Det första jag kommer att tänka på är Gyldene Freden i Stockholm, som jag hört en del om trots att jag (såvitt jag vet) inte ens varit i närheten... I Göteborg fanns anrika Weise fram tills för några år sedan, fick åtminstone tillfälle att smaka deras välkända pytt en gång, och Bräutigams finns inte heller kvar...
Historiska krogar & restauranger
Historiska krogar & restauranger
Kort sagt: Har ni några tips på mat- och/eller dryckesställen som även är historiskt intressanta?
Det första jag kommer att tänka på är Gyldene Freden i Stockholm, som jag hört en del om trots att jag (såvitt jag vet) inte ens varit i närheten... I Göteborg fanns anrika Weise fram tills för några år sedan, fick åtminstone tillfälle att smaka deras välkända pytt en gång, och Bräutigams finns inte heller kvar...
Det första jag kommer att tänka på är Gyldene Freden i Stockholm, som jag hört en del om trots att jag (såvitt jag vet) inte ens varit i närheten... I Göteborg fanns anrika Weise fram tills för några år sedan, fick åtminstone tillfälle att smaka deras välkända pytt en gång, och Bräutigams finns inte heller kvar...
-
Gutekrigaren
- Medlem
- Inlägg: 4120
- Blev medlem: 23 mars 2002, 19:38
- Ort: Rom
Re: Historiska krogar & restauranger
Freden har du nog passerat om du varit i Gamla Stan nån gång. Stallmästargården utanför Stockholm är gammal som gatan, åtminstone om gatan är från 1600-talet.Hexmaster skrev:Det första jag kommer att tänka på är Gyldene Freden i Stockholm, som jag hört en del om trots att jag (såvitt jag vet) inte ens varit i närheten... I Göteborg fanns anrika Weise fram tills för några år sedan, fick åtminstone tillfälle att smaka deras välkända pytt en gång, och Bräutigams finns inte heller kvar...
Bräutigams åt jag en vedervärdig macka på som liten pilt på semester här i stan med mor och far, mitt enda minne därifrån.
Mvh Petter
I Centraleuropa finns en hel del ölhallar och liknande med gamla anor. Vill man se riktigt ålderdomliga miljöer så rekommenderar jag ett axplock nedan.
Bamberg: Mahr's Bräu har det mest ålderdomliga skänkrum jag känner till, en riktig tidsmaskin hundra år tillbaka. På orten finns fler ålderdomliga öllokaler - Spezial, Greifenklau, turistfällan Schlenkerla och det yngre men ändå rustikt doftande Klosterbräu.
I närheten av Bamberg finns fler ålderdomliga skänkrum bevarade. Någon mil söderut ligger Herrnsdorf med Barnikel, som är snudd på lika ålderdomligt som Mahr's Bräu i Bamberg. Någon mil norrut ligger Ebing med Schwanen-Bräu i en k-märkt kåk med massiva ekbjälkar i den murriga interiören. En lite mer småborgerlig stämning från förr återfinns på Drei Kronen i Schesslitz, knappt två mil öster om Bamberg.
Också i södra Bayern finns några ålderdomliga utskänkningsmiljöer bevarade. I München är det mesta uppsnofsat (fast självaste Hofbräuhaus har faktiskt kvar en air från en svunnen tid). Kanske att ölhallen intill Augustinerkeller har mest gammal atmosfär kvar. Norr om München ligger Mainburg, och skänkstugan på Zieglerbräu är mycket välbevarad. Nordost om München hittar man Au/Inn med ett berömt gammal skänkrum på Klosterbrauerei. Söder om München ligger turistorten Tegernsee, och där finns en stor gammal ölhall som heter Herzogl. Bayrisches Brauhaus. Och längre österut vid Alpernas fot, inne i Österrike, hittar man Müllner Augustinerbräu i Salzburg. Det är också en stor ölhall i ålderdomlig stil.
Ett par miljöer finns också kvar i Prag. Turistfällan U Fleků är odräglig på många sätt ("Prags Hofbräuhaus"), men interiören andas en hel del Švejk-era. U Zlatého Tygra är en annan turistfälla (med helt odräglig personal dessutom), men där finns också en mer ålderdomlig atmosfär bevarad.
/ Probstner
Bamberg: Mahr's Bräu har det mest ålderdomliga skänkrum jag känner till, en riktig tidsmaskin hundra år tillbaka. På orten finns fler ålderdomliga öllokaler - Spezial, Greifenklau, turistfällan Schlenkerla och det yngre men ändå rustikt doftande Klosterbräu.
