Hej.
Jag läste för ett antal år sedan en bok av Åke Ohlmarks som heter "Hällristningarnas gudar". Där försöker han visa på hur delar av det vi kallar "asatron" har sin förlaga i en äldre religior från bronsåldern. Exempel är figurer med hammare som då ska tolkas som guden Tor (eller kanske rättare sagt; det som sedan blev till Tor), Tyr och Oden etc.
Det är väl knappast helt orimligt att delar av en äldre mytologi levt kvar i mer eller mindre förändrad form och satt sina spår i de texter (i en vid betydelse) som talar om asagudarna. Å andra sidan är det naturligtvis vanskligt att dra alltför långtgående slutsatser av enbart ristningar som med lite god vilja kan tolkas hur som helst.
Min undran är om detta kan anses som en erkänd teori eller om det är något som den gode Ohlmarks har funderat ut själv på kammaren.
Hälsningar
Fredrik
PS Vet inte om tråden skulle passa bättre under "Religionshistoria". Flytta den gärna i så fall. DS
Hällristningarnas gudar?
Ohlmarks har inte mycket stöd för sina teorier.... Det är svårt att överbygga ett tidsgap på sisådär 1500 år (bronsålder - vikingatid), visst kan man utan störe problem få ner asatron ytterligare några hundra år vilket Lotte Hedeager visar väldigt snyggt i sin bok Skuggor av en annan verklighet. Men kontinuitet stödd av fynd längre tillbaka än Hedeagers folkvandringstid är svårt att argumentera för utifrån befintligt arkeologiskt källmaterial.
Jeg har ikke læst Åke Ohlmarks bog, men jeg har brugt nok til på vore helleristninger til at kunne sige at der absolut er dele af Ældre Edda gengivet i vore helleristninger.
Lad mig vise et par eksempler her:
Helleristning fra Kyrkoryk, Tanum Socken, Bohuslen dateret til ca. år 1000 f.Kr. (bildnr. 31223123039, Raä nr. 223). Vi har flere helleristninger der gengiver ”Thors fisketur”. I den her viste afbildning har vi en visuel gengivelse af Hymir-kvadet (Hymiskviða, Ældre Edda), hvor jætten Hymir i vers 20 beskrives som ”Abers ætling” (át rvn apa/áttrunn apa). At personen i midten af skibet er en jætte, dvs. Hymir, ses ved sammenligning med det moderne menneske, Thor, vist til venstre. Bemærk at jætter er vist med deres læg ekstremt muskuløse. Det mener jeg er en vigtig kunstnerisk detalje i forståelsen af hvorledes jætter så ud. Billedkilde: Vitlycke museum, Tanumshede, Bohuslen.
Helleristning fra Ödsmål, Kville Socken, Bohuslen dateret til ca. år 1000 f.Kr. (bildnr. 32511943053, Raä nr. 151).
Ser vi her ”Thors fisketur” i den oprindelige forståelse som ”Søn-af-Tordenguden"'s kamp mod "tyre-manden fra søen”?
Billedkilde: Vitlycke museum, Tanumshede, Bohuslen.
Helleristning fra Gerum, Tanum Socken, Bohuslen dateret til ca. år 1000 f.Kr. (bildnr. 30411049033, Raä nr. 311). En af de fineste helleristninger der findes, og som i tegneserieform gengiver essensen af vor oprindelige filosofi. At helleristningen findes i "Gerum" gør at vi med rimelighed kan sige at "Gerum" oprinder fra "Ger + heim" (Spydhjem) da askespydet i filosofi er Verdenstræet.
Billedkilde: Vitlycke museum, Tanumshede, Bohuslen.
Der er mange, mange flere af slagsen.
