämtat i köket. Det blev glädjescener på gatorna ungefär som om Sydafrika själv hade deltagit och vunnit .....
Re: Vardagsliv under Apartheid?
Mycket bra berättat Donkeyman! Tackar för det.
Hittade lite klipp på Youtube från Apartheid-erans TV, vilken är mycket intressant av flera skäl. Bland annat är det intressant hur de skiftar mellan Afrikaans och engelska i den enda kanalen, helt utan textning, och dessutom att tv-program och reklamfilmer verkar helt sakna någon som helst person med lite mörkare hy, och detta i ett land där svarta var i den absoluta majortieten. 1981 så började man dock introducera en alternativ kanal med program på Tswana, Sesotho, Xhosa och Zulu, och även en "vit" kanal för det Sydafrikanskt ockuperade Sydvästafrika. TV är en sån sak som ger en intressant inblick i vardagslivet under Apartheid.
I en av reklamerna finns det dock svarta människor, den för snabbkaffet Koffiehuis, vilket är lite intressant.
Hittade lite klipp på Youtube från Apartheid-erans TV, vilken är mycket intressant av flera skäl. Bland annat är det intressant hur de skiftar mellan Afrikaans och engelska i den enda kanalen, helt utan textning, och dessutom att tv-program och reklamfilmer verkar helt sakna någon som helst person med lite mörkare hy, och detta i ett land där svarta var i den absoluta majortieten. 1981 så började man dock introducera en alternativ kanal med program på Tswana, Sesotho, Xhosa och Zulu, och även en "vit" kanal för det Sydafrikanskt ockuperade Sydvästafrika. TV är en sån sak som ger en intressant inblick i vardagslivet under Apartheid.
I en av reklamerna finns det dock svarta människor, den för snabbkaffet Koffiehuis, vilket är lite intressant.
Gentlemen may talk of the age of chivalry, but remember the ploughmen, poachers and pickpockets whom they lead. It is with these sad instruments that your great warriors and kings have been doing their murderous work in the world.
Re: Vardagsliv under Apartheid?
Det var jätteintressant att se TV-programmen - sådant ger ett slags närvarokänsla.
Jag har förstått det så att kvinnor rent allmänt inte hade någon vidare framträdande ställning under apartheid, oavsett hudfärg? Abort, tex, blev lagligt ungefär samtidigt som i Sverige men var i praktiken mycket svårt att få. Kanske pga religionens starka ställning?
Apartheid är ett intressant ämne, jag skulle också gärna vilja veta mer.
Jag har förstått det så att kvinnor rent allmänt inte hade någon vidare framträdande ställning under apartheid, oavsett hudfärg? Abort, tex, blev lagligt ungefär samtidigt som i Sverige men var i praktiken mycket svårt att få. Kanske pga religionens starka ställning?
Apartheid är ett intressant ämne, jag skulle också gärna vilja veta mer.