Finsk nazism under WW2?
Följdfrågor:
1) Varför överlämnades ryska krigsfångar överhuvudtaget till Tyskland?
2) Jag antar, efter vad som visats i bl a Marcos länkar, att den finska ledningen var medvetna om behandlingen av judar i Tyskland (det var ju väl känt att den var dålig vid denna tidpunkt eftersom förföljelserna pågått sedan tidigt 30-tal). Vad visste man om behandlingen av ryska krigsfångar i Tyskland? Efter kriget, med facit i hand, vet vi att de knappast hanterades enligt Geneve-konventionen. Endast en mindre del av dem överlevde sin fångenskap.
1) Varför överlämnades ryska krigsfångar överhuvudtaget till Tyskland?
2) Jag antar, efter vad som visats i bl a Marcos länkar, att den finska ledningen var medvetna om behandlingen av judar i Tyskland (det var ju väl känt att den var dålig vid denna tidpunkt eftersom förföljelserna pågått sedan tidigt 30-tal). Vad visste man om behandlingen av ryska krigsfångar i Tyskland? Efter kriget, med facit i hand, vet vi att de knappast hanterades enligt Geneve-konventionen. Endast en mindre del av dem överlevde sin fångenskap.
Re: Finsk nazism under WW2?
Precis (utan att veta detaljer om Lapporörelsen). För ordningens skull vill jag påminna att olika fascistiska och yttre höger rörelser var mycket vanliga i 30-talets Europa, utan att de var allierade med nazisterna för det. I vissa fall var de tvärtom motståndare till nazisterna. I tex Rumänien mördade de ledarna för den nazivänliga fascist-falangen.Armfeldt skrev: Före andra världskriget och även före Hitlers makttillträde var Lapporörelsen utbredd i Finland. Det var inte riktigt en nazistisk rörelse, utan snarare en fascistisk.
Polens och Österrike kan vara två andra exempel på såna yttre höger-regeringar som var motståndare till nazismen.
Finland bytte sovjetiska krigsfångar mot etniska finnar/karelare från de områden som tyskarna hade ockuperat. Orsaken till detta var arbetskraftsbrist. En intressant parentes är att många tvingades flytta tillbaka efter kriget.Razor skrev:Följdfrågor:
1) Varför överlämnades ryska krigsfångar överhuvudtaget till Tyskland?
2) Jag antar, efter vad som visats i bl a Marcos länkar, att den finska ledningen var medvetna om behandlingen av judar i Tyskland (det var ju väl känt att den var dålig vid denna tidpunkt eftersom förföljelserna pågått sedan tidigt 30-tal). Vad visste man om behandlingen av ryska krigsfångar i Tyskland? Efter kriget, med facit i hand, vet vi att de knappast hanterades enligt Geneve-konventionen. Endast en mindre del av dem överlevde sin fångenskap.
Senast redigerad av 1 KP-31, redigerad totalt 6 gånger.
Jag vet inte om man visste att man uttrotade Judar i Tyskland, så jag kan inte kommentera detta. Men krigsfångarna utbyttes mot andra krigsfångar som var ingemanländare eller karelare.Razor skrev:Följdfrågor:
1) Varför överlämnades ryska krigsfångar överhuvudtaget till Tyskland?
2) Jag antar, efter vad som visats i bl a Marcos länkar, att den finska ledningen var medvetna om behandlingen av judar i Tyskland (det var ju väl känt att den var dålig vid denna tidpunkt eftersom förföljelserna pågått sedan tidigt 30-tal). Vad visste man om behandlingen av ryska krigsfångar i Tyskland? Efter kriget, med facit i hand, vet vi att de knappast hanterades enligt Geneve-konventionen. Endast en mindre del av dem överlevde sin fångenskap.
Varför man gjorde detta kan man bara spekulera. Tror att Finlands ledning ville till varje pris inte skicka sina egna medborgare till Tyskland, så man valde väl att sända bort Sovjetiska fångar. Men man behandlade inte detta som en "jude fråga", utan man sände dessa i första hand som Sovjetiska krigsfångar.