Mvh
Flemming
Lad mig vise et par eksempler her:
Helleristning fra Kyrkoryk, Tanum Socken, Bohuslen dateret til ca. år 1000 f.Kr. (bildnr. 31223123039, Raä nr. 223). Vi har flere helleristninger der gengiver ”Thors fisketur”. I den her viste afbildning har vi en visuel gengivelse af Hymir-kvadet (Hymiskviða, Ældre Edda), hvor jætten Hymir i vers 20 beskrives som ”Abers ætling” (át rvn apa/áttrunn apa). At personen i midten af skibet er en jætte, dvs. Hymir, ses ved sammenligning med det moderne menneske, Thor, vist til venstre. Bemærk at jætter er vist med deres læg ekstremt muskuløse. Det mener jeg er en vigtig kunstnerisk detalje i forståelsen af hvorledes jætter så ud. Billedkilde: Vitlycke museum, Tanumshede, Bohuslen.
Helleristning fra Ödsmål, Kville Socken, Bohuslen dateret til ca. år 1000 f.Kr. (bildnr. 32511943053, Raä nr. 151).
Ser vi her ”Thors fisketur” i den oprindelige forståelse som ”Søn-af-Tordenguden"'s kamp mod "tyre-manden fra søen”?
Billedkilde: Vitlycke museum, Tanumshede, Bohuslen.
Helleristning fra Gerum, Tanum Socken, Bohuslen dateret til ca. år 1000 f.Kr. (bildnr. 30411049033, Raä nr. 311). En af de fineste helleristninger der findes, og som i tegneserieform gengiver essensen af vor oprindelige filosofi. At helleristningen findes i "Gerum" gør at vi med rimelighed kan sige at "Gerum" oprinder fra "Ger + heim" (Spydhjem) da askespydet i filosofi er Verdenstræet.
Billedkilde: Vitlycke museum, Tanumshede, Bohuslen.
Der er mange, mange flere af slagsen.
Mvh
Flemming
-
paulderfinne
- Medlem
- Inlägg: 467
- Blev medlem: 11 juni 2007, 17:32
- Ort: Osternohe/Tyskland
Jag vill inte ifrfågasätta din eller Ohlmarks kompetens, men man måste nog akta sig att inte gå i vad jag vill kalla "Däniken-fällen". Von Däniken postulerade att "gudarna" var varelser från rymden som kommit ner på jorden och "skapat" människan, eller nåt dylikt svammel.
Sen gick han omkring i världen och hittade i alla möjliga fornlämningar "bevis" för sin tes. Han blev världsberömd och jätterik på sina pseudovetenskapliga teorier.
Vad jag menar är, att det är farligt att ha en utrgångsidè och därefter interpretera fornlämningar så att dom passar in i idèn.
Sen gick han omkring i världen och hittade i alla möjliga fornlämningar "bevis" för sin tes. Han blev världsberömd och jätterik på sina pseudovetenskapliga teorier.
Vad jag menar är, att det är farligt att ha en utrgångsidè och därefter interpretera fornlämningar så att dom passar in i idèn.
instämmer. det krävs bra argumentation och så måste man överbygga tidsgapen på ett övertygande sätt. det räcker inte att bra plocka ett par ristningar ur luften och hävda att de speglar en viss berättelse/myt.paulderfinne skrev:Jag vill inte ifrfågasätta din eller Ohlmarks kompetens, men man måste nog akta sig att inte gå i vad jag vill kalla "Däniken-fällen". Von Däniken postulerade att "gudarna" var varelser från rymden som kommit ner på jorden och "skapat" människan, eller nåt dylikt svammel.
Sen gick han omkring i världen och hittade i alla möjliga fornlämningar "bevis" för sin tes. Han blev världsberömd och jätterik på sina pseudovetenskapliga teorier.
Vad jag menar är, att det är farligt att ha en utrgångsidè och därefter interpretera fornlämningar så att dom passar in i idèn.
Re: Hällristningarnas gudar?
Exakt. Om bronsåldersmänniskorna inte kan återge en vanlig fisketur utan att det ska tolkas som episoden när Tor fick Midgårdsormen på kroken, så kan man ju hamna var som helst.feffe skrev:Å andra sidan är det naturligtvis vanskligt att dra alltför långtgående slutsatser av enbart ristningar som med lite god vilja kan tolkas hur som helst.
Har inte hört talas om just denna tolkning från något annat håll. Det låter lite underligt om Ohlmarks skulle vart först. Månne den gode Rudbeck hade några idéer i ämnet? Något annat hade väl vart tjänstefel?
