Svenska slag

Ben · Inlägg av **Ben** » 27 april 2007, 18:22

Ett annat indicium är att danskarna efter slaget vid Landskrona förbjöd karakollen och kavalleriet instruerades att gå fienden så nära inpå livet de kunde se det vita i deras ögon, därefter uthärda fiendens salva och sedan gå direkt på och tränga in i hans skvadroner. Det är en instruktion som påminner mycket om den svenska (gissningsvis är den kopierad), men punkten om att först uthärda den första salvan vore rätt meningslös om svenskarna inte använde skjutvapen.

Skjutandet finns dessutom ännu i reglementena från 1685 och 1694 (Arteus, Karolinsk och europeisk stridstaktik, s. 39) och det vore ju rätt egendomligt i fall man under skånska kriget hade "sopat banan" med danskarna genom att anfall med blanka vapen och av detta dragit slutsatsen att man måste lägga in pistolskytte. Arteus säger dessutom (s. 40) att det i en instruktion från 1694 sägs att framryckningen skulle ske "foot för foot".

Djinghis Khan · Inlägg av **Djinghis Khan** » 27 april 2007, 23:22

Så vad är det som gäller vid Lund, och skånska kriget i övrigt? Använde svenska kavalleriet en annan taktik än danskarna eller stred de på i stort sett samma manér? I så fall, vart har Dahlberg fått det ifrån?

mattep74 · Inlägg av **mattep74** » 28 april 2007, 11:59

Jag kom att tänka på en sak när jag såg senaste avsnittet. Hur i helskotta orkade hästarna? Kavalleristriden borde tagit en lång stund och kraft och att sedan rida tillbaka i full gallopp borde trötta ut hästarna.

Belisarius · Inlägg av **Belisarius** » 28 april 2007, 18:44

maal skrev:Intressant, tackar för länken, alltid trevligt att slippa läsa orginalen, handstilen de använde då tar en jäkla tid att läsa.

Originaltexten är alltid rolig att läsa. Dels för att man får en förståelse för hur man uttryckte sig på tiden och dels för att se hur språket ändrats. Ujuj... här har vi inga stavningsregler och ingen satskommatering att tala om. Intressant också att vissa substantiv och verb inleds stor bokstav ibland, ibland inte. På den här tidens skriftspråk ser man ju influenserna från tyskan, franskan och holländskan mycket tydligare.

maal · Inlägg av **maal** » 28 april 2007, 18:57

Belisarius skrev:
maal skrev:Intressant, tackar för länken, alltid trevligt att slippa läsa orginalen, handstilen de använde då tar en jäkla tid att läsa.
Originaltexten är alltid rolig att läsa. Dels för att man får en förståelse för hur man uttryckte sig på tiden och dels för att se hur språket ändrats. Ujuj... här har vi inga stavningsregler och ingen satskommatering att tala om. Intressant också att vissa substantiv och verb inleds stor bokstav ibland, ibland inte. På den här tidens skriftspråk ser man ju influenserna från tyskan, franskan och holländskan mycket tydligare.

Jo tack, jag har plöjt mig igenom min beskärda del av handlingar från 1600-talet och kan inte säga att jag saknar det.

Ben · Inlägg av **Ben** » 28 april 2007, 20:36

Djinghis Khan skrev:Så vad är det som gäller vid Lund, och skånska kriget i övrigt? Använde svenska kavalleriet en annan taktik än danskarna eller stred de på i stort sett samma manér? I så fall, vart har Dahlberg fått det ifrån?

Nej, svenskar och danskar stred av allt att döma inte på samma sätt. Danska kavalleriet karakollerade vid Lund och Landskrona, svenskarna gjorde det inte (utom den olycklige Ingvaldsson som nämns i Bielkes brev).

Däremot var skillnaden inte så stor som man ville göra gällande i "Svenska slag", där det ju hette att danskarna karakollerade medan svenskarna enbart använde blanka vapen och anföll knä bakom knä. Det svenska stridssättet hör till stora nordiska kriget, inte till skånska kriget. Enligt "Kungl. Svea Livgardes historia", del IV, s. 275 anföll svenska kavalleriet vid Lund på så sätt att första ledet sköt och därefter tog till värjan medan de bakre leden inte alls sköt. Senare instruktioner talar tydligen om att det skulle skjutas först när man var så nära att man "kommer med fiendens hästehuvud ihop" och då först sedan motståndaren avlossat sina pistoler.

Perra · Inlägg av **Perra** » 11 maj 2007, 21:07

igår fick han det att låta som om det var ren dumhet som gjorde att man släppte en av fästningarna till danskarna, men sanningen var ju att de kommit över ett äkta sigill. Även om kungen var vansinnig över att fästningen släppts så kunde inte kommendanten åtalas eftersom sigillet ju var äkta och dessa skall åtlydas. Det kunde ju åtminstone ha nämnts om han nu skulle göra sig lustig över det hela.

