Ja, visst är det kul!Christer Samuelsson skrev:Kul vem har skrivit detta. Ja dessutom kan jag hålla med om att det låter onekligen som Östergötland.Hann barðist við Harald konung hilditönn á Brávelli í eystra Gautlandi, ok þar fell Haraldr konungr ok mikill fjöldi liðs með honum
Christer Samuelsson.
Vad jag tycker är minst sagt intressant i sammanhanget är att här kan man jämföra Saxos text med Hervarsagans. Då skulle man få en lektion i hur en dansk 1200 talsförfattare handskas med de Isländska sagamaterialet, det har jag aldrig haft tillfälle till. I värsta fall är det tvärs om, men man kan ändå se hur historien s.a.s. blir historia.Ja, visst är det kul!
Citatet är hämtat från Hervarsagan, http://www.snerpa.is/net/forn/hervar.htm.
Finns det en kärna av sanning i denna text borde den rimligtvis innefatta geografiska platser (enl. mig). Tidigare inlägg i frågan har indikerat att östgötakusten och inlandet delats av en gräns mellan olika centralmakter. Kan Bråvalla placeras både skriftligt och arkeologiskt kanske en av de viktigaste gränsdragningarna i detta "försverige" kan vara lokaliserad.
De flesta står väl i Sörmland? Min uppfattning är att kusttrakterna i Östergötland har en större koppling till Mälarregionen, främst Sörmland, än vad resten av landskapet har. Vidare tror jag att regionen varit föremål för stora stridigheter mellan "kung"(?) i Östergötland och främmande makt(er) från tex mälarregionen. En indikation på delad makt i området utgörs av det faktum att det som enda område i Sverige visar tecken på dubbel beskattning. Kustlandet (öster om Götavirke) omfattas både av Ledungssystemt och götalandskapens skattesystem. Utan att spekulera allt för mycket borde man kunna konstatera att detta område är omstritt under en lång period. Fornborgar i anslutning till Götavirke har daterats till 400-500 tal och Götavirke antas vara uppfört någon gång runt år 800 http://www.archaeology.su.se/arklab/gotavirke/6.htmlBeträffande detta med gränser, så står det tre eller fyra s.k. Ingemarsstenar i Östergötland. Resten ett fyrtoital står i Uppland och Sörmland, kanhända skvallrar även dessa om gamla gränser, har du någon uppfattning om detta?
Christer S.
Till detta kan man blott säja Amen. Emellertid är jag inte benägen att sätta min själs eventuella salighet på att Bråvalla slag verkligen gått av stapeln.De flesta står väl i Sörmland? Min uppfattning är att kusttrakterna i Östergötland har en större koppling till Mälarregionen, främst Sörmland, än vad resten av landskapet har. Vidare tror jag att regionen varit föremål för stora stridigheter mellan "kung"(?) i Östergötland och främmande makt(er) från tex mälarregionen. En indikation på delad makt i området utgörs av det faktum att det som enda område i Sverige visar tecken på dubbel beskattning. Kustlandet (öster om Götavirke) omfattas både av Ledungssystemt och götalandskapens skattesystem. Utan att spekulera allt för mycket borde man kunna konstatera att detta område är omstritt under en lång period. Fornborgar i anslutning till Götavirke har daterats till 400-500 tal och Götavirke antas vara uppfört någon gång runt år 800 http://www.archaeology.su.se/arklab/gotavirke/6.html
Försvarsverken och tydliga tecken på dubbelt inflytande tycker jag gör att ett ev. slag vid Bråvalla=götavirke får en lämplig historisk, geografisk samt strategisk inramning.
Jodå många anser även att Pytheas kokat ihop en god historia... Att Pytheas skulle omnämna Bravalla, tycker jag är synnerligen märkligt, jag har alldrig hört talas om det, men fördenskull kan det ju ändå vara så. Har du några källor beträffande detta vore det högst intressant. Dessutom hänger det väl knappast ihop tidsmässigt, som du påpekar.Hugin skrev:Jag har hört att det stod i bråviken norr om norrköping
men en annan källa, nämligen greken Pytheas som reste till "Tule" på 300 talet fkr snackar om slaget vid bravalla som skall ha stått "tio dagsresor norr om .." oj har visst glömt men det var i alla fall inte vid bråviken.
Om det var samma slag.. skulle inte tro det. Men det kan ju vara så att det stod et slag vid 300 fkr och det sedan blev en legand när man sedan hade ett till stort slag till så döpte man det efter det gamla slaget. Hänger ni med?
Fast et kan ju oxå vara så att historikerna och öveersättarna av Pytheas skrifter har blandat ihop allt...
Tack för tipset. Jag har hittat ett ex. på antis. Blir säkert spännande läsning.Hugin skrev:Först vill jag bara kommentera angående flygflottiljen: OK, konstigt.
Sedan var det källan, det är en begangnad bok som jag av en slump hittade på en loppis för ett halvår sedan. Den är, står det, en direkt översättning med notiser gjord av Alf henriksson efter en papyruskopia hittad av arkeologerna Percy F och Rudolf H. 1983. Boken är skriven 1984 och tryckt 1985
barzam skrev:Efter din beskrivning om Sviþjoð förmodar jag att det är
SÖ FV1948;289, vid Aspa bro, Ludgo socken, Södermanland.
Inskriften lyder (efter Rundata):
ostriþ : lit : -ira : ku(m)... ...usi ÷ at : anunt ÷ auk : raknualt : sun : sin ÷: urþu : ta...R : - (t)an...-...(k)u : ua-u : rikiR : o rauniki : ak : snialastiR : i : suiþiuþu
Och i 'nationellt fornspråk':
Astrið let [g]æra kum[bl þa]usi at Anund ok Ragnvald, sun sinn. Urðu da[uði]R Dan[mar]ku, va[R]u rikiR a Rauningi ok sniallastiR i Sveþiuðu.
I rundatas engelska översättning:
Ástríðr had these monuments made in memory of Ônundr and Ragnvaldr, her son. (They) died in Denmark, were powerful in Rauningi and the ablest in Sweden.
Det finns 13 stenar från Ludgo socken, men bara denna nämner Sviþjoð. En av de andra stenarna nämner dock en marknadsplats som tydligen är viktig efter vad jag läste på internet.
/Janne
Bara för att en del av berättelsen kan avvisas betyder inte det att allting endast är påhitt. Det är samma sak som att påstå att de gamla egyptsierna aldrig existerat, för att Moses omöjligen kunde ha flytt ifrån dem genom att dela på havet.Perra skrev:Eller tror ni att en dansk kung på 130 bast gav sig in och fightades?
