Avrättningar i Sverige genom historien
-
Stefan Lundgren
- Stödjande medlem 2022
- Inlägg: 13422
- Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
- Ort: Uppland
- Kontakt:
Avrättningar i Sverige genom historien
En fråga som dök upp i mitt huvud var hur många avrättningar som egentligen har ägt rum i Sverige, avrättningsdatabasen på http://www.genealogi.se uppdateras emellanåt och såvitt vad jag har fått erfara så har hänt ett antal avrättningar i Skåne. Jag känner till att vissa trådar har mer eller mindre berört avrättningar, men ingen som behandlade i sin helhet för Sverige(iallafall ingen som jag kunde hitta). Jag har en svag uppgift att det rör sig runt 300, men jag antar att det är fler än så. På Riksarkivets hemsida kring medeltida brev har jag också hittat en del uppgifter kring avrättningar, men jag antar att alla medeltida avrättningar inte blev noterade.
Vad har ni för värderingar?
Stefan
Vad har ni för värderingar?
Stefan
Döden i skogen
Bara mellan 1800 och 1865 bragtes 644 människor om livet, nästan en i månaden. Det rör sig allstå om tusentals totalt. sett. Jag ska precis börja läsa boken "Döden i skogen"- av Göran Lager. Den verkar vara mycket läsvärd. Den handlar om avrättningar och avrättningsplatser i Sverige. De avrättade begravdes på plats där de avrättades.
Jag är bekant med författaren och historikern Olle Larsson i Växjö. Han berättade att man gjort en undersökning av Galjelyckan, en av galgbackarna i Växjö. Bara på en halvmeters djup så kryllade det av skellettdelar. Den ligger mitt i ett villaområde på Hov i Växjö. 20 meter från husen. Hej å hå...
Skallarna ligger mellan lårbenen på skeletten. Detta då bödeln efter uträttat värv sparkade ner liket i en grund grävd grop och sedan skickade ner det nyss avhuggna huvudet mellan benen på den avrättade.
Det var väldigt många män som dömdes för tidelag, vilket var förenat med dödsstraff. Många fler än kvinnor som dömdes för häxeri. Efter de stora krigen var många män krigsskadade och sinnessjuka helt enkelt. Om de begick självmord så skulle de hamna i helvetetet som de självspillare de var. Istället erkände de tidelag för prästen som gav dem syndernas förlåtelse och de hamnade i himlen. Dock hamnade de inte i vigd jord.
Väldigt många kvinnor dömdes för barnamord. Om de födde barn ensamma och barnet dog, kunde de, om de hade otur, bli anklagade för att dödat barnet. Detta "belönades" med halshuggning och därefter att brännas på bål. Männen halshöggs och steglades för bl a mord mm, dvs likdelarna sattes upp på vagnshjul för att ruttna sönder, ätas upp av kråkor och vara till allmän varnagel. Efter några månader rakades de ruttnande delarna ner i en grund grop på avrättningsplatsen.
Jag bor själv i Alvesta och även här så finns det flera gamla avrättningsplaser och galgbackar. Här liksom över 500 andra ställen i Sverige. Många ligger på gamla höjder i villaområden, bostadsområden eller industriområden.Vi har själva haft en sommarstuga på en gammal galgbacke. En bekant till oss sov där en natt och gör inte om det efter de drömmarna hon hade. Detta är dock en annan historia.
http://www.bokus.com/b/9188858278.html
http://www.bokus.com/newsletters/Pdf/91888582781.pdf
Länkar som behandlar boken, Döden i skogen. Läs gärna provkapitlet i pdf:en. Det väcker intresse för boken.
Jag är bekant med författaren och historikern Olle Larsson i Växjö. Han berättade att man gjort en undersökning av Galjelyckan, en av galgbackarna i Växjö. Bara på en halvmeters djup så kryllade det av skellettdelar. Den ligger mitt i ett villaområde på Hov i Växjö. 20 meter från husen. Hej å hå...
Skallarna ligger mellan lårbenen på skeletten. Detta då bödeln efter uträttat värv sparkade ner liket i en grund grävd grop och sedan skickade ner det nyss avhuggna huvudet mellan benen på den avrättade.
Det var väldigt många män som dömdes för tidelag, vilket var förenat med dödsstraff. Många fler än kvinnor som dömdes för häxeri. Efter de stora krigen var många män krigsskadade och sinnessjuka helt enkelt. Om de begick självmord så skulle de hamna i helvetetet som de självspillare de var. Istället erkände de tidelag för prästen som gav dem syndernas förlåtelse och de hamnade i himlen. Dock hamnade de inte i vigd jord.
