Rasismens sociala ursprung

[Pierre]

Om man tänker på skillnaderna mellan främlingsfientlighet och rasism. En dansk kan t.ex. vara fientlig mot främmande tyskar = främlingsfientlighet. Den andra sidan av det rasistiska myntet däremot kopplar samman danskar och tyskar som tillhörande samma ras. (en föreställd gemenskap). Medan danskens granne, som är jude och vän, främmandegörs genom rasismens ytterligare andra sida. Detta "vetenskapliga" sätt att se måste komma från kulturdebatten, vetenskapen eller folk som "vet" bättre. Så tänker jag på problemet. Det verkar som om inte det finns så mycket forskat i detta.

Om man tänker på rasismens förmenta sociala ursprung så kan den ju sammankopplas med de totalitära regimer som uppstod. Var rasismen hos t.ex. nazismen proletär eller borgerlig till sitt ursprung. Jag vet inte om man kan svara uttömmande på frågan (hur många procent åt det ena eller det andra hållet). Däremot kan man säkert abstrahera några linjer i problematiken. Vad vet jag.

Sedan är det källäget. Ofta måste vi nöja oss med ett utifrånperspektiv på småfolket. Litet närmare kommer vi dem som är bäst dokumenterade: överklassen. Så vi skall noga akta oss för e silentio-argument. Väldigt intressant diskussion annars.

[Tigranes]

Anledningen till att jag frågar om hur man "vet det" är min misstanke om att källäget är ganska olika för olika samhällsgrupper, inte minst längre tillbaka i tiden. Rimligen är de skriftliga källor som finns kvar från "folkets breda lager" ganska annorlunda jämfört med de källor från överklass eller den akademiska världen som överlevt till våra dagar. Det skapar metodproblem av flera slag. Min nyfikenhet gäller alltså hur dessa (åtminstone potentiella) metodproblem hanterats.

Peter Burke har skrivit en grundläggande bok om folklig kultur i Europa där han skiljer på den lilla traditionen och den stora traditionen. Den lilla traditionen är den som inte är synlig för eftervärlden, den stora tradtionen grundar sig påett gediget material av kvarlevor. Det är ofta den bilden vi får av renässansen, upplysningenstiden och romantiken osv. Den lilla traditionen är en helt annan än dessa stora ismer och epoker. Källmaterialet är t.ex. folkböcker, skillingatryck som (man vet) cirkulerat bland folket. Metoden är mera indirekt än direkt. Den syftar att lyfta fram ett slags kollektiv kultur. (Vilken kultur skulle inte vara kollektiv). Vad jag ändå vill ha sagt är att hoppet ändå inte är ute. Carlo Ginzburg har i Osten och maskarna vaskat fram en hel världsbild (eller vad han tror är en kollektiv världsbild) hos en mjölnare som ställs inför rätta för heresi. Sedan har vi klassikern Montaillou av LaDourie (namn?) som genom inkvisitionens domböcker kommer fram till kulturella mönster bland folkets breda lager. Även om källmaterialet är mindre så skall vi inte ge tappt. Tänk bara på satsen: Afrika har ingen historia eftersom kontinenten inte har efterlämnat några dokument. Icke desto mindre finns det historiker specialiserade på Afrika och dess speciella källäge.

[Spaningsledaren]

Forskning är bra! Det man inte vet kan man (ibland) ta reda pâ.

Sedan, för att ta det här exemplet med tattaren som stjäl hönor (och kanske ocksâ annat) är det, enligt mitt synsätt inte "rasism" att tycka illa om bâde stölderna och tjuvarna. Inte heller finner jag det fördomsfullt att mera noga följa/bevaka/hâlla under uppsikt personer som man uppfattar tillhöra dessa grupper. Detta oberoende av deras etikettering i övrigt. De skulle ju ocksâ kunna var judar, romer, svenskar, turkar eller vilka som helst. (Är det kanske ocksâ!) Detsamma gäller alla de som inte tycker att det är bra att en massa utrikiska människor typ "kommer hit och lever pâ socialbidrag" Inte heller uppfattningar av det hâr slaget kan i mina ögon ses som utslag vare sig av rasism eller främlingsfintlighet. De personer som hyser den här sortens uppfattningar skulle kanske med lika stort ogillande betrakta andra svenskar/norrmän/danskar som uppvisade samma, i deras ögon, klandervärda beteendemönster. När detta är sagt tror ocksâ jag att det kan finnas ocksâ mera utpräglad rasism men kanske mindre än vad en hel del dagsdebatt kan ge sken av. Ordet verkar mest användas som ett slags skällsord, för att fula ut diverse utsagor och fenomen. Det är nog synd. Kombinationen "rasism och främlingsfientlighet" används ung. likartat.

