Marshallplanen (European Recovery Program)

[Martin Lundvall]

Efter andra världskriget så var Europas ekonomi allvarligt skadad, många städer var utbombade och de mindre städersom inte var det hade blivit isolerade på grund av den dåliga infrastrukturen som också var ett resultat av kriget. Jordbruksproduktionen var låg och det rådde på många ställen en brist på mat.

Den femte juni 1947 höll Georg Marshall ett tal vid Harvard där han klargjorde att USA var beredd att ta ett ökat ansvar för återuppbyggnaden av Europa. I talet fanns också en uppmaning till Europa att bestämma hur de tänkte sig återuppbyggnaden. Europas ledare samlades och diskuterade genom förslaget, Sovjetunionen inbjöds likaså länderna i Centraleuropa. Molotov kom på första konferensen med Storbritanniens och Frankrikes utrikesministrar men kunde acceptera kraven och lämnade konferensen. Sovjetunionen såg senare till att inget annat land i Öst och Centraleuropa deltog i Marshallhjälpen.
Totalt kom hjälpen att omfatta ungefär 13 miljarder dollar.

För några veckor sedan så kom Marshallplanen upp i en diskussion och hur effektiv den egentligen var. Att Västeuropas ekonomi växte kraftigt efter kriget är inget att debattera, frågan är istället varför. Var det biståndet från USA, den tillväxtvänliga ekonomiska politiken i de europeiska länderna, en kombination av de båda eller något helt annat?

/Martin

[J.K Nilsson]

Det var naturligtvis en kombination av båda. Marshallplanen kom att ge ett uthållig köpkraft till Europa. Man var hänvisade till till en reel leverantör (USA) av varor som industrierna i Europa inte kunde leverera. Detta förhållande ledde till att marknaden för USAs produkter var i stort obefintlig då ekonomiska medel i Europa saknades. Efterkrigstiden hotade att utvecklas till ett upprepande av mellankrigstiden med ekonomisk depression.

Huvudpoängen med marshallhjälpen var att se till att USAs producenter fick marknad för sin höga produktion, som hade skruvats upp av krigsproduktionen, med hjälp av den amerikanska statens stöd till Europa. Europa å sin sida var inte förbjuden att bygga upp en konkurerande industri utan kunde använda hjälpen för att avlasta vissa statliga utgifter. Reelt var hjälpen av underordnad betydelse då man i stort kunde fortsätta sina kolonialkrig. Att bygga upp en industri från grunden leder till att man kan använda moderna apparater och ändamålsenliga lokaler vilket leder till större möjligheter till tillväxt än att dras med ett arv som storbrittanien i viss mån gjort och som återspeglat sig i den brittiska kvalitén på konsumtionsvaror, d.v.s om grejorna håller längre än garantiåtagandet får man vara nöjd.

Förmodligen, nu skjuter jag från höften, skulle man fortsätta med sina kolonier en kortare tid efter VK2s slut utan marshallhjälpen. Det ekonomiska läget i europa skulle då leda till avkolonialiseringen mycket fortare. Dock var avkolonialiseringen också en bricka i det storpolitiska spelet mellan USA och sovjetunionen.

Så i punktform hade marshallhjälpen följande effekter.

* Den amerikanska industrin fick en möjlighet att varva ner på ett kontrollerat sätt efter den höga krigsproduktionen.
* De europeiska staterna hade möjlighet att hålla sina kolonier en längre tid än vad annars skulle vara möjligt.
* Genom kolonierna kunde västs inflytelsesfär hållas på ett trovärdigt sätt.
* Den europeiska produktionsapparaten kunde byggas upp trots de koloniala åtaganden.
* Den moderna produktionsapparaten tillät en högre ekonomisk tillväxt än vad som annars skulle ha varit möjligt.

Så nej marshallhjälpen var inte ensam ansvarig för den europeiska efterkrigstidens tillväxt, man måste också kunna styra denna möjlighet på ett vettigt sätt därför måste också en tillväxtvänlig politik föras. Men en tillväxtvänlig politik är rätt värdelös om det inte finns förutsättningar till tillväxt. Därför behövs bägge för att förklara europas efterkrigstids tillväxt.

J.K Nilsson

[Ragnar Svedje]

För några veckor sedan så kom Marshallplanen upp i en diskussion och hur effektiv den egentligen var. Att Västeuropas ekonomi växte kraftigt efter kriget är inget att debattera, frågan är istället varför. Var det biståndet från USA, den tillväxtvänliga ekonomiska politiken i de europeiska länderna, en kombination av de båda eller något helt annat?

/Martin

Känner mig träffad...