B Hellqvist · Inlägg av **B Hellqvist** » 11 maj 2007, 21:37

...fast det var ju fortfarande rätt blåögt att lita på ett sigill med tanke på omständigheterna. Befälhavaren för den svenska styrkan skulle säkert gått på ett Nigeriabrev eller ett phishing-mail om han levat idag...

Perra · Inlägg av **Perra** » 11 maj 2007, 23:27

jo det är möjligt, men det kunde ändå nämnts eller? vad hade hänt om man nekat att lyda en order med kungens sigill och ordern verkligen var äkta?

Ben · Inlägg av **Ben** » 12 maj 2007, 12:05

Historiens enskildheter är väl inte alldeles klara, men det var väl inte bara sigillet utan också brevets stil, underskrift m.m. som lurade kommendanten. Sedan ska det ha lämnats över av kyrkoherdens i Kropps hustru, som hade hotats med repressalier mot maken och prästgården om hon inte utförde uppdraget.

Exakt vilka konsekvenserna för kommendanten blev tror jag inte är alldeles säkert, men han miste i varje fall sin tjänst som överste över Närke-Värmlands regemente och satt några år ute i kylan.

mattep74 · Inlägg av **mattep74** » 12 maj 2007, 18:41

Tycker det var intressant med Bohus fästning och att storleken på en trupp inte alltid har med segrar att göra utan vad man gör med dem

maal · Inlägg av **maal** » 12 maj 2007, 19:30

mattep74 skrev:Tycker det var intressant med Bohus fästning och att storleken på en trupp inte alltid har med segrar att göra utan vad man gör med dem

Håller med, mycket intressant.

Är det förresten någon som har koll på den där historien om kanonkulan med ett meddelande i, lät mer som en skröna än någonting annat om man frågar mig.

GL · Inlägg av GL » 12 maj 2007, 22:48

mattep74 skrev:Tycker det var intressant med Bohus fästning och att storleken på en trupp inte alltid har med segrar att göra utan vad man gör med dem

Verkligen intressant, det tål ju att tänkas på vad som fick danskarna att inte storma färstningen.

maal skrev:Är det förresten någon som har koll på den där historien om kanonkulan med ett meddelande i, lät mer som en skröna än någonting annat om man frågar mig.

Har aldrig hört om det heller, håller med om att det luktar skröna lång väg. Vore kul att se vad han använt för källor...

Magnus Lindström · Inlägg av **Magnus Lindström** » 13 maj 2007, 02:32

Jag försökte skriva tidigare men det försvann tydligen. Visst kan det anses oansvarigt av Kalle 11 att rida iväg med högerflygeln medan resten av armén får stryk. Men om man fått tag i Kristian så hade ju kriget varit slut. Jag kommer att tänka på filmen alexander; förlora ett slag men vinna ett imperium.

Ben · Inlägg av **Ben** » 13 maj 2007, 13:02

maal skrev:
mattep74 skrev:Tycker det var intressant med Bohus fästning och att storleken på en trupp inte alltid har med segrar att göra utan vad man gör med dem
Håller med, mycket intressant.

Är det förresten någon som har koll på den där historien om kanonkulan med ett meddelande i, lät mer som en skröna än någonting annat om man frågar mig.

I Kungl. Artilleriet. Karl XI:s och Karl XII.s tid sägs (s. 259) inte något om en kanonkula, däremot att garnisonen genom optisk signalering den 18 juli fick veta att Stenbock stod i begrepp att angripa den belägrande armén. Jag har inte undersökt källorna för brevuppgiften, men Kågerödsprästen Sthen Jacobsen berättar något liknande (http://www.ra.se/lla/Dokument/Den_Nordi ... _1678.html):

Och som de heleijrede kunde nu ingen relation giffue fra sig om deriss tilstand, eij heller faae nogen kundskab eller fortröstning fra den svenske siide om deriss forventede secours, saa haffuer ober-commendanten optencht dette middell, att hand bandt sine breffue paa granater, och. lod saa sine mörser kaste baade granate och breff offuer elffuen til Skærdahl, huilchett de Svenske, som der stode, strax observerede och leedte derfor paa det sted, som granaten faldt, indtil de fandt breffuene, och effter deriss indhold giorde de siden nogle visse tegn och der med suarede paa alting lige effter breffuene, huilchett de paa begge siider tiit och offte brugte imellem huer andre.

Det verkar onekligen dubiöst - skjutande av brevförsedda mörsargranater såväl in i fästningen som från densamma.