För att vara rättvis mot Ohlmarks skall man kanske notera att han i sitt förord till den lilla boken poängterar att det rör sig om "ett blygsamt försök att utan alla anspråk på någon slutgiltig lösning ställa ett tvivelsutan högst intressant och fantasieggande problem under debatt. /.../ därest inga försök av dylik art blev gjorda skulle forskningen rörande bronsålderns religiösa liv och den dåvarande trons och kultens gestalter aldrig kunna gå framåt." En av Ohlmarks' kvaliteter var ju hans idérikedom och ambition att tänka utanför de traditionella tankeramarna, förmågor som kanske ibland nedprioriteras i akademiska miljöer; baksidan av myntet var väl hans otålighet och benägenhet till slarv, vilket i kombination med en talang för att skaffa sig ovänner ledde till att hans karriär inte blev formellt akademisk utöver doktorsgraden.
Följande är saxat ur Wikipedia om Ohlmarks (http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85ke_Ohlmarks):
Man måste ha varit rätt hårdnackad för att arbeta vid ett tyskt universitet åren 1941-45. Det var knappast några ideologiska duvungar som släpptes fram där inte. Att han stannade på sin post näst intill the bitter end talar väl sitt tydliga språk. Eller kan man tolka det på något annat vis? Var han "bara" opportunist?
Där har vi en bakgrund att (kanske) knyta hans ristningstolkningar till. Finns det en outtalad ideologisk baktanke med att försöka dra den fornnordiska mytologin ytterligare 2000 år bakåt i tiden? Vilka syften skulle det tjäna att göra detta (oaktat rimligheten/orimligheten i själva tolkningarna)?
Några lösa tankar som säkert kommer att ge upphov till reaktioner:Vidare var han lektor i svenska vid universiteten i Tübingen, Tyskland mellan 1933 och 1934, Reykjavik, Island mellan 1934 och 1935 samt i Greifswald, Tyskland mellan 1941 och 1945. 1944 grundade Ohlmarks ett religionsvetenskapligt institut i Greifswald tillsammans med den tyskkristne teologen Wilhelm Koepp. Han lämnade Greifswald och återvände till Sverige ett par veckor innan Sovjetunionens armé intog staden under andra världskriget. Han återvände inte efter krigsslutet, eftersom han var emot det då införda kommunistiska styret.
Man måste ha varit rätt hårdnackad för att arbeta vid ett tyskt universitet åren 1941-45. Det var knappast några ideologiska duvungar som släpptes fram där inte. Att han stannade på sin post näst intill the bitter end talar väl sitt tydliga språk. Eller kan man tolka det på något annat vis? Var han "bara" opportunist?
Där har vi en bakgrund att (kanske) knyta hans ristningstolkningar till. Finns det en outtalad ideologisk baktanke med att försöka dra den fornnordiska mytologin ytterligare 2000 år bakåt i tiden? Vilka syften skulle det tjäna att göra detta (oaktat rimligheten/orimligheten i själva tolkningarna)?
-
Olof Trätälja
- Utsparkad
- Inlägg: 1456
- Blev medlem: 16 april 2006, 09:36
- Ort: Sverige
Tycker inte att det är orimligt att tänka sig att det skulle kunna vara gudar som i vissa fall i mångt och mycket påminner om asarna som finns på hällristningarna. I själva verket skulle jag vilja hävda att det krävs något mycket speciellt för det omvända, att man helt bytter ut gudarna. Däremot så tror jag att man måste tänka sig kontinuerlig process i vilken gudar och framflörallt mytsegment byts ut antingen genom lån från andra regioner eller nyskapande. Vidare så vill jag mena att det vi kan se hos romare och indier att man hela tiden söker identifiera främmande gudar med de egna och infogar dess berättelser i mytologin mycket väl kan ha skett även i norden.
Men med detta sagt så är ju det inte något hinder för att det uppstår större regioner med ett större utbyte av idéer och i den meningen en gemensam mytologi så jag menar att man ändå kan tala om en form av indo-europeisk mytologi och utifrån det vi känner om andra indo-europeiska mytologier få goda idéer om såväl hällristningarnas tolkningar som av gudarnas ålder.