[jenku]

Sedan, för att ta det här exemplet med tattaren som stjäl hönor (och kanske ocksâ annat) är det, enligt mitt synsätt inte "rasism" att tycka illa om bâde stölderna och tjuvarna.

Det är visserligen i sig inte rasism, men det är just sådana generaliseringar som de som bygger rasistisk propaganda använder som underlag för sin verksamhet. Det är därför främlingsfientlighet (eller: rädsla för de som är annorlunda än man själv och ens familj/by/kompisar osv) är en grundläggande nödvändighet för att rasism kan uppstå.

De som har använt rasism i sin ideologi har normalt inget vidare vetenskapligt intresse i just den biologiska rasdefinitionen. Det är ingen slump att nazisterna stoppade judar, homosexuella och kommunister i samma läger. Vetenskapen är bara en ursäkt för ideologin, inget syfte i sig.

Med andra ord: i ett samhälle där nyfikenheten på det annorlunda (och insikten att det finns potential i alla avvikanden) samt tolerans är förhärskande kan inte rasism uppstå. I ett samhälle där främlingsfientlighet och rädsla för det avvikande tillåts froda finns alltid en utmärkt grogrund även för rasism.

[Spaningsledaren]

Jovisst, det kan väl hända. Om du kan ta pâ dig att skapa detta utmârkta samhälle präglat av nyfikenhet o.s.v. vore nog mânga bâde glada och tacksamma. (Jag vore det) Lât för all del ingen ha pâ forumet hindra! Dock (men det begriper du säkert) är det mânga som före dig gett sig pâ sâdana här mera övergripande uppgifter för att befrämja sâdant som "den sanna kristna kärleken till vâr nästa", "den socialistiska klassolidariteten" och annat förnämligt. Litet slarvigt har det dâ (uppfattar jag) nästan alltid visat sig att folk i gemen ändâ vill ha sin alldeles egna höna ograverad! Man kan nästan fâ intrycket att de s.d.h. inte begriper bättre! Att kalla dem fôr allt möjligt verkar inte heller hjälpa! Med detta inte sagt att du inte kan göra ett nytt försök!
(Hör gärna av dig om du behöver hjälp.)

[Niklas Zetterling]

Även om källmaterialet är mindre så skall vi inte ge tappt. Tänk bara på satsen: Afrika har ingen historia eftersom kontinenten inte har efterlämnat några dokument. Icke desto mindre finns det historiker specialiserade på Afrika och dess speciella källäge.

Visst, vi ska inte ge tappt. Jag var bara nyfiken på hur detta problem hanteras med tanke på den ursprungliga frågeställningen. Att det per automatik skulle vara olösligt vill jag inte påskina.

[jenku]

Jovisst, det kan väl hända. Om du kan ta pâ dig att skapa detta utmârkta samhälle präglat av nyfikenhet o.s.v. vore nog mânga bâde glada och tacksamma. (Jag vore det) Lât för all del ingen ha pâ forumet hindra! Dock (men det begriper du säkert) är det mânga som före dig gett sig pâ sâdana här mera övergripande uppgifter för att befrämja sâdant som "den sanna kristna kärleken till vâr nästa", "den socialistiska klassolidariteten" och annat förnämligt. Litet slarvigt har det dâ (uppfattar jag) nästan alltid visat sig att folk i gemen ändâ vill ha sin alldeles egna höna ograverad! Man kan nästan fâ intrycket att de s.d.h. inte begriper bättre! Att kalla dem fôr allt möjligt verkar inte heller hjälpa! Med detta inte sagt att du inte kan göra ett nytt försök!
(Hör gärna av dig om du behöver hjälp.)

HAHA, det kanske inte var meningen att mitt inlägg skulle läsas som en programförklaring. Jag är fullt medveten om problemen. Jag tror också att man inte kan skapa ett tolerant samhälle ovanifrån via ideoligiska förklaringar om människors lika värde osv. Om det alls ska fungera så ska det växa fram underifrån genom att människor från olika kulturer tillåts mötas och lära känna varandra.
Så den viktigaste uppgiften för "upplysningen" i den här frågan är att inte hindra människor från att resa, jobba i andra länder osv. Däremot ska man inte heller framskynda processen. Den har trots allt gått åt rätt håll genom historien. Från början "hatade" man folk i grannbyn. Sen "hatade" man danskar. Sen tyskar och fransmän men man stod enat i Norden. Nu kanske det är Europa och västvärlden gentemot muslimer och afrikaner och asiater. Men det går ju onekligen åt rätt håll.
Om 200 år kanske det kommer att vara jorden mot folk från planeten XYZ.