When SS head Heinrich Himmler visited Finland in the summer of 1942, there were fears that he would demand that Finland hand its Jews to Germany.
Finns are proud to tell how Prime Minister Jukka Rangell responded when Himmler asked about Finland's Jews.
"Finland has a couple of thousand Jews - decent families and individuals, whose sons fight in our army just like other Finns, and who are as respected as citizens as all others," Rangell said.
He ended his comments by telling Himmler: "Wir haben keine Judenfrage" ("We have no Jewish question").
The issue of the eight Jewish deportees was so important for Finland, which is proud of its liberal democracy, that a monument was erected memorializing the extradition.
http://www.sptimesrussia.com/story/11711
Jag är kanske lite petnoga men sovjetiska krigsfångar utbyttes inte mot krigsfångar utan civilister. För övrigt så är Elina Sana korkad stalinist och om man vill läsa något vettigt om judiska krigsfångar så rekommenderar jag t.ex. följande:Marco skrev:Jag vet inte om man visste att man uttrotade Judar i Tyskland, så jag kan inte kommentera detta. Men krigsfångarna utbyttes mot andra krigsfångar som var ingemanländare eller karelare.Razor skrev:Följdfrågor:
1) Varför överlämnades ryska krigsfångar överhuvudtaget till Tyskland?
2) Jag antar, efter vad som visats i bl a Marcos länkar, att den finska ledningen var medvetna om behandlingen av judar i Tyskland (det var ju väl känt att den var dålig vid denna tidpunkt eftersom förföljelserna pågått sedan tidigt 30-tal). Vad visste man om behandlingen av ryska krigsfångar i Tyskland? Efter kriget, med facit i hand, vet vi att de knappast hanterades enligt Geneve-konventionen. Endast en mindre del av dem överlevde sin fångenskap.
Beiser, Serah, The Treatment of Soviet Jewish Prisoners of War in Finland 1941-1944. Jews in Eastern Europe, The Hebrew University of Jerusalem, Spring 1995 1(26).
Okeay, hade för mig att det var krigsfångar man bytte. Elina Sanas politiska hemvist kan jag inte kommentera, eftersom jag inte är kunning inom detta området. Det enda som jag vet är att man tillsatte en utredning efter denna bok.KP-31 skrev: Jag är kanske lite petnoga men sovjetiska krigsfångar utbyttes inte mot krigsfångar utan civilister. För övrigt så är Elina Sana korkad stalinist och om man vill läsa något vettigt om judiska krigsfångar så rekommenderar jag t.ex. följande:
Beiser, Serah, The Treatment of Soviet Jewish Prisoners of War in Finland 1941-1944. Jews in Eastern Europe, The Hebrew University of Jerusalem, Spring 1995 1(26).
Hej!
Detta är en sådan tråd att det är bäst att börja med en jämförelse mellan det svenska och det finska "bibelbältet". Typiskt för den svenska versionen - jag tänker då på det frikyrkliga "bältet" i norra Småland - har ju varit en klar försvarsnihilism, eller sk pacifism. Det finska bibelbältet sträcker sig från södra Österbotten i en njurformad båge not nordost. Här råder en djupt rotad kristendom, men verksam inom den lutherska kyrkan. I motsats till det svenska bibelbältet är försvarsvänligheten, fosterländskheten och avskyn mot kommunismen det mest kännetecknande. Detta nämner jag därför att Lapporörelsens ledare Vihtori Kosola, och många med honom, var aktiva skörtister som vid sidan av religionen hade omsorgen om fosterlandet och dess försvarsförmåga som sin högsta ledstjärna.
Jag har läst att man ofta i svensk litteratur har sett Lapporörelsen som någon sorts nazism. Just inställningen till den kristna tron och mycket annat gör att dessa inte hade mycket gemensamt.