Men med detta sagt så är ju det inte något hinder för att det uppstår större regioner med ett större utbyte av idéer och i den meningen en gemensam mytologi så jag menar att man ändå kan tala om en form av indo-europeisk mytologi och utifrån det vi känner om andra indo-europeiska mytologier få goda idéer om såväl hällristningarnas tolkningar som av gudarnas ålder.
Angående "Däniken-fällan" är den inte i själva verket hans hustru, Santha Faiia,som de facto är en mycket skicklig fotograf. Med de bilder hon förser böckerna med kan det stå i princip vad som helst i texten, kanske skulle det till och med funka med vedertagna tolkningar.paulderfinne skrev:Jag vill inte ifrfågasätta din eller Ohlmarks kompetens, men man måste nog akta sig att inte gå i vad jag vill kalla "Däniken-fällen". Von Däniken postulerade att "gudarna" var varelser från rymden som kommit ner på jorden och "skapat" människan, eller nåt dylikt svammel.
Sen gick han omkring i världen och hittade i alla möjliga fornlämningar "bevis" för sin tes. Han blev världsberömd och jätterik på sina pseudovetenskapliga teorier.
Point taken. Jag väver tråden vidare i en annn riktnign istället:Hexmaster skrev:Diskussioner om Ohlmarks politiska preferenser får föras i en annan tråd. Att se Tor och Oden i hällristningar borde falla på sin egen orimlighet, utan att behöva fastna i Godwins fälla.
I ett avbildat exempel ovan hänvisas till en fiskeristning med tolkningen att det skulle röra sig om Tors fiskarfänge. ristningen är från bohuslän, des norra del. I detta område är kopplingen till havet oundviklig. Med en strandlinje högre än dagens (hr hög är omdiskuterat, jag minns inte riktigt de mest välargumenterade buden) så hamnar i alla fall majoriteten ristningar betydligt mycket närmare havet. Havet bör ha varit en mycket viktig resurs, för i bohuslän med alla tunga lerjordar som fyller dalgångarna är odling svårt att bedriva. Djurhållning är i dessa förhhållanden enklare och var garanterat viktigare, det har den varit i alla tider i Bohuslän. Ergo, det viktigaste för näringsfånget var djurhållning och fiske.
Utifrån etnografiska paralleller (vad de nu är värda) så vet vi att man i samhällen där fiske (eller för den delen jakt) var primära näringsfång så har man ofta haft avancerade ritualer, vilka inkluderar avbildning av bytesdjuren, som en del av förberedelserna inför fisket (jakten). En mer profan tolkning av bilderna på fiskarfänget på hällen i Tanum blir då givetvis att dessa varit en del av ritualerna som antingen skulle ge god fångst eller som var ett tack för god fångst. En mängd dylika exempel hittar man i Frazers the Golden bough (jag vet att den är gammal och förlegad, men den funkar fortfarande bra som omfattande exempelsamling), det går garanterat att hitta på andra håll men det var Frazer jag först hittade i min bokhylla så det var den jag kikade i.
Hexmaster – at du gør dig til talsmand for ”Att se Tor och Oden i hällristningar borde falla på sin egen orimlighet” er ikke videre fremmende for forståelsen, og viser vel sagtens en særlig mangel på indsigt i vor tidligere historie og filosofi, som jeg ikke skal gøre mig forhåbninger om at kunne udbedre.
De af jer der har brugt tid på helleristningerne ved naturligvis at vi har ufatteligt mange spændende afbildninger af al form for jagt, søfart og fiskeri. De af mig viste afbildninger af Thor’s Fisketur er, så vidt jeg kan se, netop det.
For at genskabe samtiden i og omkring Bohuslen kan vi med fordel se på denne fantastiske helleristning:
Helleristning fra Stenbacken, Tanum Socken, Bohuslen dateret til ca. år 1000 f.Kr. (bildnr. 31223121084, Raä nr. 66). Vi ser en vig med en flåde liggende underdrejet og på bedding på stranden. Kvæget græsser på de tilstødende jorde. Her ser vi "Tanum" eller ”Tanheim” eller "hjemmet ved vandet". Er dette det tidligste landkort fra Skandinavien?. Billedkilde: Vitlycke museum, Tanumshede, Bohuslen.