Väldigt många kvinnor dömdes för barnamord. Om de födde barn ensamma och barnet dog, kunde de, om de hade otur, bli anklagade för att dödat barnet. Detta "belönades" med halshuggning och därefter att brännas på bål. Männen halshöggs och steglades för bl a mord mm, dvs likdelarna sattes upp på vagnshjul för att ruttna sönder, ätas upp av kråkor och vara till allmän varnagel. Efter några månader rakades de ruttnande delarna ner i en grund grop på avrättningsplatsen.
Jag bor själv i Alvesta och även här så finns det flera gamla avrättningsplaser och galgbackar. Här liksom över 500 andra ställen i Sverige. Många ligger på gamla höjder i villaområden, bostadsområden eller industriområden.Vi har själva haft en sommarstuga på en gammal galgbacke. En bekant till oss sov där en natt och gör inte om det efter de drömmarna hon hade. Detta är dock en annan historia.
http://www.bokus.com/b/9188858278.html
http://www.bokus.com/newsletters/Pdf/91888582781.pdf
Länkar som behandlar boken, Döden i skogen. Läs gärna provkapitlet i pdf:en. Det väcker intresse för boken.
-
Stefan Lundgren
- Stödjande medlem 2022
- Inlägg: 13422
- Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
- Ort: Uppland
- Kontakt:
Jag vet inte var nånstans jag har fått 300 ifrån, men jag tvivlade på den där siffran själv och det var därför jag också skrev den. Jag förmodar att det rör sig om några tusen personer som har blivit avrättade i Sverige, även om det finns ett mörkertal p g a att det inte står någonting om dessa i källorna.Ben skrev:300 är alldeles för lågt. Det finns statistik från 1749 och framåt. Bara för perioden 1749-1828 avrättades drygt 1 500 personer. Häri ingår för större delen av tiden förvisso även Finland.
Stefan
wiee, Olle larsson var min lärare i historia
vi var ute och sprang till den här nämnda avrättningsplatsen. den ligger några hundra meter från mitt hus. den ser ut som en väldigt mysig liten lund.
så finns det en stock där som berättar var den låg.
växjös galgbacke har flyttats ett par gånger. Först låg den vid en surbrunn (den ligger jämte surbrunnsvägen i växjö idag :p)
vilket en biskop tyckte var lite makabert så den blev ivägskickad längre bort ut från stan.
växjös galgbacke har flyttats ett par gånger. Först låg den vid en surbrunn (den ligger jämte surbrunnsvägen i växjö idag :p)
vilket en biskop tyckte var lite makabert så den blev ivägskickad längre bort ut från stan.
- Markus Holst
- C Skalman
- Inlägg: 16744
- Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
- Ort: Västergötland
- Kontakt:
ja, dåligt forumlerat kanske. :p vi har fortfarande en avrättningsplats i meningen att vi vet var den ligger och den är utmärkt. den har dock inte använts sedan sent 1800-tal.
surbrunn är en brunn med hälsovatten. folk åkte dit drack lite och blev friska.
våran lokala surbrunn där ajg bor markandsfördes på 1800-talet med att den hade väldigt höga doser av svavel vilket gjorde den väldigt bra att användas.
snabbsummering: surbrunn = hälsobrunn.
surbrunn är en brunn med hälsovatten. folk åkte dit drack lite och blev friska.
våran lokala surbrunn där ajg bor markandsfördes på 1800-talet med att den hade väldigt höga doser av svavel vilket gjorde den väldigt bra att användas.
snabbsummering: surbrunn = hälsobrunn.
-
Lennart Backe
- Provmedlem
- Inlägg: 1
- Blev medlem: 25 februari 2007, 16:37
- Ort: Lennart Backe
Göran Lagers bok är en mycket bra sammanställning över dödsstraffets historia och användning i Sverige under framför allt 1600-, 1700- och 1800-talen. Under den perioden var det ju statens uppgift att avrätta delinkventer. En annan bra källa är nättidningen Rötters databas över alla kända avrättningar i Sverige. Jag forskar lite kring avrättningsplatsen Buttenbjersbacken i Skårby socken, nordväst om Ystad och har hittat drygt 130 avrättningstillfällen på olika platser i Skåne. Kan se backen från husknuten och då väcks ju intresset att veta mer. I dagsläget vet jag att tre stackare miste livet där, en för tidelag, en för rån och misshandel samt en för att i berusat tillstånd ha slagit ihjäl sin far. När jag läste protokoll från rannsakningar i häradsrätten förundrades jag mycket över den grymhet som vederfors de dödsdömda.