[Spaningsledaren]

Det där med allt hatet tillâter jag mig betvivla. Snarare skulle jag kanske tro att människor har ett ganska klart rättsmedvetande. Ur ung. detta följer dâ att grannbyn sköter sitt - hos sig - och vi vârt - här hos oss. Sedan kan det uppkomma konflikter. Här behöver man hjâlp och priset fôr den blir dâ det vi kan kalla avgifter/skatter. Dessa kan sedan finansierara bl.a. ett rättsväsen. Enligt det, i jordens alla länder, brukar var och en sedan ha rätt just till sina sâdant som sina hönor.

I all stillsamhet, som kontrast till mycket annat som sägs och skrivs, uppfattar jag att ren rasism är ganska sällsynt, bl.a. av det enkla skälet att ganska fâ verkligen kommer i direkt personlig, intensiv kontakt med tillräckligt mânga individer frân tillräckligt mânga olika raser. Varför alls göra sig mödan att "tycka " eller "tro" nâgot om sâg "mongolerna" om vi inte känner och har direkt erfarenhet av en hel massa sâdana? Och har vi sedan just det och pâ den grunden hasplar ur oss utsagor av typen att de verkar vara nomader, bo i jurtor och tillbringa en stor del av dagen utomhus, âr detta dâ fördomsfullt och rasistiskt, eller mera etnologiskt eller kan det rentav vara ung. sâ vi i all enkelhet uppfattat situationen?
Ungefär som när vi kommer till New York och säger "oj sâ mycket höga hus!" (För även härr gâr det säkert att säga att detta bara är ett första (felaktigt) intryck och att i sjâlva verket givet stadens storlek, markprioserna och ditten och datten är sanningen noga taget en annan.)

Jag erindrar mig den dâvarande invandringsministern Berit Friggebo som for runt pâ förlâggningar och i kommuner för att informera sig om läget. Och dâ, vid ett tillfälle, relaterade hon det hon självklart hört frân ett antal kâllor nämligen att dâr och dâ verkade det som om kosovar-flyktingarna var mer benägna än andra grupper att begâ stölder. Kring detta uttalande blev det sedan stor uppstândelse. Sâdant är litet trist. Därför att antingen var intrycken som hon fâtt sig berâttade korrekta - och i sâ fall kryper sanningen fram eller ocksâ är de det inte och i sâ fall, just i ett normalt, friskt samhälle, torde ingen skada vara skedd. Plus att om det skall tas emot och intregeras krigsflyktingar är det nog bra att saken ocksâ skôts bra och till det hör att de som tar emot inte skall känna sig utlämnade ât ev. missbruk av det som trots allt (ocksâ) är en gästtfrihet.

Alltsâ: Rasism finns. Kring denna rasism mâ forskning bedrivas och upplysning meddelas. Missbruk av tillvitelser om rasism bör bekämpas.
En katt skall alltid kunna kallas en katt.

[Wavy Gravy]

I Dagens Nyheter 9.11.1933 kan man läsa rubriken: "Nordiska rasen räkneskicklig, säger Dahlgren". Troligen är det ingen idag som skriver under på detta: att en ras är bättre på matematik än en annan. Kan räkneskicklig vara ett täckord för intelligent?
Statens Rasbiologiska institut måste ha ägnat sig åt sådan forskning som tog fram sådana häpnadsväckande resultat av någon anledning. Kan detta ha varit ren och skär grundforskning? Kan det vara en "allians" mellan nationalism och vetenskap? Man drar ju öronen åt sig på en gång när man kan läsa sådant. I och för sig lever jag ju i en annan tid också. Bättre? Kanske.

[Niklas Zetterling]

Om man skall ägna sig åt gissningslek kan man anta att det gjorts någon undersökning som visade att skandinaver i genomsnitt hade bättre resultat i något räkneprov, jämfört med någon annan "ras". Det kan mycket möjligt ha varit riktigt, men antagligen har man brustit i en av de mest fundamentala vetenskapliga principerna, att isolera variabler. Ren pseudovetenskap med andra ord.
Men det jag skrivit är bara spekulation, jag har varken läst artikeln i DN eller det underlag som DN:s skribent refererar till.