I närheten av Bamberg finns fler ålderdomliga skänkrum bevarade. Någon mil söderut ligger Herrnsdorf med Barnikel, som är snudd på lika ålderdomligt som Mahr's Bräu i Bamberg. Någon mil norrut ligger Ebing med Schwanen-Bräu i en k-märkt kåk med massiva ekbjälkar i den murriga interiören. En lite mer småborgerlig stämning från förr återfinns på Drei Kronen i Schesslitz, knappt två mil öster om Bamberg.
Också i södra Bayern finns några ålderdomliga utskänkningsmiljöer bevarade. I München är det mesta uppsnofsat (fast självaste Hofbräuhaus har faktiskt kvar en air från en svunnen tid). Kanske att ölhallen intill Augustinerkeller har mest gammal atmosfär kvar. Norr om München ligger Mainburg, och skänkstugan på Zieglerbräu är mycket välbevarad. Nordost om München hittar man Au/Inn med ett berömt gammal skänkrum på Klosterbrauerei. Söder om München ligger turistorten Tegernsee, och där finns en stor gammal ölhall som heter Herzogl. Bayrisches Brauhaus. Och längre österut vid Alpernas fot, inne i Österrike, hittar man Müllner Augustinerbräu i Salzburg. Det är också en stor ölhall i ålderdomlig stil.
Ett par miljöer finns också kvar i Prag. Turistfällan U Fleků är odräglig på många sätt ("Prags Hofbräuhaus"), men interiören andas en hel del Švejk-era. U Zlatého Tygra är en annan turistfälla (med helt odräglig personal dessutom), men där finns också en mer ålderdomlig atmosfär bevarad.
/ Probstner
Här på hemmaplan i Tromsø vill jag rekommendera "Ølhallen". Den invigdes den 29.Februari år 1928 vilket ger den en ansenlig ålder i lokala mått. Ligger i källaren på Mack-bryggeriet. Det är en lokal där historien ligger i väggarna. Här har alla byens herrar druckit sina pilsner genom åren. Damer var inte välkomna förrän universitetet kom på 70-talet och när det installerades damtoalett ansågs det som kulturskymning.
Dess värre har merparten av mina vattenhål i Kungl. Huvudkommunen byggts om till trendsjapp eller pizzahak. Men det finns trots allt några ställen kvar som jag gärna besöker. Kanske inte så historiska men trots allt trevligare än "Spy Bar".
Jag vill rekommendera "Pelikan" på Bohusgatan. En krog där jag var första gången tillsammans med fadern redan på 50-talet. Och en plats där man fortfarande har äldre rappkäftade kärringar som serverar. Medan vi är kvar på Söder vill jag också påpeka att "Kvarnen" fortfarande existerar. Trots att den blivit lite trendigare så är den klart värd ett besök.
Sedan vill jag också rekommendera "Löwet" uppe vid Fridhemsplan. Den krogen låg nere i Klara men när man gjorde bombkrater av centrala Stockholm så flyttades den upp till Kungsholmen. Inte särskilt historisk men trots allt lite annorlunda.
En tredje krog är "Zumma Frasse" nere på Skeppsbron. Den har lite äldre historia men utsattes dess värre för en modernisering på 70-talet. Trots detta kan man nog utnämna den till Stockholms enda bevarade "Bierhall".
Vill man gå vidare i Stockholms krogliv så vill jag också rekommendera sjappet på Östra Station. Väldigt välbevarat 30-tal. Bortsett från puben som är nybyggd men trots allt i en stil som passar ihop med resten.
Hexmaster nämner "Gyllene Freden". Det är en väldigt trevlig restaurang. Men den ingår i det lite flottare segmentet. Något som inte är min likör. Fast sjappet har många hundra års historia. Och jag har många trevliga minnen därifrån. Bland annat i min ungdom när jag och ett par kompisar satt en lång kväll därstädes och söp ihop med Evert Taube. Och han berättade hela kvällen medan vi lyssnade.......
Dess värre har merparten av mina vattenhål i Kungl. Huvudkommunen byggts om till trendsjapp eller pizzahak. Men det finns trots allt några ställen kvar som jag gärna besöker. Kanske inte så historiska men trots allt trevligare än "Spy Bar".
Jag vill rekommendera "Pelikan" på Bohusgatan. En krog där jag var första gången tillsammans med fadern redan på 50-talet. Och en plats där man fortfarande har äldre rappkäftade kärringar som serverar. Medan vi är kvar på Söder vill jag också påpeka att "Kvarnen" fortfarande existerar. Trots att den blivit lite trendigare så är den klart värd ett besök.
