Sammtidigt som Finland i Juni-Juli 1944 slogs för sitt liv så började Svenska marinen en stor minröjning (inom Svenskt teritorial vatten) för att röja de minfält som var mellan Sverige och Åland. Jukka L Mäkelä skriver i sin bok "Hemligt krig" att det pressade Mannerheim yttligare i en krittisk situation och att han var tvungen att låta en välbehövlig bataljon vara kvar och försvara Åland.
Om man vill forska vidare i det här och se om det tillexempeldet fanns något svenskt politiskt beslut bakom det här, hur skall man gå tillväga då?
Svensk minröjning utanför Åland 1944
Forskning ang. vad svenska militären sysslat med samt se officella ordrar bör väl ske via Krigsarkivet?
Dock så undrar jag vilken minering du menar samt syftet, dvs minröjning av fasta eller rörliga minor eller minutläggning av nya.
Sista förstärkningen av mineringarna i Ålandshavet skedde faktiskt just 1944 och slutröjning av densamma påbörjades 4 juli 1945:
"Den 4 juli flyttade Stockholmseskadern till Understen med bas och ankarplats vid St Roten. Understensmineringens tredje upplaga utlades 1944 från Älvsnabben, Clas Fleming, jagarna Sundsvall och Munin samt minsveparen Sandö. Den bestod av 543 minor i 14 linjer, varav 12 linjer i två rader mellan Understen och Märket och två linjer väst Understen."
...
"Sedan linjerna i tur och ordning lokaliserats genom snärjning och några minor utvålats sveptes längs minlinjerna."
...
"Den 13 augusti, efter en månad och 10 dagar, avslutades arbetet. Nära 300 minor hade oskadligjorts och 45 detonerade i svepet."
Platsen Märket i detta sammanhang är finska fyren Märket
Dock så minsvepte man sommaren 1944 under 10 dagar i samma område. Den troligaste förklaringen är att svepa för att säkert kunna förstärka minfältet inom detta område.
Källa: Minsvepare, av Hans Bergström och Paul Swahn, ISBN 91 970700 5X
Dock så undrar jag vilken minering du menar samt syftet, dvs minröjning av fasta eller rörliga minor eller minutläggning av nya.
Sista förstärkningen av mineringarna i Ålandshavet skedde faktiskt just 1944 och slutröjning av densamma påbörjades 4 juli 1945:
"Den 4 juli flyttade Stockholmseskadern till Understen med bas och ankarplats vid St Roten. Understensmineringens tredje upplaga utlades 1944 från Älvsnabben, Clas Fleming, jagarna Sundsvall och Munin samt minsveparen Sandö. Den bestod av 543 minor i 14 linjer, varav 12 linjer i två rader mellan Understen och Märket och två linjer väst Understen."
...
"Sedan linjerna i tur och ordning lokaliserats genom snärjning och några minor utvålats sveptes längs minlinjerna."
...
"Den 13 augusti, efter en månad och 10 dagar, avslutades arbetet. Nära 300 minor hade oskadligjorts och 45 detonerade i svepet."
Platsen Märket i detta sammanhang är finska fyren Märket
Dock så minsvepte man sommaren 1944 under 10 dagar i samma område. Den troligaste förklaringen är att svepa för att säkert kunna förstärka minfältet inom detta område.
Källa: Minsvepare, av Hans Bergström och Paul Swahn, ISBN 91 970700 5X
Min erfarenhet är att vissa Finnar gillar att se sin historia som "Finland ensamma mot alla",
med viss rätt men ofta rejält överdrivet.
Att då vaska fram att Svenskarna röjde minor är ju något man lättare att ta fram än att Svenskarna sedan vräkte ut mer minor.
Dessutom så hittade jag i Urban Sobéus bok "Havsbandslinjen i stockholms skärgård 1933-1945" (s. 351) att man samtidigt (sommaren 1944) planerade från svensk sida att bemanna sex Finska kustartilleribatterier på Ålandssidan. Planerna var nere på pjäsnivå och officerarna är namngivna!
Eller så klagade Finnarna hos Svenskarna och Svenskarna gjorde något åt saken,
genom att planera för KA till Åland så nog är det något att forska om.
Utöver krigsarkivet så kan kanske något finnas i UD's arkiv.
Lycka till
/John T.
med viss rätt men ofta rejält överdrivet.
Att då vaska fram att Svenskarna röjde minor är ju något man lättare att ta fram än att Svenskarna sedan vräkte ut mer minor.
Dessutom så hittade jag i Urban Sobéus bok "Havsbandslinjen i stockholms skärgård 1933-1945" (s. 351) att man samtidigt (sommaren 1944) planerade från svensk sida att bemanna sex Finska kustartilleribatterier på Ålandssidan. Planerna var nere på pjäsnivå och officerarna är namngivna!
Eller så klagade Finnarna hos Svenskarna och Svenskarna gjorde något åt saken,
genom att planera för KA till Åland så nog är det något att forska om.
Utöver krigsarkivet så kan kanske något finnas i UD's arkiv.
Lycka till
/John T.
Nå jag tycker du är lite snarstuken nu, men dina uppgifter är välkommna.JohnT skrev:Min erfarenhet är att vissa Finnar gillar att se sin historia som "Finland ensamma mot alla",
med viss rätt men ofta rejält överdrivet.
Att då vaska fram att Svenskarna röjde minor är ju något man lättare att ta fram än att Svenskarna sedan vräkte ut mer minor.
Dessutom så hittade jag i Urban Sobéus bok "Havsbandslinjen i stockholms skärgård 1933-1945" (s. 351) att man samtidigt (sommaren 1944) planerade från svensk sida att bemanna sex Finska kustartilleribatterier på Ålandssidan. Planerna var nere på pjäsnivå och officerarna är namngivna!