Som vi kan se var livet i 1000 tallet f.Kr. stort set det samme dengang som for 100 år siden, med søfart (fiskeri og handel), kvæghold, jagt og dyrkning af marker.
Iflg. Vitlycke museum: ”Bronsåldern - hällristarnas tid” stod søen 15-20 meter højere end i dag og trængte langt ind over slettelandet til hvor helleristningerne i Bohuslen blev gjort. Vi skal her være opmærksomme på at den øgede vandstand ikke skyldes at havet er sunket siden da, men at terrænet har hævet sig lige siden istiden, hvor hele den skandinaviske halvø var nedpresset af isens tryk. De fleste er også klar over at Danmark vipper, som følge af følgevirkningerne af isens tilbagetrækning, over en linje fra Hirtshals (Vest-jylland) og skråt nedover i sydøstlig retning (”vippelinien”). I øjeblikket synker de sydlige dele af Danmark således med omkring 2 m pr. årtusinde.
Hvad gør Hymiskviða særligt spændende er at dette kvad, sammen med Þórsdrápa 12:5-8, giver os et glughul til bronzealder-folket.
Hymiskviða (vers 17):
Véurr kvaz vilja
á vág róa,
ef ballr jötunn beitur gæfi.
[Hymir:]
"Hverfðu til hjarðar,
ef þú hug trúir,
brjótr berg-Dana,
beitur sækja!
Som jeg oversætter til:
Véurr kvad vilje
i fiskebåden ro,
om [den] mægtige jætte madding give.
[Hymir:]
”Hverv i hjorden,
om du modigt tror,
[hals]brækker af Bjerg-Daner,
madding i sækken!
Med lidt indsigt i vor oprindelige filosofi er det uhyre vigtigt at vi her ser ”Bjerg-Daner” beskrevet som ”jætter”, da jætter altid i vore tanker beskriver noget der er ældre end ”os” – der beretter i Ældre Edda.
Årsagen til at vi ved at ”berg-Dana” (Bjerg-Daner) skal opfattes som ”jætter” skyldes at Thor, hvis fisketur kvadet her omhandler, i vers 19 kaldes ”þurs ráðbani” (Ophavsmanden til drabet på De Tørstige). Da Thor ender op med et tyrehoved fra kvægflokken som madding, må de jætter han har dræbt for at få tag i maddingen være ”berg-Dana”.
Jeg har andetsteds argumenteret for at bronzealder-folket i Skandinavien; Tanum i såvel Bohuslen, som Bærum, nuværende Norge er det oprindelige ”Tani” (Daner)-folk, hvis hovedgud var Tyr.
Det er derfor Thor, der er ”os”, bruger et tyrehoved som madding, som han har taget fra ”berg-Dana”.
Dette kan argumenteres igennem fra mange kilder, og i forståelsen af samtiden år 1000 f.Kr. er Tyr, som den fysiske tyr, vigtig fordi den giver os et indblik i at kvæghold var vigtigt.
Det er sjældent de rigeste bronzealderområder der har flest ristninger. Danmark og Skåne var rige og tæt befolkede områder i bronzealderen. Her findes langt flere fornemme bronzefund, end længere nordpå i Skandinavien. På nogle bronzeting, specielt på rageknive, findes små billeder, der nøje svarer til motiverne på helleristningerne. Der er også spektakulære fund som Solvognen, lurerne, kultøkser og de hornede hjelme fra Viksø som vi genfinder afbildet på ristninger i Sverige.
”Tani” (Daner)-folket, hvis landskaber strækker sig nord for Ejder-floden (Ægir’s Dør), er mod afslutningen af Ældre Bronzealder (periode III) i tidsrummet 1300-1100 f.Kr. om nogen ”Vand-folket” i den kendte verden. De viser at de er Søens Folk ved bl.a. deres utallige skibshelleristninger. Pludselig ophører dette og vi har ingenting.
I de danske landskaber kan vi se at gravskikkene undergår en radikal ændring.