Sedan vill jag också rekommendera "Löwet" uppe vid Fridhemsplan. Den krogen låg nere i Klara men när man gjorde bombkrater av centrala Stockholm så flyttades den upp till Kungsholmen. Inte särskilt historisk men trots allt lite annorlunda.
En tredje krog är "Zumma Frasse" nere på Skeppsbron. Den har lite äldre historia men utsattes dess värre för en modernisering på 70-talet. Trots detta kan man nog utnämna den till Stockholms enda bevarade "Bierhall".
Vill man gå vidare i Stockholms krogliv så vill jag också rekommendera sjappet på Östra Station. Väldigt välbevarat 30-tal. Bortsett från puben som är nybyggd men trots allt i en stil som passar ihop med resten.
Hexmaster nämner "Gyllene Freden". Det är en väldigt trevlig restaurang. Men den ingår i det lite flottare segmentet. Något som inte är min likör. Fast sjappet har många hundra års historia. Och jag har många trevliga minnen därifrån. Bland annat i min ungdom när jag och ett par kompisar satt en lång kväll därstädes och söp ihop med Evert Taube. Och han berättade hela kvällen medan vi lyssnade.......
-
pandersson2
- Medlem
- Inlägg: 3109
- Blev medlem: 28 maj 2005, 08:34
- Ort: Södermanland
Skall man besöka Belgien så är det ju tätt mellan sjappen. Men jag vill komma med ett par förslag från en stad jag besökt otaliga gånger, Antwerpen:
-"Café de Koenig" på Antwerpens centralstation är ett måste när man ankommer med tåget. Takhöjd på si så där 15 meter. Stuckaturer, kristallkronor, guldornament och mycket annat. Så en bardisk i ö-form utförd i typisk 30-talsstil. Här intager lämpligen den resande:
"Westmalle donk en e jenever, asseblief".
-"Café Noord" på Groote Markt är en klassisk Belgisk restaurang. Med stor uteservering hela sommaren. Kypare med de typiska vita hellånga förklädena. Här intager man lämpligen en pyts med musslor samt en pava Alsace Riesling.
-"Café Vagant" på Pelgremstraat kan avsluta första dagens krogrond. Här är det grova träbord där huskatten stryker omkring och vill ha uppmärksamhet. Det speciella med detta sjapp är att man har 350 sorters Belgisk genever. Som serveras genom att glaset ställs på träbordet och så visar kyparen flaskan ungefär som en vinkypare gör. När den är godkänd häller han upp genever till dess det rinner över kanten på glaset. Tilltugget utgör typisk öl- och snapsmat. Till exempel en träbricka med ost och korvsnuttar.
Men när det gäller Belgien behöver man inte komma med en lista på krogar. Hela det landet är en enda total njutning för den som gillar mat och dryck.
Om man så förflyttar sig nedför floden Schelde till den Holländska kuststaden Vlissingen så har jag en liten pärla till. På strandpromenaden "Boulevard de Ruiter" nummer 4, just vid lotsbåtarnas kaj, ligger det Belgiska Lotshotellet. Det heter egentligen "Belgische Lodzensciëtet". Ett trevligt litet hotell med en imponerande uteservering. Där man kan sitta hela dagen med kameran i högsta hugg och plåta den passerande sjöfarten. Båtar som går och kommer från norr passerar så att säga nästan utmed bordet ditt. Hit brukar jag vallfärda någon gång per år. Digga båtar, äta gott och inte minst dricka gott......... Nästa besök blir i juli.
-"Café de Koenig" på Antwerpens centralstation är ett måste när man ankommer med tåget. Takhöjd på si så där 15 meter. Stuckaturer, kristallkronor, guldornament och mycket annat. Så en bardisk i ö-form utförd i typisk 30-talsstil. Här intager lämpligen den resande:
"Westmalle donk en e jenever, asseblief".
-"Café Noord" på Groote Markt är en klassisk Belgisk restaurang. Med stor uteservering hela sommaren. Kypare med de typiska vita hellånga förklädena. Här intager man lämpligen en pyts med musslor samt en pava Alsace Riesling.
-"Café Vagant" på Pelgremstraat kan avsluta första dagens krogrond. Här är det grova träbord där huskatten stryker omkring och vill ha uppmärksamhet. Det speciella med detta sjapp är att man har 350 sorters Belgisk genever. Som serveras genom att glaset ställs på träbordet och så visar kyparen flaskan ungefär som en vinkypare gör. När den är godkänd häller han upp genever till dess det rinner över kanten på glaset. Tilltugget utgör typisk öl- och snapsmat. Till exempel en träbricka med ost och korvsnuttar.