Eller så klagade Finnarna hos Svenskarna och Svenskarna gjorde något åt saken,
genom att planera för KA till Åland så nog är det något att forska om.
Utöver krigsarkivet så kan kanske något finnas i UD's arkiv.
Lycka till
/John T.
Anledningen till att jag vill kolla upp det här att i minst två böcker skrivna av finska underättelseofficerare så så nämner man dessa minröjningar och tolkar dem som en förberedelse till att besätta Åland.
Och vare sig det stämmer eller inte så vissar det flera saker, tex att Finland inte helt litade på Sverige 1944. Det kanske är som ni säger, och i så fall en underättlsemiss från finsk sida, eller så fanns det något bakom de finska misstankarna eller så var det ett hjärnspöke, eller något mitt emellan. Det hamnad i allfall på Mannerheims bord.
Jag har läst om det i två böcker:
Otto Kumenius, Kontraspion för fem länder. Ägnar ett helt kapitel åt saken.
Jukka L Mäkelä, Hemligt krig. Den boken som behandlar saken bäst.
Här finns två skillnader Kumenius menar att Svenskarna skulle besätta Åland ifall Tyskarna körde i gång operation Tanne-väst. Medan Mäkelä menar att det skulle ske ifall det finska försvaret på näset kolapsat.
Varken Sverige eller Finland litade på den andre, och det fanns det fog för.Possi skrev:
Och vare sig det stämmer eller inte så vissar det flera saker, tex att Finland inte helt litade på Sverige 1944. Det kanske är som ni säger, och i så fall en underättlsemiss från finsk sida, eller så fanns det något bakom de finska misstankarna eller så var det ett hjärnspöke, eller något mitt emellan. Det hamnad i allfall på Mannerheims bord.
Jag har läst om det i två böcker:
Otto Kumenius, Kontraspion för fem länder. Ägnar ett helt kapitel åt saken.
Jukka L Mäkelä, Hemligt krig. Den boken som behandlar saken bäst.
Här finns två skillnader Kumenius menar att Svenskarna skulle besätta Åland ifall Tyskarna körde i gång operation Tanne-väst. Medan Mäkelä menar att det skulle ske ifall det finska försvaret på näset kolapsat.
Men vilken möjlighet hade Ryssarna att anfalla Åland sommaren 1944?
Carlgrens "Svensk utrikespolitik" (s. 519) skriver att
Svenska ambasadören i Helsingfors den 6/7 meddelat Ramsay "under hand" att Sverige inte skulle tillåta att finnarna tillät Tysk trupp på Åland i någon form.
Notera att Finland och Tyskland fortfarande var Allierade, så språkbruket blev som det blev, Ramsays svar visade att han fattade galoppen, Åland hade aaldrig kommit på fråga under Tysk finska överläggmingarna.
När man läser vidare i Sobéus bok så överenstämmer hans version i stort med Kumenius.
Något annat jag hittade i "svensk utrikespolitik" är att Åländska aktivister vaknade 44 och ville ha stöd för att ansluta sig till Sverige! Vilket PA Hansson ansåg "Hårt och olämpligt att ens ta upp frågan i Finlands utsatta läge" så det blev inget med det.
Mvh
/John T.
Det är mycket intresanta uppgifter du kommer med.
Jag tror Ryssarna hade mycket små möjligheter just vid den tidpunkten att invadera Åland.
När det gäller Kumenius och Mäkeläs böcker så rör det Åland under två tidpunkter. Mäkelä under avvärjningsstriden i slutet av juni ibörjan på juli, med operation Tanne-Väst börjar bli mer aktuell när FInland började förhandla sig ur kriget. Det kan vara så att någon av dr mins fel eller tolkar fel, eller så var Åland på tapeten helatid emedan spelreglerna ändrades.
Tanne-Väst och öst var ju en tyskplan för att ockupera strategiska områden som Åland och och andra områden om Finland drog sig ur kriget. Som du säkert känner till så satte man bara igång tanne-öst.
Jag tror Ryssarna hade mycket små möjligheter just vid den tidpunkten att invadera Åland.
När det gäller Kumenius och Mäkeläs böcker så rör det Åland under två tidpunkter. Mäkelä under avvärjningsstriden i slutet av juni ibörjan på juli, med operation Tanne-Väst börjar bli mer aktuell när FInland började förhandla sig ur kriget. Det kan vara så att någon av dr mins fel eller tolkar fel, eller så var Åland på tapeten helatid emedan spelreglerna ändrades.
Tanne-Väst och öst var ju en tyskplan för att ockupera strategiska områden som Åland och och andra områden om Finland drog sig ur kriget. Som du säkert känner till så satte man bara igång tanne-öst.
Re: Svensk minröjning utanför Åland 1944
Om vi skulle besatt Åland så finns risken att vi aldrig åker, kom ihåg att den åländska befolkningen är Svensk i grunden och flera gånger efter frihetskriget påtalat sin önskan att ansluta sig till Sverige.
Re: Svensk minröjning utanför Åland 1944
Som Ålänning är jag väldigt intresserad av att läsa det ni skriver i denna tråd.
Och även jag tror att ifall Sverige hade befäst Åland 1944 så hade det blivit en hel del politik att ta itu med efteråt angående Ålands situation.
Men är det någon som vet mera om vad ålänningarna själva vid denna tidpunkt ansåg om befästningarna här? I och för sig kanske det svaret finns närmare för mig...
Och även jag tror att ifall Sverige hade befäst Åland 1944 så hade det blivit en hel del politik att ta itu med efteråt angående Ålands situation.
Men är det någon som vet mera om vad ålänningarna själva vid denna tidpunkt ansåg om befästningarna här? I och för sig kanske det svaret finns närmare för mig...