I motsats till Sverige, där man i Uppsala forskade i rasbiologi, fanns knappast någon nazism i Finland. Sympatierna för Tyskland berodde enbart på att man, då Sverige och andra västländer vände Finland ryggen, såsom 1914-1918 och 1940-41, i stället fick hjälp och stöd av Tyskland i ett läge då den nationella existensen var hotad.
Finland har inte utlämnat några egna medborgare till Tyskland, bland de som utlämnades 1942 fanns åtta judar men de utlämnades inte för att de var judar utan för att de tillhörde en större grupp flyktingar från Centraleuropa som hade begått mindre förseelser under sin vistelse i Finland. Att själva utlämningen var ett skamligt misstqag har dock erkänts.
Zigenare och judar med finskt medborgarskap behandlades precis som andra medborgare och de deltog i kriget på samma villkor.
Laitman
Detta är en sådan tråd att det är bäst att börja med en jämförelse mellan det svenska och det finska "bibelbältet". Typiskt för den svenska versionen - jag tänker då på det frikyrkliga "bältet" i norra Småland - har ju varit en klar försvarsnihilism, eller sk pacifism. Det finska bibelbältet sträcker sig från södra Österbotten i en njurformad båge not nordost. Här råder en djupt rotad kristendom, men verksam inom den lutherska kyrkan. I motsats till det svenska bibelbältet är försvarsvänligheten, fosterländskheten och avskyn mot kommunismen det mest kännetecknande. Detta nämner jag därför att Lapporörelsens ledare Vihtori Kosola, och många med honom, var aktiva skörtister som vid sidan av religionen hade omsorgen om fosterlandet och dess försvarsförmåga som sin högsta ledstjärna.
Jag har läst att man ofta i svensk litteratur har sett Lapporörelsen som någon sorts nazism. Just inställningen till den kristna tron och mycket annat gör att dessa inte hade mycket gemensamt.
I motsats till Sverige, där man i Uppsala forskade i rasbiologi, fanns knappast någon nazism i Finland. Sympatierna för Tyskland berodde enbart på att man, då Sverige och andra västländer vände Finland ryggen, såsom 1914-1918 och 1940-41, i stället fick hjälp och stöd av Tyskland i ett läge då den nationella existensen var hotad.
Finland har inte utlämnat några egna medborgare till Tyskland, bland de som utlämnades 1942 fanns åtta judar men de utlämnades inte för att de var judar utan för att de tillhörde en större grupp flyktingar från Centraleuropa som hade begått mindre förseelser under sin vistelse i Finland. Att själva utlämningen var ett skamligt misstqag har dock erkänts.
Zigenare och judar med finskt medborgarskap behandlades precis som andra medborgare och de deltog i kriget på samma villkor.
Laitman
Ang. Jönköpings län undrar jag vad din källa är för att de skulle vara särskilt pacifistiska?laitman skrev:Hej!
Detta är en sådan tråd att det är bäst att börja med en jämförelse mellan det svenska och det finska "bibelbältet". Typiskt för den svenska versionen - jag tänker då på det frikyrkliga "bältet" i norra Småland - har ju varit en klar försvarsnihilism, eller sk pacifism. Det finska bibelbältet sträcker sig från södra Österbotten i en njurformad båge not nordost. Här råder en djupt rotad kristendom, men verksam inom den lutherska kyrkan. I motsats till det svenska bibelbältet är försvarsvänligheten, fosterländskheten och avskyn mot kommunismen det mest kännetecknande. Detta nämner jag därför att Lapporörelsens ledare Vihtori Kosola, och många med honom, var aktiva skörtister som vid sidan av religionen hade omsorgen om fosterlandet och dess försvarsförmåga som sin högsta ledstjärna.