Men när det gäller Belgien behöver man inte komma med en lista på krogar. Hela det landet är en enda total njutning för den som gillar mat och dryck.
Om man så förflyttar sig nedför floden Schelde till den Holländska kuststaden Vlissingen så har jag en liten pärla till. På strandpromenaden "Boulevard de Ruiter" nummer 4, just vid lotsbåtarnas kaj, ligger det Belgiska Lotshotellet. Det heter egentligen "Belgische Lodzensciëtet". Ett trevligt litet hotell med en imponerande uteservering. Där man kan sitta hela dagen med kameran i högsta hugg och plåta den passerande sjöfarten. Båtar som går och kommer från norr passerar så att säga nästan utmed bordet ditt. Hit brukar jag vallfärda någon gång per år. Digga båtar, äta gott och inte minst dricka gott......... Nästa besök blir i juli.
I sammanhanget måste den där kinaborgen nämnas som hittas i Tierp, precis när landsvägen från Uppsala går över till motorled. Då hittar man ett stort kinesiskt palats. Helknasigt, trodde inte mina ögon när jag såg det. Nån som kan dess historia?Sarvi skrev:Bara för kitschfaktorn måste man väl nämna Gyllene Uttern vid Gränna. Byggt längs med dåvarande Riksettan, södra Sveriges bilpulsåder under åren 1933-1939 som en romantisk riddarborg. Sveriges första motell, tror jag.
Ang. gamla krogar så får Edsbacka Krog nämnas i Sollentuna. Michelin-stjärnelyx i gammal historisk miljö.
Sen hade jag uppe krogen vid Almare-Stäket som trupperna och kungen samlades i innan de stoppade ryssen. Förvisso en privtbostad, men ändå.
Utomlands måste tipsas om Die Alte Hanse (eller nåt liknande) som ligger precis bakom stora torget i Tallinn. Gammal taverna med anor från 1400-talet och den godaste maten jag ätit som härstammar från Europa. Venetiansk fågel är ett hett tips!
Anrika krogar där mathistoria skapats:
Hotel Ritz, Paris 1920-talet (Auguste Escoffier)
l'Auberge du Pont de Collonges 1970-nutid (också kallat simpelt Bocuse), Lyon
Gundel Étterem i Budapest..
Restaurangen som kanske skapat och populariserat stora delar av det ungerska köket
sedan 1910..
kommer inte på fler!
Hotel Ritz, Paris 1920-talet (Auguste Escoffier)
l'Auberge du Pont de Collonges 1970-nutid (också kallat simpelt Bocuse), Lyon
Gundel Étterem i Budapest..
Restaurangen som kanske skapat och populariserat stora delar av det ungerska köket
sedan 1910..
kommer inte på fler!
Kom just på ett göteborgskt måste -
Ölhallen 7:an vid Saluhallen, något så ovanligt och vardagligt som en ölhall. För att dricka öl, ej äta mat. Svensk klassiker. Kom dit och insup atmosfär m.m.
GP skriver om 7:an
(Gillar beteckningen på föregångaren, "nykterhetsvärdhus"...)
Ölhallen 7:an vid Saluhallen, något så ovanligt och vardagligt som en ölhall. För att dricka öl, ej äta mat. Svensk klassiker. Kom dit och insup atmosfär m.m.
GP skriver om 7:an
(Gillar beteckningen på föregångaren, "nykterhetsvärdhus"...)
Eftersom vi rör oss internationellt vill jag slå ett slag för den klassiska Engelska Puben. De Brittiska öarna är fullständigt nedlusade med Pubar. Många av dessa har hundratals år på nacken.
MEN - det pågår en hastig förändring. Massor av Pubar läggs ned. Och många byggs om och moderniseras. Därför är det ofta så att man kan se spåren av "hur det var". Men moderna tider har gjort att interiörer förändras. Fast ännu finns det ett stort antal genuina pubar där inredningen nästan i sin helhet är kvar sedan "the good old days".
