Tyckte denna upptäckt var rätt roligt, så jag var tvungen att dela med mig av den. Den som i likhet med mig trodde att namn som Ali och Ahmed först kom till Sverige genom de senaste decenniernas invandring hade fel... I släktforskardatabasen Sveriges befolkning 1900 kan man hitta många intressanta namnkombinationer såsom Ali Gustaf Julius, Konrad Achmed, Abdallah Dominicus Elias (son till en komminister), Abdul Hamid (ja han var svensk), Anna Fatima Johanna m.fl. Alltså etniskt svenska, kristna personer med namn från den muslimska världen.
Själv gissar jag att barnen fick sådana namn pga den orietnalromantik som var populär vid den här tiden (Tusen och en natt etc), men när slutade man att ge barn dylika exotiska namn?
Muslimska namn bland 1800-talets svenskar
-
Djinghis Khan
- Medlem
- Inlägg: 2688
- Blev medlem: 26 april 2003, 21:11
- Ort: Karlstad
Ett annat exempel (ur boken Ett svunnet Uppsala av Gurli Taube):
...Vid bordets övre kortända presiderar rektor Manfred Mustafa Floderus, "Muffe" kallad. "Muffe" var en dugande ledare, sträng förstås, men i alla fall en västanfläkt jämförd med företrädaren, den fruktade Rudolf Annerstedt...
Manfred Mustafa Floderus var alltså rektor för Uppsala Högre Allmänna Läroverk (som idag heter Katedralskolan). På bilden som är från 1899 ser han ut att vara i sjuttioårsåldern(?), så han borde ha fötts omkring 1830. Går han att hitta i Sveriges befolkning 1900?
När jag såg det här undrade jag också hur de fick de här namnen, men det kanske hade att göra med böcker som Tusen och en natt. Namnen lär hursomhelst ha varit ovanliga. Det skulle också, som Djinghis Khan skriver, vara intressant att veta när de muslimska namnen försvann från Sverige.
...Vid bordets övre kortända presiderar rektor Manfred Mustafa Floderus, "Muffe" kallad. "Muffe" var en dugande ledare, sträng förstås, men i alla fall en västanfläkt jämförd med företrädaren, den fruktade Rudolf Annerstedt...
Manfred Mustafa Floderus var alltså rektor för Uppsala Högre Allmänna Läroverk (som idag heter Katedralskolan). På bilden som är från 1899 ser han ut att vara i sjuttioårsåldern(?), så han borde ha fötts omkring 1830. Går han att hitta i Sveriges befolkning 1900?
När jag såg det här undrade jag också hur de fick de här namnen, men det kanske hade att göra med böcker som Tusen och en natt. Namnen lär hursomhelst ha varit ovanliga. Det skulle också, som Djinghis Khan skriver, vara intressant att veta när de muslimska namnen försvann från Sverige.
Efter att ha sökt efter Manfred Mustafa Floderus på Google hittade jag att följande på http://members.fortunecity.com/kbaro/sl ... 001/85.htm:
Manfred Mustafa Floderus, rektor, född 1832-02-17, död 1909-08-31.
f
Uno Floderus, lantbrukare, född 1804-04-08, död 1874-05-04.
m
Erika Vilhelmina Theel, född 1803-09-01, död 1843-08-15.
ff
Mattias Floderus, teol dr, prost och kyrkoherde i Rasbo, född 1766-07-10, död 1822-12-19.
fm
Kristina Maria Berg, född 1778-02-02, död 1844-02-18.
Manfred Mustafas farfarfar Johan(nes) Floderus (1721-1789) var professor i grekiska i Uppsala, hans farfars farfar Petrus Floderus (1683-1741) var kyrkoherde i Skatelöv och hans farfars morfar Mattias Asp (1696-1765) var domprost i Uppsala.
Jag kan också lägga till att Manfred Mustafa Floderus hade 18 syskon (varav nio halvsyskon) och att flera hade ovanliga namn: Ali (kyrkoherde i Färlöv), Efrosyna Karolina, Götilda, Thérèse Clotilda och Selim (lantbrukare i Funbo). Jag misstänker även att namnet Björn var ovanligt 1830. Dessutom måste Uno (Manfred Mustafas far) ha varit ett ovanligt namn 1804.
