Rasismens sociala ursprung

David Asplund · Inlägg av **David Asplund** » 10 oktober 2007, 18:01

Bilden av vidskepelsen som folklig till sitt ursprung stämmer inte in på det fördomsfulla rastänkandets historia. Detta har från början framträtt inom vetenskapen och i kulturdebatten, inte som europeisk folktro.
Om detta är riktigt borde ett intressant forskningsfält öppna sig. Inte kunde t.ex. kristna myter av s.a.s. av "egen kraft" utveckla en stark antisemitism hos folkets breda lager? Att menigheten undervisades uppifrån av samhällets intelligentia som kunde binda samman vardagsfördomarna och stereotyperna med vetenskap, kultur och politik - samtidigt som judarna kom att förknippas med ekonomiska eller sociala hot?

Har arbetarklassen och bondeklassen haft intresse av att tala om mistlar i den indoiranska folkstammens trädgård och råa judiska lidelser? Kanske de hade andra bekymmer än att lystra till antisemitiska rasbeskyllningar. Har inte samhällets intelligentia haft intresse av att försöka undervisa den egna befolkningen i det fina i att tillhöra den rätta rasen för att förblinda dem för deras egna "sanna" intressen?

Niklas Zetterling · Inlägg av **Niklas Zetterling** » 10 oktober 2007, 18:28

Hur vet man det du skriver i dina två första meningar?
Jag tycker i och för sig inte att det låter orimligt, men är mest nyfiken, därav frågan. Därtill kan man undra över vad som avses med "vetenskapen", är det vad som anses vara vetenskap vid den rådande tidpunkten?

David Asplund · Inlägg av **David Asplund** » 10 oktober 2007, 18:45

Bra att du frågar. Knyckte meningarna utan att sätta ut citattecken från Bernt Skovdahl, "Skeletten i garderoben - Om rasismens idéhistoriska rötter (1996).
"Vetenskapen" är den vetenskapen som ansågs vara rådande i samtidens universitet. Men redan bröderna Lundborg var ju kritiserade för sin verksamhet: den skulle bl.a. ha använt Rasbiologiska institutet som ett forum för personlig reklammakeri och politik.

Rastänkandet var överklassens opium kan man säga. Detta är väl förståeligt. Vilket annat än arvet skulle kunna förklara och legitimera klasstrukturen? I vissa länder ansågs ju överklassen härstamma från en annan ras. Arthur de Gobineau räknade ju anor från frankerna. Den franska överklassen hade andra anor än populasen som ställt till med revolutioner osv. I England ansågs också överklassen ha andra rötter än befolkningen. En del menade emellertid att de sämre folklagren utrotats under germanska stammarnas erövring. - Stewart Houston Chamberlain dyrkade överklassens ursprungsland: Tyskland och tyskarna, adeln bland alla folk på jorden.

Det finns många exempel på hur rastänkandet spreds via populärvetenskapliga alster i broschyrer, tidningar och böcker. Det ingick i folkuppfostran. Folk skulle inse att orättvisor i samhället inte berodde på annat än biologiska defekter osv. (I och för sig mycket konstigt att SAP:s partiledning också drev den frågan. Men vi har redan haft debatt om SAP:s och rashygien, så...).

Niklas Zetterling · Inlägg av **Niklas Zetterling** » 10 oktober 2007, 19:14

Anledningen till att jag frågar om hur man "vet det" är min misstanke om att källäget är ganska olika för olika samhällsgrupper, inte minst längre tillbaka i tiden. Rimligen är de skriftliga källor som finns kvar från "folkets breda lager" ganska annorlunda jämfört med de källor från överklass eller den akademiska världen som överlevt till våra dagar. Det skapar metodproblem av flera slag. Min nyfikenhet gäller alltså hur dessa (åtminstone potentiella) metodproblem hanterats.

Min andra fråga motiveras främst av att jag sett exempel på hur sådant som ansetts vara vetenskap används för att misskreditera vetenskap, fast det rör sig om exempel som inte (i alla fall jag) kan anse vara förenliga med noggrann vetenskaplig metod.

Markus Holst · Inlägg av **Markus Holst** » 10 oktober 2007, 19:21

Jag tror att om vi skiljer rasism från främlingsfientlighet, så stämmer nog de inledande meningarna. Enkelt folk gjorde nog (och gör fortfarande) ingen skillnad på olika främlingar, endast på "vi" och "de". Det är nog vetenskapens sak att klissificera "dem" och på det viset åskådliggöra hat-bara raser. Det är ju först när vi skiljer på olika främlingar som vi kan prata om rasism.

