Mot denna häpnadsväckande information om att en av de finska ubåtarnas sänkningar under två veckor hösten 1942 inte var en sänkning, kan då ställas den utmärkta sajten Finnish navy in WWII (http://users.tkk.fi/~jaromaa/Navygallery/) som har följande info om ubåtsoperationerna på hösten 1942:Det var 500-tonsbåtarna "Iku-Turso", "Vetehinen" och "Vesihiisi", som tilldelades Ålandshavsbevakningen, och dessa tre fingo i tur och ordning tillfälle att göra var sin uppmärksammade insats.
--
Den 5 november kl 13.15 observerade finska bevakningsfartyg ett periskop ca 10' väst Nyhamn och belade platsen med sjunkbomber, dock utan synbart resultat. Ubåtsjakten fortsatte därpå som spaning, och kl 21.18 upptäcktes ubåten i marschläge. Den dök emellertid så snart de finska fartygen kommit i sikte.
Kl 22.50 intog ubåten åter marschläge, denna gång farligt nära en av förföljarna, nämligen finska ubåten "Vesihiisi". Ubåtarna upptäckte varandra i det rådande mörkret först på 120 m avstånd. "Vesihiisi" avsköt omedelbart två torpeder mot den ryska ubåten, som visade sig vara av "S"-typ. Avståndet var emellertid för kort och torpederna gjorde en djupsvängning under målet. Ryssen började då en dykningsmanöver, varför den finska ubåten snabbt öppnade eld med sin 7,5 cm backskanon. Ett par träffar observerades, men "S"-ubåten fortsatte likväl dykningen. "Vesihiisi" styrde då med full fart rätt upp mot ryssen och rammade honom tvärs tornet i dykögonblicket. Den stora "S"-ubåten krängde svårt och trycktes ned av den lilla finska ubåten samt rapporterades sänkt (jfr nedan) på ca 120 m djup, ungefär 9' nordost Simpnäsklubb kl 23.00. "Vesihiisi", som var försedd med stävsåg såväl uppåt som nedåt, erhöll inga nämnvärda skador; endast några tänder i undre sågen blevo böjda.
En sällsynt prestation
Ovannämnda tre sänkningar, medelst torpeder respektive artilleri och rammning, väckte givetvis största tillfredsställelse hos den finska krigsledningen. Ifråga om dessa ubåtar fanns det ju påtagliga bevis för sänkningarna till skillnad mot de ofta mycket tvivelaktiga fall, då flyg- och lätta sjöstridskrafter trodde sig ha sänkt ubåtar med sjunkbomber.
Man hade dock så att säga gjort upp räkningen utan värden, ty följande år fick finska högkvarteret bevis för att den tredje ubåten´, som den 5 november rammades av "Vesihiisi", ej blivit sänkt. Den ryska ubåten hade fått båda periskopen förstörda och tornbryggan illa skadad, men trots detta lyckats, praktiskt taget blind, bryta sig igenom Finska vikens spärrar och åter uppnå sin bas i Leningrad - en prestation, som endast i ringa mån kan tillskrivas tur utan otvivelaktigt vittnar om stor skicklighet.
S 7 sailed to its second patrol from Lavansaari on 18.10. It sailed through minefields and arrived to the Baltic Sea on 20.10. On 21.10 the boat surfaced and prepared to sail through Ahvenanmaa archipelago to the Gulf of Bothnia, but was sunk by a torpedo from Finnish submarine Vesihiisi. Four men, inluding the commander were saved. The wreck of the boat was located by Swedish divers in August 1998.
--
Shtsh 305 arrived in the Ahvenanmeri. The boat did not made any results and it was rammed and sunk by Finnish submarine Vetehinen on 5.11.
--
Shtsh 320 arrived on its second patrol in the Ahvenanmeri. The boat was sunk by torpedo from Finnish submarine Iku-Turso on 27.10.
--
In 1942 it was estimated by Finns and Germans that Soviet submarine arm had still at least 40 boats left. They would most certainly start some operations during the season. The most succesful operation of the Finnish submarines was against Soviet submarines in Ahvenanmeri in 1942. The Soviet submarine offensive had mixed up the sea transport system and all possible units were concentrated to eliminate enemy submarines. At first Vesikko was sent to operate in sea area between Helsinki and Tallinn. This gave no results. In August-September all "Vetehinen" class boats were stationed in Maarianhamina for a very unusual task. The boats were to hunt down their Soviet counterparts. The idea was that by using electric motors and hydrophones it would be possible to surprise enemy submarines loading their batteries. The boats had been in Ahvenanmaa for almost two months before they succeeded. On 21 October Vesihiisi sinks Soviet S 7 at Lågskär by torpedo. Four men, including commander Sergei Lisin, are taken prisoner. 26/27. October Iku-Turso shoots torpedo against Soviet Shtsh 320 at 23.58 and the enemy sub sinks at 00.01 at Marhällan. 5 November Vetehinen sinks Soviet Shtsh 305 at Gisslan by ramming.
Inte nog med att alla tre sänkningarna verkas bekräftas utan den sista sänkningen den 5 november skall inte ha gjorts av Vesihiisi som påstås i boken, utan av Vetehinen. Vad är rätt och vad är fel?
/Per