[Spaningsledaren]

Varning för anakronism!
Linné beskrev naturens under inkL fortplantningen, inkl. hur nya stenar vate upp ur âkermarken fôr varje nytt âr. Observationen var riktig men analogin med levande organismer fel. Det vet vi nu och frâgan är väl om inte ocksâ Linné anade detta. Arkeologer brukar var intresserade av alla skelettfragment de pâträffar. Här är kraniers form och mâtt i övrigt onekligen parametrar. Om det skulla ha varit möjligt att noggrannt kartlägga skallformerna hos alla människor överallt kan det väl inte uteslutas att viss nyttig kunskap skulle ha kunnat utvinnas ocksâ ur detta. Jag ser ingen anledning att rakt över fula ut den sortens forskning en gâng för alla. Dâ det begav sig bedömdes den relevant. Den tidsperioden blev sedan inte särskilt lâng. Ocksâ fenomen av det slaget är inte sällsynta inom vetenskapen. Lobotomins grundare tilldelades en gâng Nobelpriset i medecin (jag tror det var 1949). Sedan gick det nâgra âr och därefter betraktades lobotomi som ytterst förkastlig stympning, oförenlig med varje läkaretik. Sâ snabbt kan det svänga!

Det har gjorts jämförande studier mellan det vi kan kalla olika ras-grupper. Det är bl.a. resultaten av sâdan forskning som idag tillâter oss att slâ fast att "ras", för allt vi vet, faktiskt INTE är särskiljande vad gäller olika slags begâvning/fallenhet, inkl. den matematiska.

Hela tilltaget att utifrân dagens perspektiv kritisera gângna tiders människor och deras föreställningsvärld finner jag tveksamt. Däremot är det av intresse att ta reda pâ vad som hände och sâ gott det gâr ocksâ varför det hände. Redan detta brukar kunna kräva mycket egen möda.

[feffe]

Det har gjorts jämförande studier mellan det vi kan kalla olika ras-grupper. Det är bl.a. resultaten av sâdan forskning som idag tillâter oss att slâ fast att "ras", för allt vi vet, faktiskt INTE är särskiljande vad gäller olika slags begâvning/fallenhet, inkl. den matematiska.

Det som är intressant är väl just att "ras" som begrepp inte verkar vara särskilt relevant överhuvudtaget som sätt att klassificera människor. Enligt vad jag har läst mig till så är de genetiska variationerna inom de flesta folkgrupper större än skillnaden mellan olika folkgrupper. Rasen framstår snarare som en mentalt skapad minsta gemensam nämnare som egentligen inte har någon förankring i den biologiska verkligheten.

Hela tilltaget att utifrân dagens perspektiv kritisera gângna tiders människor och deras föreställningsvärld finner jag tveksamt. Däremot är det av intresse att ta reda pâ vad som hände och sâ gott det gâr ocksâ varför det hände. Redan detta brukar kunna kräva mycket egen möda.

Kan inte annat än att hålla med. Vilket återigen väcker frågan varför rasimen uppstod som etablerad vetenskap (alltså att på ett objektivt sätt försöka skilja olika befolkningsgrupper år med biologiska argument) just vid en punkt i historien. Vilka faktorer vid denna tid var det som gjorde att det framstod som ett intressant och relevant sätt att analysera världen?

Edit: trasslat till det med citaten. Det ska vara Spaningsledarens senaste inlägg som delvis citeras. Hoppas att det går att förstå ändå.
Bättre nu? / Hex

[G:son]

Det som är intressant är väl just att "ras" som begrepp inte verkar vara särskilt relevant överhuvudtaget som sätt att klassificera människor. Enligt vad jag har läst mig till så är de genetiska variationerna inom de flesta folkgrupper större än skillnaden mellan olika folkgrupper. Rasen framstår snarare som en mentalt skapad minsta gemensam nämnare som egentligen inte har någon förankring i den biologiska verkligheten.

"JoNej", som vi brukar säga i mina hemtrakter. Begreppet ras är visserligen problematiskt på många sätt, men att påstå att det inte har någon förankring i den biologiska verkligheten, är att gå alldeles för långt. Hudfärg, hårfärg, ögonfärg, längd osv osv kan nog observeras, mätas och klassificeras alldeles objektivt. Exakt på samma sått, som man observerar och klassificerar t.ex. skillnader i fåglars dräkt mellan olika populationer.

/G:son

[feffe]

Det som är intressant är väl just att "ras" som begrepp inte verkar vara särskilt relevant överhuvudtaget som sätt att klassificera människor. Enligt vad jag har läst mig till så är de genetiska variationerna inom de flesta folkgrupper större än skillnaden mellan olika folkgrupper. Rasen framstår snarare som en mentalt skapad minsta gemensam nämnare som egentligen inte har någon förankring i den biologiska verkligheten.