Lite kuriosa; De som avrättades för tidelag fick alltid tilläggsstraffet bränning (för män var det annars stegling) och de djur som utsatts för övergreppen blev avrättade samtidigt! Visst har vi märkliga förfäder!
Lite kuriosa; De som avrättades för tidelag fick alltid tilläggsstraffet bränning (för män var det annars stegling) och de djur som utsatts för övergreppen blev avrättade samtidigt! Visst har vi märkliga förfäder!
jag håller på och läser Lagers bok just nu - den är jättebra och intressant 
Om ni vill läsa om avrättningarna i skåne kan jag tipsa om min egen sida där jag skrivit av från kyrkoböckerna om just avrättningar i skåne:
Avrättade i Malmö Slottsförsamling 1752-1853
http://www.historiesajten.se/visabrott1 ... rder=datum
(klicka på "mer info" i högerspalten)
Om ni vill läsa om avrättningarna i skåne kan jag tipsa om min egen sida där jag skrivit av från kyrkoböckerna om just avrättningar i skåne:
Avrättade i Malmö Slottsförsamling 1752-1853
http://www.historiesajten.se/visabrott1 ... rder=datum
(klicka på "mer info" i högerspalten)
Jag tror man ska försöka motstå frestelsen att betrakta forna dagars människor som egendomliga och att det på något sätt skulle vara orsaken till de straff som utdömdes för vissa typer av förseelser, exempelvis tidelag. Om man istället slår upp Gamla Testamentet och studerar vilka straff som Gud låter drabba israeliterna därför att de avvikit från hans bud och betänker att Mose lag kom att introduceras i svensk rätt av Karl IX blir saken betydligt mer komplicerad. Givetvis kan vi i vår sekulariserade tid anse att Gamla Testamentet bara är en massa sagor och att det inte finns någon Gud, men så uppfattade man inte saken för 350 år sedan. Då fanns istället föreställningen att om man inte med största stränghet beivrade varje förseelse som stred mot Mose lag så skulle Gud sända krig, pest, missväxt och andra olyckor över landet. Och att han gjorde det om man inte lydde de av honom uppsatta reglerna framgick ju med all önskvärd tydlighet av GT.Lennart Backe skrev:Lite kuriosa; De som avrättades för tidelag fick alltid tilläggsstraffet bränning (för män var det annars stegling) och de djur som utsatts för övergreppen blev avrättade samtidigt! Visst har vi märkliga förfäder!
-
Stefan Lundgren
- Stödjande medlem 2022
- Inlägg: 13422
- Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
- Ort: Uppland
- Kontakt:
En avrättning som jag har hört talas om var under 1700-talets Norrland, då huvudet fick vara på ett skaft vid infarten till ett samhälle under en lång tid. Försöker hitta det, men har inte lyckas.
Jag har förmodlingen den äldsta avrättningen på avrättningsdatabasen, Botulf, den berömde kättaren från Gottröra(Uppland). Försöker hitta medeltida avrättningar på diplomatiriska databasen på http://www.ra.se
Stefan
Jag har förmodlingen den äldsta avrättningen på avrättningsdatabasen, Botulf, den berömde kättaren från Gottröra(Uppland). Försöker hitta medeltida avrättningar på diplomatiriska databasen på http://www.ra.se
Stefan
- Mäster Grå
- Tidigare medlem
- Inlägg: 677
- Blev medlem: 15 april 2006, 18:06
- Ort: Skåne
Det kan säkert stämma. Det var vanligt att man satte upp huvudet på en påle, då det var en form av stegling. Det sågs både som förnedrande för den avrättade och som ett sätt att varna andra.Stefan Lundgren skrev:En avrättning som jag har hört talas om var under 1700-talets Norrland, då huvudet fick vara på ett skaft vid infarten till ett samhälle under en lång tid. Försöker hitta det, men har inte lyckas.
/Mäster
-
Stefan Lundgren
- Stödjande medlem 2022
- Inlägg: 13422
- Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
- Ort: Uppland
- Kontakt:
Jo, nu har jag inte läst avrättningar ordagrannt och bara "ögat" igenom det, men det är bara i norra Sverige som jag har sett det.Mäster Grå skrev:Det kan säkert stämma. Det var vanligt att man satte upp huvudet på en påle, då det var en form av stegling. Det sågs både som förnedrande för den avrättade och som ett sätt att varna andra.Stefan Lundgren skrev:En avrättning som jag har hört talas om var under 1700-talets Norrland, då huvudet fick vara på ett skaft vid infarten till ett samhälle under en lång tid. Försöker hitta det, men har inte lyckas.
/Mäster
Stefan