Spaningsledaren · Inlägg av **Spaningsledaren** » 10 oktober 2007, 20:05

Att "vi" är bättre än "dom" kan ju vilken fotbollspublik som helst gärna intyga. Beträffande just judarnas situation i det kristna Europa var den "mycket speciell". Enkelt uttryckt användes de till, och tolererades för, uppgifter som kristna av olika skäl inte ville eller fick ägna sig ât. Under en tid fick de t.ex. syssla med kastrering av infângade slavar. En vanlig roll var annars penninghandel. I hela det kristna omrâdet râdde nämligen länge ett ränteförbud. Genom att lâna penagr av judar kunde detta kringgâs. (Â andra sidan förekom det att kristna lântagare sedan inte betalade, med motiveringen just att judarna inte var kristna.) Till lângt in pâ 1800-talet fick judar pâ mânga hâll inte âga mark, inte ägna sig ât hantverk o.s.v. Precis sâ var där nâr judarna först slâpptes in i landet. De fick bo i fem angivna hamnstäder och där ägna sig ât ett enda yrke: grosshandel med pengar.

Jag är allmänt skeptisk till detta med "rasism" som förklaringsmodell till hur judar och andra "utsocknes" uppfattades i dessa samhällen. Snarare skulle jag säga att det handlade om sociala och delvis religiösa fördomar. Sverige var en religiös diktatur till fram emot mitten av 1800-talet. Sâ sent som pâ 50-talet landsförvisades fyra gifta Stockholmskvinnor överbevisade/dômda för katolicism. Sâ det var ganska lâgt i tak! De där klassfunderingarna vill jag, för min del, helt avfärda. Men som sagt, de flesta tenderar att heja pâ det egna laget. Vi kan f.ö. se samma fenomen mellan olika landskap.
Landslagarnas mansbot för drâp kunde bero pâ offrets geografiska ursprung.
"Rasism" som begrepp uppfattar jag som ett ganska sent 1800-talfenomen. Gobineau skrev t.ex. utifrân ett rasperspektiv. Här âteranvände sedan nazisterna en del av hans teser.

Markus Holst · Inlägg av **Markus Holst** » 10 oktober 2007, 20:33

Intressant vore ju då den kontrafaktiska diskussionen hur andra främlingar än judar hade hanterats i det forna Europa. Judar var ju (väl?) länge den enda utomstående folkgrupp som fanns och som man därmed kunde ha åsikter om. Hur tror ni till exempel att muslimer skulle ha bemötts i det kristna Europa om de kommit i stora mängder liknande dagens invandrarmängder? Hade man sett/gjort någon skillnad på dem och judarna? Hade även dessa använts för penninghandel och fångkastrering?

Hexmaster · Inlägg av **Hexmaster** » 10 oktober 2007, 21:12

Markus Holst skrev:Judar var ju (väl?) länge den enda utomstående folkgrupp som fanns och som man därmed kunde ha åsikter om.

Spanien var moriskt fram till 1492.

Om den svarte Gustavus Wassa finns det en bok utgiven på svenska.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Olaudah_Equiano

Spaningsledaren · Inlägg av **Spaningsledaren** » 10 oktober 2007, 22:43

Nja, sâ där 100 % helsvenskt var det kanske trots allt inte.
Till att börja med gâller det nog ocksâ hâr att fixera vilken tid vi talar om.
Jag har för mig att romer/zigerare kom till landet under sen medeltid.
(Här fanns det inledningsvis en ganska drakonisk landslagstiftning.)
En annan grupp (fast sekler senare) var de finnar som togs in till diverse finnmarker (som den ovanför Orsa). De judar jag skrev om har jag för mig började tas in under frihetstiden, om inte ännu nâgot senare. Inte desto mindre var Sverige under sekler ett i hög grad enhetligt och etniskt/religiöst homogent samhälle. En grundläggande förhâllande som kanske tenderar att glömmas bort var att resor inom landet redan det var ett privilegium. Den som ville lämna sitt hemmalän var ända in i en ganska sen tid tvungen att ansöka om respass hos landshövdingen, med uppgivande av skâlet till resan o.s.v. Likasâ var landsköp lângt in i sen tid kriminaliserade. Den kringvandrande knallen är ett ganska sentida fenomen. Den mera löpande kontakten med omvärlden fanns organiserad runt (den obligatoriska) kyrkogângen. Om vi talar om folkflertalet och här undantar t.ex. soldater som for ut i krig trâffade flertalet knappast alls nâgra utsocknes. I städerna var det annorlunda för här fanns fenomen av typen kringvandrande gesäller och här fanns ocksâ den handel som i sig byggde pâ fjärrkontakter. Det jag inte riktigt kan fâ in i min skalle är hur nâgon kan komma pâ idén att den obekantskap med andra seder och den misstro mot främlingar som möjligen fanns rimligen skulle kunna ha med rasism att göra. Snarare skulle jag väl tro att "alla de andra" uppmärksammades ganska litet i den tidens liv. Kontaktytorna var med all sannolikhet begränsade liksom konfliktanledningarna. Alltsâ: massiv okunskap och sannolikt motsvarande ointresse.

sonderling · Inlägg av **sonderling** » 11 oktober 2007, 12:02

Vad är det nu du är ute efter? Att vanligt folk inte är rasister av naturen utan att detta är påfund från överheten för att de ska ha annat att tänka på.
Låter som en teori jag hörde i gårdagens kapitel i denna bok:
http://www.sr.se/cgi-bin/p1/program/ind ... ramid=1111
Men den punkteras bryskt av Rabbinen som överlevt med nöd och näppe nya pogromer i det Boljevistiska Ryssland.