Fascismen är visserligen sekulär till sin läggning, men knappast uttalat ateistisk. I de fall som fascismen bekämpat religionen har det varit att den varit ett oppositionellt politiskt maktcentra - inte religionen i sig. Det finns visserligen vissa tendenser till att man var skeptiska till kristendomens humana sidor, men med tanke på att all religion bygger på uttolkning - så tror jag inte man kan säga att fascism exkluderar kristen tro per sé. Jämför exempelvis fascism i Irak med islamism i Iran. Saddam bekämpade ju religionens politiska makt, men knappast religion som företeelse i sig.
- Dûrion Annûndil
- Medlem
- Inlägg: 4941
- Blev medlem: 18 augusti 2003, 15:56
- Ort: Lite nordöst om Stockholm...
Det här lät intressant. Kan du hänvisa mig till någon litteratur där det småländska bibelbältets invånares försvarsovillighet och fosterlandsförakt under kriget beskrivs?laitman skrev:Detta är en sådan tråd att det är bäst att börja med en jämförelse mellan det svenska och det finska "bibelbältet". Typiskt för den svenska versionen - jag tänker då på det frikyrkliga "bältet" i norra Småland - har ju varit en klar försvarsnihilism, eller sk pacifism.
[...]
I motsats till det svenska bibelbältet är försvarsvänligheten, fosterländskheten...
Återkommande är väl beskrivningar som "högerextrem", "högerradikal", "inspirerad av fascismen", "anti-kommunistisk". Däremot har jag inte sett "nazistisk" vara allmänt förekommande. Vart har du läst det?laitman skrev:Jag har läst att man ofta i svensk litteratur har sett Lapporörelsen som någon sorts nazism.
Existerade ens Finland 1914? Och låg Finland i krig mellan 1940-1941?laitman skrev:...då Sverige och andra västländer vände Finland ryggen, såsom 1914-1918 och 1940-41,
Vilka "mindre förseelser" hade de begått? Varför begärde nazisterna centraleuropeiska flyktingar utelämnade till Tyskland?laitman skrev:bland de som utlämnades 1942 fanns åtta judar men de utlämnades inte för att de var judar utan för att de tillhörde en större grupp flyktingar från Centraleuropa som hade begått mindre förseelser under sin vistelse i Finland.
Mvh -Dan
Hej!
Hör väl inte till tråden men vilka kretsar i Sverige låg närmast bakom nedrustningsbeslutet 1925? Var det inte just socialdemokrater plus de frisinnade med Carl Gustaf Ekman i spetsen, vars politiska stöd bestod av frikyrkliga och nykterhetsfolk, som drev igenom beslutet.
Inte sårade jag väl smålänningarna, beklagar! Det var ju Smålands ryttare som red bort, såsom anekdoten om Sandlers försvarsbeslut berättar!
Tog bara upp detta med bibelbältet därför att det i Finland har en stor relevans just beträffande trådens fråga om nazism i Finland vid denna tid.
Angående detta med byte av ryska krigsfångar mot fångar i tyskarnas händer så insåg man ju i Finland år 1942 att detta inte är korrekt. Ändå bör man komma ihåg att Stalins attityd mot de sovjetiska soldater som blivit krigsfångar var totalt fientlig, vad som händer dessa förrädare av Sovjet intresserade nog inte honom. Bl.a har Marcel Junod i boken "Warrior without Weapons" beskrivit hur Tysklands försök att via Röda Korset få till stånd en överenskommelse i krigsfångefrågan med Sovjet blev helt resultatlös på grund av Sovjets attityd.
Laitman
Hör väl inte till tråden men vilka kretsar i Sverige låg närmast bakom nedrustningsbeslutet 1925? Var det inte just socialdemokrater plus de frisinnade med Carl Gustaf Ekman i spetsen, vars politiska stöd bestod av frikyrkliga och nykterhetsfolk, som drev igenom beslutet.
Inte sårade jag väl smålänningarna, beklagar! Det var ju Smålands ryttare som red bort, såsom anekdoten om Sandlers försvarsbeslut berättar!
Tog bara upp detta med bibelbältet därför att det i Finland har en stor relevans just beträffande trådens fråga om nazism i Finland vid denna tid.