Mashallplanen var välkommen hjälp men dess betydelse för den ekonomiska utvecklingen i västeuropa har överskattats enormt. Detta blir bara ett kort inledande inlägg som följs av mer senare, men några saker som jag ber er reflektera över är detta.

Tyskland och Japan var sönderbombade på ett helt annat sätt, mångfallt värre, än länder som Storbritanien, Frankrike, Holland, Belgien, Danmark, Norge och Finland. Ändå fick Japan och Tyskland en mycket kraftigare och mer uthållig ekonomisk tillväxt än samtliga andra länder varav Storbritanien dessutom tillhörde krigets vinnare.

Säger något om att den ekonomiska politiken (som var nyliberal i Tyskland och Japan) spelar stor roll i sammanhanget, va?

[Martin Lundvall]

Känner mig träffad...

Jo det var dig jag tänkte på och det var bra att du tog upp det. Ämnet är intressant och förtjänar en egen tråd.

Fin sammanfattning Nilsson.

En förklaring till åtminstone Tysklands högre tillväxt var att deras in dustri var sönderbombad och man därför var tvungen att bygga uipp en ny från grunden.
De personer som menar att Marshallhjälpen inte hade så stor betydelse som man från början trott vad bygger de atagandena på?

/Martin

[mrsund]

Det gick väl rätt bra för Sverige också? Som inte var sönderbombat.

[Donkeyman]

Jag känner för att göra en personlig betraktelse över efterkrigstiden.

Det var i mitten på 60-talet som undertecknad började resa runt och se olika länder. Och det som slog en ung man på den tiden var den enorma skillnaden mellan Tyskland och England 20 år efter kriget. I Tyskland var allt nytt och modernt. I England var allt gammalt och ruffigt.

Och i Tyskland fanns det hur mycket jobb som helst. Man importerade arbetskraft från alla möjliga håll. Bland annat hade man en stor Turkisk koloni. Och självfallet blir det jobb av att man har ett helt land att bygga upp. Men det första man byggde upp var sin industri. Och då blev det givetvis högmoderna och effektiva grejor.

Inom min verksamhet (shipping) var det en enorm skillnad. De Tyska hamnarna och varven var moderna och effektiva - De Engelska var ungefär likadana som innan kriget. Och i Sverige var vi någon stans mitt emellan. Det säger sig självt att med en industri som är uppbyggd efter de senaste metoderna så blir man konkurrenskraftig.

Här kan man också sätta in Sverige i sammanhanget. Därför att vi hade ungefär samma konjunktur som Västtyskland. Efter kriget var vår produktionsapparat helt intakt. Vi byggde upp mycket av vår industri på 50- och 60-talet för att kunna leverera. En hel kontinent ville ju köpa. Något som krävde arbetskraft som vi inte hade. Visserligen avfolkade man landsbygden men det räckte inte på långa vägar. Vi importerade folk från Finland och från de länder som var fattiga i Europa på den tiden: Grekland, Jugoslavien, Italien, Spanien.......

På den tiden skrattade vi rått åt den Engelska produktionsapparaten. I en normal hamn hade de ett dussin man för att fixa det vi gjorde på fyra. Och Tyskarna hade två. Dessutom var det strejk i England stup i kvarten.

MEN - både Västtyskland och Sverige fick konkurrens. Med tiden var inte industrin längre högmodern. Vare sig där eller här. Därför att i andra länder hade man byggt ännu nyare ting. Men det var inte bara det att andra började producera mer effektivt. De har också ett lägre generellt kostnadsläge. Under de "goda åren" rusade lönerna i höjden samtidigt som de sociala förmånerna byggdes ut kraftigt. En räkning som Sverige drabbades av runt 1990 och som Tyskland sliter med i dag.

Och i England sopade Maggie Thatcher rent i många strukturer som resulterade i en moderniserad produktion. I dag är de Engelska hamnarna bland de mest effektiva i hela Europa. I åren efter 1990 tvingades Sverige att "städa upp". Nu har turen kommit till Tyskland. Och denna typ av reformer drabbar dess värre många människor. Men är nog nödvändiga inför framtiden.

[Ragnar Svedje]

Tänkte inleda med ett citat från 1954 av Ludwig Erhard som var arkitekten bakom det tyska undret.

Något underverk har inte inträffat. Det var uteslutande den konsekvent
genomförda sociala marknadshushållningen som på glädjande kort tid
förmådde skapa ordnade ekonomiska förhållanden i ett kaotiskt näringsliv.

Det finns tre standardförklaringar till det tyska undret och jag skall tillgripa Sven Rydenfeldt och hans mästerverk: Bönder, Mat, Socialism för att skärskåda dessa i tur och ordning.