Jag kan dessutom lägga till att det står att Uno Floderus (Manfred Mustafas far) dog på Halmbyboda. Det finns en herrgård i Funbo utanför Uppsala som heter så, vilket innebär att Uno Floderus kanske snarare var godsägare än lantbrukare. Men jag vet ju inte om det fanns vanliga gårdar i Halmbyboda också...
Manfred Mustafa Floderus, rektor, född 1832-02-17, död 1909-08-31.
f
Uno Floderus, lantbrukare, född 1804-04-08, död 1874-05-04.
m
Erika Vilhelmina Theel, född 1803-09-01, död 1843-08-15.
ff
Mattias Floderus, teol dr, prost och kyrkoherde i Rasbo, född 1766-07-10, död 1822-12-19.
fm
Kristina Maria Berg, född 1778-02-02, död 1844-02-18.
Manfred Mustafas farfarfar Johan(nes) Floderus (1721-1789) var professor i grekiska i Uppsala, hans farfars farfar Petrus Floderus (1683-1741) var kyrkoherde i Skatelöv och hans farfars morfar Mattias Asp (1696-1765) var domprost i Uppsala.
Jag kan också lägga till att Manfred Mustafa Floderus hade 18 syskon (varav nio halvsyskon) och att flera hade ovanliga namn: Ali (kyrkoherde i Färlöv), Efrosyna Karolina, Götilda, Thérèse Clotilda och Selim (lantbrukare i Funbo). Jag misstänker även att namnet Björn var ovanligt 1830. Dessutom måste Uno (Manfred Mustafas far) ha varit ett ovanligt namn 1804.
Jag kan dessutom lägga till att det står att Uno Floderus (Manfred Mustafas far) dog på Halmbyboda. Det finns en herrgård i Funbo utanför Uppsala som heter så, vilket innebär att Uno Floderus kanske snarare var godsägare än lantbrukare. Men jag vet ju inte om det fanns vanliga gårdar i Halmbyboda också...
Det är väl ett sidospår från muslimska ortnamn, men jag äger faktiskt fyra almanackor som Uno Floderus har fört mellan 1826-1830. Han har fört ganska noggranna anteckningar om utsäde och skörd. Nu har han en hel del drängar, men han skriver själv, för att ta några exempel: 15/5-30 "Utförd Dynga på Statdräng. täppor vid Byle 13 Lass - hemma 20 lass"
"d. 10 (augusti) började rågskörden. d 26-28 sått Råg på skiftet ofvan hångren (?) 8.16; d. 28, 30 andra sidan Byle 4.16"
Om han skall klassas som godsägare eller lantbrukare är väl en definition, men delaktig i brukandet var han i alla fall. Utöver bruket var hans gästade hos diverse bättre familjer i trakten och i Uppsala ganska frekvent.
"d. 10 (augusti) började rågskörden. d 26-28 sått Råg på skiftet ofvan hångren (?) 8.16; d. 28, 30 andra sidan Byle 4.16"
Om han skall klassas som godsägare eller lantbrukare är väl en definition, men delaktig i brukandet var han i alla fall. Utöver bruket var hans gästade hos diverse bättre familjer i trakten och i Uppsala ganska frekvent.
Här finns en bild på Halmbyboda (ca 1910):
http://www.brabud.nu/lot.cfm?lotID=47156
men jag vet ju inte om detta hus var byggt på Uno Floderus tid. Det kan ju också ha funnits flera gårdar i byn.
Det där med dagböckerna var intressant, finns det några ledtrådar till barnen ovanliga namn i dem?
http://www.brabud.nu/lot.cfm?lotID=47156
men jag vet ju inte om detta hus var byggt på Uno Floderus tid. Det kan ju också ha funnits flera gårdar i byn.
Det där med dagböckerna var intressant, finns det några ledtrådar till barnen ovanliga namn i dem?
-
Stefan Lundgren
- Stödjande medlem 2022
- Inlägg: 13419
- Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
- Ort: Uppland
- Kontakt:
Jag antar att ni känner till att det var folk som bl a "pilgrimade" till Jerusalem under 1800-talet och där kom de kontakt med de namn som var vanliga därnere. Tror inte att dom var sena för att få vetskap om vilka namn som förekom och då tyckte de upperbarligen att det lät vacker eller var relaterat till bibeln. Det fanns även personer som var i Jerusalem som skrev hem och möjligen berättade vilka namn som fanns därnere i "Arabien".