Angående detta med byte av ryska krigsfångar mot fångar i tyskarnas händer så insåg man ju i Finland år 1942 att detta inte är korrekt. Ändå bör man komma ihåg att Stalins attityd mot de sovjetiska soldater som blivit krigsfångar var totalt fientlig, vad som händer dessa förrädare av Sovjet intresserade nog inte honom. Bl.a har Marcel Junod i boken "Warrior without Weapons" beskrivit hur Tysklands försök att via Röda Korset få till stånd en överenskommelse i krigsfångefrågan med Sovjet blev helt resultatlös på grund av Sovjets attityd.
Laitman
- Dûrion Annûndil
- Medlem
- Inlägg: 4941
- Blev medlem: 18 augusti 2003, 15:56
- Ort: Lite nordöst om Stockholm...
Så du menar att frikyrkornas stöd för Carl Gustaf Ekmans kraftiga alkoholmotstånd skulle göra dem, eller smålänningarna, till pacifister och fosterlandsförnekare?laitman skrev:Hör väl inte till tråden men vilka kretsar i Sverige låg närmast bakom nedrustningsbeslutet 1925? Var det inte just socialdemokrater plus de frisinnade med Carl Gustaf Ekman i spetsen, vars politiska stöd bestod av frikyrkliga och nykterhetsfolk, som drev igenom beslutet.
Och hur var det med mina andra frågor?
Mvh -Dan
Skulle inte direkt påstå att det fanns många nationalsocialister i Finland, om vi ser till vad den politiska ideologin innebär. Däremot fanns det gott om ärkenationalister, och IKL ("Patriotiska folkrörelsen") var den mest inflytelserika och om man nu nödvändigtvis måste stämpla rörelsen som någonting så är det väl som fascistisk. Rörelsen var en studentrörelse kan man kanske säga, populär bland yngre akademiker och inom vissa officerskretsar, och var aldrig särskilt populär bland "folket". IKL motarbetades även politiskt av de andra etablerade partierna i Eduskunta (riksdagen).
Den förbjöds i samband med vapenstilleståndsavtalet med Sovjetunionen 1944, liksom Lottarörelsen och andra rörelser som hade irriterat Moskva tillräckligt mycket.
Den förbjöds i samband med vapenstilleståndsavtalet med Sovjetunionen 1944, liksom Lottarörelsen och andra rörelser som hade irriterat Moskva tillräckligt mycket.
Här är utredningenMarco skrev:Okeay, hade för mig att det var krigsfångar man bytte. Elina Sanas politiska hemvist kan jag inte kommentera, eftersom jag inte är kunning inom detta området. Det enda som jag vet är att man tillsatte en utredning efter denna bok.KP-31 skrev: Jag är kanske lite petnoga men sovjetiska krigsfångar utbyttes inte mot krigsfångar utan civilister. För övrigt så är Elina Sana korkad stalinist och om man vill läsa något vettigt om judiska krigsfångar så rekommenderar jag t.ex. följande:
Beiser, Serah, The Treatment of Soviet Jewish Prisoners of War in Finland 1941-1944. Jews in Eastern Europe, The Hebrew University of Jerusalem, Spring 1995 1(26).
http://www.helsinki.fi/~hylikang/varjopuo.htm
Sammandrag på svenska
och Max Jacobsons artikel i Helsingin Sanomat
http://www2.hs.fi/english/archive/news. ... 0031118IE7
Hej!
Ganska mycket frågor! I biografin om Richard Sandler av Yngve Möller, och också andra liknande om svensk socialdemokrati åren 1917 framåt så kommer det klart fram att de i sin nedrustningspolitik räknade med stöd av just frisinnade, vilka åter stöddes av frikyrkliga kretsar. Förlåt att jag nämnde Småland, men det var bara en geografisk jämförelse mellan två bibelbälten. Nog sträcker sig det svenska också över andra regioner. Ordet fosterlandsförnekare har jag väl inte använt?