"JoNej", som vi brukar säga i mina hemtrakter. Begreppet ras är visserligen problematiskt på många sätt, men att påstå att det inte har någon förankring i den biologiska verkligheten, är att gå alldeles för långt. Hudfärg, hårfärg, ögonfärg, längd osv osv kan nog observeras, mätas och klassificeras alldeles objektivt. Exakt på samma sått, som man observerar och klassificerar t.ex. skillnader i fåglars dräkt mellan olika populationer.

/G:son

Hej.

Självklart går det inte att förneka att det finns vissa fysiologiska skillnader mellan människor från olika delar av jorden! Mitt eget spikraka, tunna hår skiljer sig tex markant mot frisyren hos en person från Zulustammen. Men, och det är ett stort men, frågan är väl snarare om det finns några relevanta skillnader förutom de rent synliga. Som jag skrev i tidigare inlägg så ska den genetiska variationen vara större inom populationer än mellan dem (jag minns tyvärr inte alls var jag läst detta och eftersom mina kunskaper inom biologi/genetik är begränsade vågar jag inte heller svära på att det verkligen förhåller sig så. Det framstod dock som vederhäftigt när jag läste det .

För att illustrera vad jag menar så knycker jag ett exempel från Foucault (har jag för mig) som citerar en gammal kinesisk uppslagsbok där i stort sett alla ting delas upp i kategorier av typen; stora, små, tillhörande kejsaren, illaluktande, väldoftande etc. Poängen är naturligtvis att visa på att all klassificering är mer eller mindre godtycklig och egentligen säger mindre om tingen i sig än om våra kulturella värderingar.

hälsningar
Fredrik

Ps. Tack Hex för hjälp med "layout" Ds.

[G:son]

Hej.

Självklart går det inte att förneka att det finns vissa fysiologiska skillnader mellan människor från olika delar av jorden! Mitt eget spikraka, tunna hår skiljer sig tex markant mot frisyren hos en person från Zulustammen. Men, och det är ett stort men, frågan är väl snarare om det finns några relevanta skillnader förutom de rent synliga. Som jag skrev i tidigare inlägg så ska den genetiska variationen vara större inom populationer än mellan dem (jag minns tyvärr inte alls var jag läst detta och eftersom mina kunskaper inom biologi/genetik är begränsade vågar jag inte heller svära på att det verkligen förhåller sig så. Det framstod dock som vederhäftigt när jag läste det .

För att illustrera vad jag menar så knycker jag ett exempel från Foucault (har jag för mig) som citerar en gammal kinesisk uppslagsbok där i stort sett alla ting delas upp i kategorier av typen; stora, små, tillhörande kejsaren, illaluktande, väldoftande etc. Poängen är naturligtvis att visa på att all klassificering är mer eller mindre godtycklig och egentligen säger mindre om tingen i sig än om våra kulturella värderingar.

Jag föstår hur du menar, men kan inte riktigt hålla med. Jag är inte heller någon biolog, allra minst rasbiolog, men naturvetenskapen, så som jag uppfattar den, tar inte ställning till relevansen i dessa observerbara skillnader mella människoraserna. Det biologiska problemet är, att det inte är på något sätt solklart, var den ena rasen slutar, och den andra börjar. Och det riktigt stora problemet är, när man börjar tillämpa dessa klassificeringar t.ex. på det samhälleliga planet. Då handlar det definitivt inte om vetenskap längre.

Men själva rasbegreppet, och rasernas yttre, och eventuellt inre kännetecken, kan utmärkt väl forskas i, utan att man definitionsmässigt gör någonting suspekt. Vetenskapen är varken moralisk eller omoralisk, vetenskap handlar helt enkelt om kunskap om den värld vi lever i. Det är en helt annan sak, om t.ex. rasforskning gör någon praktisk nytta. Men det finns många vetenskapliga tillämpningar som aldrig har gjort någon egentlig nytta, och kanske aldrig kommer att göra det. Astronomin nämns ofta i det sammanhanget. Det har ingen betydelse för oss, hur andra galaxer ser ut, eller hur världsalltet uppstod. Ändå forskar det i dessa saker, bara för att människan så gärna vill få svaret på dessa frågor.

Rasforskning är problematisk enbart ur en samhällspolitisk synvinkel, några vetenskapliga hinder finns inte, ifall någon med vetenskapliga metoder vill studera t.ex. skillnader i intelligens mellan människor med olika hudfärg. Att en eventuell korrelation inte kunde tillämpas för något praktiskt ändamål, skulle inte förminska fyndets vetenskapliga värde. Det skulle enbart hadla om ytterligare en pusselbit i massan av den mänskliga kunskapen. Att det också vore politiskt sprängstoff, är en annan sak.

/G:son