Stefan
Stefan
Så sent som 1827 var väl tidningar relativt utbredda. I Utvandrarna, som i och för sig är en roman, beskrivs det väl att flera delar på en prenumeration och att tidningen cirkulerar i byn? Uno Floderus kom dessutom från en präst-/akademikersläkt så sannolikheten att han läste tidningar borde väl vara stor.
Efter att ha sökt på Wikipedia hittade jag följande om Ali Pasha/Ali Pasha av Tepelenë/Ali Pascha av Janina (Ali Pascha och Ali af Janina är alltså samma person):
Ali Pasha var en albansk adelsman som tjänade den osmanska administrationen. Han föddes i staden Tepelenë i södra Albanien och installerades 1788 i Ioannina av osmanerna som pascha över Epirus. Han var en framgångsrik om än grym administratör och staden Epirus blev en av Greklands rikaste under hans tid.
Ali Pashas mål var att bryta sig ur det Osmanska riket, och 1820 hade han inrättat ett rike som sträckte sig från Albanien till Peloponnesos. När nyheten om hans avsikter att skapa en grekisk-albansk stat spred sig skickade den osmanske sultanen Mahmud II sina trupper mot honom. Efter en lång belägring av borgen i Ioánnina gick Ali Pasha med på att möta den turkiske överbefälhavaren på ön Nisi den 24 januari 1822, och blev där mördad.
(se: http://sv.wikipedia.org/wiki/Ali_Pascha_av_Janina)
I vilket sammanhang skrev Uno Floderus om Ali Pascha/Ali af Janina?
Efter att ha sökt på Wikipedia hittade jag följande om Ali Pasha/Ali Pasha av Tepelenë/Ali Pascha av Janina (Ali Pascha och Ali af Janina är alltså samma person):
Ali Pasha var en albansk adelsman som tjänade den osmanska administrationen. Han föddes i staden Tepelenë i södra Albanien och installerades 1788 i Ioannina av osmanerna som pascha över Epirus. Han var en framgångsrik om än grym administratör och staden Epirus blev en av Greklands rikaste under hans tid.
Ali Pashas mål var att bryta sig ur det Osmanska riket, och 1820 hade han inrättat ett rike som sträckte sig från Albanien till Peloponnesos. När nyheten om hans avsikter att skapa en grekisk-albansk stat spred sig skickade den osmanske sultanen Mahmud II sina trupper mot honom. Efter en lång belägring av borgen i Ioánnina gick Ali Pasha med på att möta den turkiske överbefälhavaren på ön Nisi den 24 januari 1822, och blev där mördad.
(se: http://sv.wikipedia.org/wiki/Ali_Pascha_av_Janina)
I vilket sammanhang skrev Uno Floderus om Ali Pascha/Ali af Janina?
-
bandykullan
- Medlem
- Inlägg: 27
- Blev medlem: 23 augusti 2006, 09:43
- Ort: Falun
Hej
Lite sent kanske att komma med svar men historien som jag har hört (om jag kommer ihåg den rätt) varför Mustafa ochh ans syskon fick lite udda namn är för att Uno bråkade med den lokala prästen, som hämnd lät han vid dopet flera av sina barn få muslimska namn. Hämnden skulle alltså vara att prästen skulle få ge dem namn som var vanliga i en annan religion. Men vad vet jag, det kanske bara är en skröna.
Lite sent kanske att komma med svar men historien som jag har hört (om jag kommer ihåg den rätt) varför Mustafa ochh ans syskon fick lite udda namn är för att Uno bråkade med den lokala prästen, som hämnd lät han vid dopet flera av sina barn få muslimska namn. Hämnden skulle alltså vara att prästen skulle få ge dem namn som var vanliga i en annan religion. Men vad vet jag, det kanske bara är en skröna.
Re: Muslimska namn bland 1800-talets svenskar
Nu är det många år sedan den här tråden var aktuell men jag håller på med en bygdebok om Funbo så därför halkade jag in här. Ville bara berätta att Uno Floderus ärvde Halmbyboda som är ett gods av sin far som var prost i Rasbo och hette Mathias Floderus. Unos dotter Nina ärvde i sin tur Halmbyboda och hon löstes av sin make Ernst Westerlund, även känd som Enköpingsdoktorn. 1924 ärvde hans dotter Dora godset. Dora var i sin tur gift med Leo Tolstojs son som oxå hette Leo. Tolstoy som familjen stavar i sverige bor än idag kvar på godset.