I Ældre Bronzealder periode III (1300-1100 f.Kr.) er gravhøjene store og prægtige, og de døde jordes i sten- og egekister med udstyr der vidner om velstand og en stamme med styrke. Mit bud er at dette er ”Tani” (Danir)-folkets gravskikke.
I Yngre Bronzealder periode IV (1100-900 f.Kr.) ophører bygningen af store gravhøje og gravene bliver mere uanselige i såvel størrelse som udstyr. Sten-kisterne svinder ind til kun at være 1 m lange fordi de døde nu brændes. Man ”genbruger” de store og prægtige gravhøje fra en tidligere tidsalder. Dette er tegn på, ikke blot fattigdom i virkelighed og tanke, men bevidner at de der var ikke længere er – eller at hovedparten af ”Tani” (Daner)-folket er forsvundet fra landskaberne nord for Ejder-floden.
Jeg mener at disse radikale ændringer skyldes udvandring fra Skandinavien. Det må være en klima-ændring der udløser dette, som vi ser det ske andetsteds. Men nøjagtigt hvorfor tror jeg ikke vi ved endnu.
Mvh
Flemming
De af jer der har brugt tid på helleristningerne ved naturligvis at vi har ufatteligt mange spændende afbildninger af al form for jagt, søfart og fiskeri. De af mig viste afbildninger af Thor’s Fisketur er, så vidt jeg kan se, netop det.
For at genskabe samtiden i og omkring Bohuslen kan vi med fordel se på denne fantastiske helleristning:
Helleristning fra Stenbacken, Tanum Socken, Bohuslen dateret til ca. år 1000 f.Kr. (bildnr. 31223121084, Raä nr. 66). Vi ser en vig med en flåde liggende underdrejet og på bedding på stranden. Kvæget græsser på de tilstødende jorde. Her ser vi "Tanum" eller ”Tanheim” eller "hjemmet ved vandet". Er dette det tidligste landkort fra Skandinavien?. Billedkilde: Vitlycke museum, Tanumshede, Bohuslen.
Som vi kan se var livet i 1000 tallet f.Kr. stort set det samme dengang som for 100 år siden, med søfart (fiskeri og handel), kvæghold, jagt og dyrkning af marker.
Iflg. Vitlycke museum: ”Bronsåldern - hällristarnas tid” stod søen 15-20 meter højere end i dag og trængte langt ind over slettelandet til hvor helleristningerne i Bohuslen blev gjort. Vi skal her være opmærksomme på at den øgede vandstand ikke skyldes at havet er sunket siden da, men at terrænet har hævet sig lige siden istiden, hvor hele den skandinaviske halvø var nedpresset af isens tryk. De fleste er også klar over at Danmark vipper, som følge af følgevirkningerne af isens tilbagetrækning, over en linje fra Hirtshals (Vest-jylland) og skråt nedover i sydøstlig retning (”vippelinien”). I øjeblikket synker de sydlige dele af Danmark således med omkring 2 m pr. årtusinde.
Hvad gør Hymiskviða særligt spændende er at dette kvad, sammen med Þórsdrápa 12:5-8, giver os et glughul til bronzealder-folket.
Hymiskviða (vers 17):
Véurr kvaz vilja
á vág róa,
ef ballr jötunn beitur gæfi.
[Hymir:]
"Hverfðu til hjarðar,
ef þú hug trúir,
brjótr berg-Dana,
beitur sækja!
Som jeg oversætter til:
Véurr kvad vilje
i fiskebåden ro,
om [den] mægtige jætte madding give.
[Hymir:]
”Hverv i hjorden,
om du modigt tror,
[hals]brækker af Bjerg-Daner,
madding i sækken!
Med lidt indsigt i vor oprindelige filosofi er det uhyre vigtigt at vi her ser ”Bjerg-Daner” beskrevet som ”jætter”, da jætter altid i vore tanker beskriver noget der er ældre end ”os” – der beretter i Ældre Edda.