Annars så är det intressant det är med rasism. Och jag håller med Markus Holst om att man måste dela på ren rasim och vanlig främlingsfientlighet eller xenophobi som jag kallar det.
Mitt uppfattning efter att ha bott på många olika platser i detta avlånga land, är att rätt många människor är rädda för främlingar men sällan renodlade rasister i den meningen att de tror sig vara överlägsna andra folk. Vanlig främlingsrädsla är dessutom botbar, vilket inte är min uppfatning med rena rasister.
Så även om detta kan tyckas stärka din tes, så är jag ändå skeptisk. För om man skulle sätta lite press, så är jag nog säker på att vanlig främlingsrädsla kan utvecklas till ren rasism. Med eller utan överhet.

Sonderling

Hexmaster · Inlägg av **Hexmaster** » 11 oktober 2007, 13:14

Det är ju skillnad på att gå runt och ha för sig saker och ting, och att göra "vetenskap" av det (om än pseudo-). Lite som att jämföra barnatro och kyrkofäder, för att ta ett exempel från annat håll. Vilket är mest rasistiskt: Att muttra om tattare eller att göra kartor över långskallarnas utbredning i Skandinavien? Eller snarare, vilket kommer först - behöver det ena vara en förutsättning för det andra?

jenku · Inlägg av **jenku** » 11 oktober 2007, 13:55

Jag tycker inte att man kan säga att främlingsfientlighet och rasism inte hör ihop. Rasism är ju närmast formaliserad främlingsfientlighet (alltså man använder främlingsfientlighet och gör en ideologi av det helt enkelt).
Många rasistiska rörelser riktar sig ju inte ens mot andra raser (i biologisk mening) utan snarare en viss grupp människor (som kan definieras utifrån religion eller hemvist eller även sexuell läggning).

Främlingsfientlighet som sådan kan ju ha en förståelig orsak i den tiden då folk inte träffade så mycket andra människor än de i samma by och det var illa nog med folk från grannbyn.

I dagens globaliserade samhälle finns däremot ingen naturlig grund för främlingsfientlighet utan i den mån den finns ändå så bygger den på någon form utav medveten propaganda (rasism) eller traditionella fördomar (nedärvt okunskap i uppfostran/umgänge på jobbet osv).

Spaningsledaren · Inlägg av **Spaningsledaren** » 11 oktober 2007, 14:14

Mitt svar till Hexmaster skulle vara: "det senare!"
Tattarna är en social plâga i den mân de stjäl ens hönor o.s.v.
En mycket stor del av det som idag kallas rasism och främlingsfientlighet uppfattar jag ha i grunden den här sortens stämningar som rot.

Detta med frenologin är däremot ett uttryck just för rasistisk forskning.
(Ocksâ sâdan forskning är i mina ögon och "i sig" tämligen oskyldig. jag uppfattar att man idag f.ö. kan fâ fram den sortens information som en biprodukt av diverse DNA-analys. Idag behöver man inte längre "skall-mäta" utan kan "gen-räkna" - om intresse skulle finnas)

feffe · Inlägg av **feffe** » 11 oktober 2007, 14:51

Hej.

Som jag har uppfattat det så växte rasimen som "vetenskap" fram först under 1800-talet. Dessförinnan deklasserades folk från andra kulturer främst för att de inte var kristna (alternativt fel sorts kristna). I samband med att religionen började tappa sin status som enda förklaringsmodell fick vetenskapen vind i seglen och kunde börja klassificera människor i olika raser och gärna värderande dessa olika.

Kopplingen till Darwins teser gav naturligtvis extra skjuts åt debatten. Från att varit en deskriptiv utsaga tolkades den nog ofta som en normativ -inte nog med att bara den starkaste överlever, det blir dessutom enbart de starka som ska överleva!

hälsningar
Fredrik

sonderling · Inlägg av **sonderling** » 11 oktober 2007, 15:27

Jag kanske ska förtydliga att när jag menar främlingsfientlighet eller xenophobi så kan det gälla alla "utsocknes".
Jag sutit i en huggarkoja och hört folk från Vislanda-trakten spy galla över folk från Agunnaryd. Som om de från Agunnaryd kom från Ulan-Bator, när det ligger nästan grannsocknes.

Och vad man får vara med om som "ståckhålmare" ska vi inte tala om...

Sonderling