1. Segermakternas konfiskation av den västtyska maskinparken kom tyskarna att fylla luckorna med toppmoderna maskiner. Medan segrarna i många år nöjde sig med de beslagtagna.
Rydenfeldts Kommentar: Sanningen är här att tyskarna i många år, av brist på kapital, fick nöja sig med gamla utrangerade maskiner som segrarna ratat. Men bortsett härifrån - vem skulle uppleva det som en fördel, som en utlösare av ekonomiska under, om en fientlig makt konfiskerade gräddan av det egna landets maskinpark?

2. Den våldsamma tillströmningen - gratis och franko - av vuxen färdigutbildad arbetskraft var den injektion som utlöste undret.
Rydenfeldts Kommentar: Sanningen är här, att en flodvåg av flyktingar motsvarande 25 procent av den ursprungliga befolkningen, i varje tänkbart land i världen skulle upplevas inte som en tillgång utan som en fruktansvärd börda och belastning.

3. Marshallhjälpen från USA var den kapitalinsprutning som från år 1948 fick fart på ekonomin.
Rydenfeldts kommentar: Sanningen är, att den totala amerikanska hjälpen 1945-1953 utgjorde 3,5 miljarder dollar - varav Marshallhjälpen cirka hälften. Det var en välkommen hjälp till ett förött och lamslaget land. Men likafullt en ringa insats i jämförelse med de totala investeringar som efter Erhardkuppen 1948 kom till stånd. En alltför begränsad insats för att förklara undret.

Sven Rydenfeldt förklarar det tyska ekonomiska undret med att den från början genomreglerade och styrda tyska ekonomin med ett penndrag förvandlades till en av världens absolut friaste ekonomier, vilket i sin tur frigjorde skaparkrafter och företagande som ledde till det tyska undret. Först rensade de allierade ut stora mängder myndighetspersoner och byråkrater under denazifieringsprocessen vilket de facto minskade myndigheternas möjligheter att styra och kontrollera det tyska samhället och den tyska ekonomin. När sedan Ludwig Erhard i juni 1948 över en natt med ett penndrag utplånade priskontroller, ransoneringar och centrala regleringar och tillsammans med detta även genomförde en valutareform så kunde enorma skaparkrafter frigöras.

Donkeyman: Hur var det i amerikanska hamnar under den tiden? De blev ju inte bombade så om dessa var effektiva indikerar ju detta att det går alldeles utmärkt att reformera och effektivisera utan att särskilda yttre omständigheter tvingar fram detta.

[Erik Hägerdal]

Det Donkeyman säger lämnar lite till eftertanke faktiskt...

För först var det de engelska varven som var usla, inte sant? Då flyttade man verksamheten till Sverige, Tyskland m.fl. platser. Sen försvann varven även där, de flyttade till Japan och Korea. Nu går det uselt för de japanska och koreanska varven p.g.a. för högt kostnadsläge, så Kina tar över varvsindustrin. Men sen då, om kineserna får samma eller iaf väsentligt högre levnadsstandard än nu och driver upp kostnadsläget på varven där, då borde väl t.ex. Afrika stå på tur kan man tycka, och till sist blir inga "billiga" länder kvar...


Angående engelska strejker var det väl mer så att det var facken som initierade strejkerna, och inte hamnarbetarna som ropade ut vild strejk? Jag vet inte riktigt hur jag skall tolka det där du skrev med att engelsmännen på 60-talet strejkade för jämnan. Kanske en petimäteranmärkning, men det är väl ändå en viss skillnad

[kurd]

hej jag har en fråga: vad fick marshallplanen för effekter och kan man se några spår av marshallplanen idag?

[Marcus]

hej jag har en fråga: vad fick marshallplanen för effekter och kan man se några spår av marshallplanen idag?

Man anar ett skolarbete

/Marcus

[lampros]

hej jag har en fråga: vad fick marshallplanen för effekter och kan man se några spår av marshallplanen idag?

Om du är kurd kanske det kan intressera dig att embryot till Marshallhjälpen kom 1945 i Mellanöstern. Då visade det sig nämligen att Storbritannien inte längre förmådde skydda Turkiet från att hamna under sovjetiskt välde, så USA steg in och blev stödmakt åt Turkiet. Man fick det till och med att gå med i NATO vad det led.

Sedan kom frågan om ekonomisk hjälp till hela Västeuropa, det blev tal om försvarssamarbetet NATO (där även Turkiet kom att ingå), men början till det hela var situationen i Turkiet strax efter andra världskriget. Mer här: http://lennart-svensson.blogspot.com/20 ... stern.html

[kurd]

jaha okej tack så mycket....

och jag e inte kurd marcus.

[Frogman]

Var ju även ett sätt att vänja européer vid konsumtionsvaror ifrån USA.