Årsagen til at vi ved at ”berg-Dana” (Bjerg-Daner) skal opfattes som ”jætter” skyldes at Thor, hvis fisketur kvadet her omhandler, i vers 19 kaldes ”þurs ráðbani” (Ophavsmanden til drabet på De Tørstige). Da Thor ender op med et tyrehoved fra kvægflokken som madding, må de jætter han har dræbt for at få tag i maddingen være ”berg-Dana”.
Jeg har andetsteds argumenteret for at bronzealder-folket i Skandinavien; Tanum i såvel Bohuslen, som Bærum, nuværende Norge er det oprindelige ”Tani” (Daner)-folk, hvis hovedgud var Tyr.
Det er derfor Thor, der er ”os”, bruger et tyrehoved som madding, som han har taget fra ”berg-Dana”.
Dette kan argumenteres igennem fra mange kilder, og i forståelsen af samtiden år 1000 f.Kr. er Tyr, som den fysiske tyr, vigtig fordi den giver os et indblik i at kvæghold var vigtigt.
Det er sjældent de rigeste bronzealderområder der har flest ristninger. Danmark og Skåne var rige og tæt befolkede områder i bronzealderen. Her findes langt flere fornemme bronzefund, end længere nordpå i Skandinavien. På nogle bronzeting, specielt på rageknive, findes små billeder, der nøje svarer til motiverne på helleristningerne. Der er også spektakulære fund som Solvognen, lurerne, kultøkser og de hornede hjelme fra Viksø som vi genfinder afbildet på ristninger i Sverige.
”Tani” (Daner)-folket, hvis landskaber strækker sig nord for Ejder-floden (Ægir’s Dør), er mod afslutningen af Ældre Bronzealder (periode III) i tidsrummet 1300-1100 f.Kr. om nogen ”Vand-folket” i den kendte verden. De viser at de er Søens Folk ved bl.a. deres utallige skibshelleristninger. Pludselig ophører dette og vi har ingenting.
I de danske landskaber kan vi se at gravskikkene undergår en radikal ændring.
I Ældre Bronzealder periode III (1300-1100 f.Kr.) er gravhøjene store og prægtige, og de døde jordes i sten- og egekister med udstyr der vidner om velstand og en stamme med styrke. Mit bud er at dette er ”Tani” (Danir)-folkets gravskikke.
I Yngre Bronzealder periode IV (1100-900 f.Kr.) ophører bygningen af store gravhøje og gravene bliver mere uanselige i såvel størrelse som udstyr. Sten-kisterne svinder ind til kun at være 1 m lange fordi de døde nu brændes. Man ”genbruger” de store og prægtige gravhøje fra en tidligere tidsalder. Dette er tegn på, ikke blot fattigdom i virkelighed og tanke, men bevidner at de der var ikke længere er – eller at hovedparten af ”Tani” (Daner)-folket er forsvundet fra landskaberne nord for Ejder-floden.
Jeg mener at disse radikale ændringer skyldes udvandring fra Skandinavien. Det må være en klima-ændring der udløser dette, som vi ser det ske andetsteds. Men nøjagtigt hvorfor tror jeg ikke vi ved endnu.
Mvh
Flemming
Hej igen.
Om man vänder på det hela och frågar vad vi vet eller tror oss veta om bronsålderns religioner, var hamnar vi då? Har forskarna utifrån tex hällristningar, gravsättningar och framgrävda kultföremål någon bild av hur den tidens människor kan tänkas ha sett på livet, döden och sina gudar?
Att tex ristningarna har någon form av magisk innebörd är det en etablerad teori?
Visst är det roligt och spännande med djärva hemvävda teorier, men bara för att något kan anses som vedertaget och konventionellt innebär inte att det blir mindre intressant i mina ögon
F
Om man vänder på det hela och frågar vad vi vet eller tror oss veta om bronsålderns religioner, var hamnar vi då? Har forskarna utifrån tex hällristningar, gravsättningar och framgrävda kultföremål någon bild av hur den tidens människor kan tänkas ha sett på livet, döden och sina gudar?
Att tex ristningarna har någon form av magisk innebörd är det en etablerad teori?
Visst är det roligt och spännande med djärva hemvävda teorier, men bara för att något kan anses som vedertaget och konventionellt innebär inte att det blir mindre intressant i mina ögon
F