Den första stora ombyggnadsvågen initierades när man tog bort de olika avdelningarna. Fram till ungefär 1970 hade en klubb två avdelningar: "Saloon Bar", eller "Public Bar" vilket var den enklare delen. Här var det lite billigare. Dessutom var det inte vanligt att kvinnor besökte den delen. Den andra halvan hette "Lounge Bar". Där var det lite finare. Lite Dyrare. Men även kvinnor. Ofta var bardisken uppbyggd så att "the publician" kunde betjäna bägge avdelningarna. Så fanns det pubar med ytterligare avdelningar av mer privat natur. Men när uppdelningen i "Saloon Bar" och "Lounge Bar" upphörde rev man diverse mellanväggar. Här är också förklaringen till att många äldre pubar har flera ingångar. Det är ganska vanligt att man har kvar de gamla texterna på glasrutan i dörren.
Men den riktigt stora ombyggnadsvågen har pågått sedan ungefär 10 år tillbaka. Något som får nostalgiker att irritera sig. Fast det är fortfarande inte något stort problem att hitta genuina Pubar där "tiden stått stilla". Det har också kommit ut ett antal guideböcker som man han ha till hjälp i sitt letande.
Just det här med två avdelningar levde kvar länge i kolonierna. I Sydafrika hette det till exempel "Bar" och "Ladies Bar" eller på Afrikaans "Kroeg" och "Dameskroeg". Vi hade ju också en variant på detta på klassiska Svenska krogar. Varje Stadhotell hade en "trea" eller "bakficka". Det var tredje klass. Så var det "vita duken" eller "andra klass". Skulle man besöka "Första klass" fick man ge sig till storstädernas lyxhotell. I min barndom fanns det många ställen med just två avdelningar. Den klassiska restaurang "Pilen" hade till och med "Tredje Klass" skyltat på dörren fram mot si så där 1975.
MEN - det pågår en hastig förändring. Massor av Pubar läggs ned. Och många byggs om och moderniseras. Därför är det ofta så att man kan se spåren av "hur det var". Men moderna tider har gjort att interiörer förändras. Fast ännu finns det ett stort antal genuina pubar där inredningen nästan i sin helhet är kvar sedan "the good old days".
Den första stora ombyggnadsvågen initierades när man tog bort de olika avdelningarna. Fram till ungefär 1970 hade en klubb två avdelningar: "Saloon Bar", eller "Public Bar" vilket var den enklare delen. Här var det lite billigare. Dessutom var det inte vanligt att kvinnor besökte den delen. Den andra halvan hette "Lounge Bar". Där var det lite finare. Lite Dyrare. Men även kvinnor. Ofta var bardisken uppbyggd så att "the publician" kunde betjäna bägge avdelningarna. Så fanns det pubar med ytterligare avdelningar av mer privat natur. Men när uppdelningen i "Saloon Bar" och "Lounge Bar" upphörde rev man diverse mellanväggar. Här är också förklaringen till att många äldre pubar har flera ingångar. Det är ganska vanligt att man har kvar de gamla texterna på glasrutan i dörren.
Men den riktigt stora ombyggnadsvågen har pågått sedan ungefär 10 år tillbaka. Något som får nostalgiker att irritera sig. Fast det är fortfarande inte något stort problem att hitta genuina Pubar där "tiden stått stilla". Det har också kommit ut ett antal guideböcker som man han ha till hjälp i sitt letande.
Just det här med två avdelningar levde kvar länge i kolonierna. I Sydafrika hette det till exempel "Bar" och "Ladies Bar" eller på Afrikaans "Kroeg" och "Dameskroeg". Vi hade ju också en variant på detta på klassiska Svenska krogar. Varje Stadhotell hade en "trea" eller "bakficka". Det var tredje klass. Så var det "vita duken" eller "andra klass". Skulle man besöka "Första klass" fick man ge sig till storstädernas lyxhotell. I min barndom fanns det många ställen med just två avdelningar. Den klassiska restaurang "Pilen" hade till och med "Tredje Klass" skyltat på dörren fram mot si så där 1975.
De olika avdelningarna finns väl beskrivna i en liten pärla, vem det nu var som skrev den; i första avdelningen stod byggjobbarna med sina ölglas, i den andra satt tjocka tanter med knähundar och likör, först den tredje såg ut sådär som man tänker sig en riktig pub.
Not, en äkta "public bar" är inte vilken krog som helst utan en del av ett privathem som upplåtes för allmänheten. Det är därför dricks är bannlyst, efter vad jag hört - säkert finns en massa andra särskilda bestämmelser och saker-att-tänka-på.
Not, en äkta "public bar" är inte vilken krog som helst utan en del av ett privathem som upplåtes för allmänheten. Det är därför dricks är bannlyst, efter vad jag hört - säkert finns en massa andra särskilda bestämmelser och saker-att-tänka-på.