Jag hade inte ännu sett dessa fråggor innan det kom nya!
Först 1914: Då världskriget startade så inledde Ryssland ett förryskningsprogram mot Storfurstendömet Finland, som hade egen lagstiftning, egna gränser, en egen nationalkänsla och som enligt Nationernas Förbunds beslut angående Ålands tillhörighet 1921 redan kunde anses som en egen stat, som definitivt hotade dess nationella existens. När då finska aktivister hörde sig för ifall de kunde få stöd och hjälp av Sverige så avvisade bl.a.utrikesminister Knut Wallenberg detta mycket bestämt, Sverige skulle inte hjälpa Finland! Därför sökte man stöd i Tyskland. Bl.a Jägarrörelsens aktivister hade ju hoppats att de skulle utbildas i Sverige men då detta inte var möjligt blev Tyskland enda alternativet!
Angående Finlands prekära situation 1940-41 så har jag i en annan tråd redan hänvisat till de ständiga våldshandlingarna, gränskränkningarna och brutala kraven från Sovjets sida efter freden i mars 1940. Folkrättsligt var det en krigföring trots att fred ingåtts i mars 1940.
Dessa förseelser bestod av stölder, svartabörshandel och olika bedrägerier. Ännu en gång måste sägas att beslutet tillkom på felaktiga grunder och var alltigenom fel!
Ursprungligen frågade tråden om finsk nazism. Denna "högerradikala" IKL leddes ju ofta av präster och predikanter, vilka definitivt hade litet gemensamt med den katolska antisemitism som kännetecknade nazismen. Inställningen till judar och Israels folk på det finska bibelbältet är raka motsatsen än den nazister av igår och idag står för.
Laitman
Ganska mycket frågor! I biografin om Richard Sandler av Yngve Möller, och också andra liknande om svensk socialdemokrati åren 1917 framåt så kommer det klart fram att de i sin nedrustningspolitik räknade med stöd av just frisinnade, vilka åter stöddes av frikyrkliga kretsar. Förlåt att jag nämnde Småland, men det var bara en geografisk jämförelse mellan två bibelbälten. Nog sträcker sig det svenska också över andra regioner. Ordet fosterlandsförnekare har jag väl inte använt?
Jag hade inte ännu sett dessa fråggor innan det kom nya!
Först 1914: Då världskriget startade så inledde Ryssland ett förryskningsprogram mot Storfurstendömet Finland, som hade egen lagstiftning, egna gränser, en egen nationalkänsla och som enligt Nationernas Förbunds beslut angående Ålands tillhörighet 1921 redan kunde anses som en egen stat, som definitivt hotade dess nationella existens. När då finska aktivister hörde sig för ifall de kunde få stöd och hjälp av Sverige så avvisade bl.a.utrikesminister Knut Wallenberg detta mycket bestämt, Sverige skulle inte hjälpa Finland! Därför sökte man stöd i Tyskland. Bl.a Jägarrörelsens aktivister hade ju hoppats att de skulle utbildas i Sverige men då detta inte var möjligt blev Tyskland enda alternativet!
Angående Finlands prekära situation 1940-41 så har jag i en annan tråd redan hänvisat till de ständiga våldshandlingarna, gränskränkningarna och brutala kraven från Sovjets sida efter freden i mars 1940. Folkrättsligt var det en krigföring trots att fred ingåtts i mars 1940.
Dessa förseelser bestod av stölder, svartabörshandel och olika bedrägerier. Ännu en gång måste sägas att beslutet tillkom på felaktiga grunder och var alltigenom fel!
Ursprungligen frågade tråden om finsk nazism. Denna "högerradikala" IKL leddes ju ofta av präster och predikanter, vilka definitivt hade litet gemensamt med den katolska antisemitism som kännetecknade nazismen. Inställningen till judar och Israels folk på det finska bibelbältet är raka motsatsen än den nazister av igår och idag står för.
Laitman