Varför ransonering gör mer skada än nytta

[Ragnar Svedje]

Jag har funderat på denna tråd ett tag nu och jag ser en viss fara med att tråden politiseras, varför jag vill mana samtliga debattörer till besinning så att vi kan föra en konstruktiv diskussion inom ramen för reglerna här på Skalman.

I kristider såsom krig, sanktioner eller handelshinder av olika varor är det vanligt förekommmande att införa ransonering av t ex livsmedel och drivmedel. Detta innebär att staten trycker upp ransoneringskuponger (och ofta dessutom inför prisstopp) som delas ut till befolkningen så att alla kan köpa varan. Detta med prisstopp motiveras med att rik som fattig skall kunna köpa utan åtskillnad.

Det är ett obestridligt faktum att de alltid vid sidan av ransoneringen uppstår en svart marknad där nämnda varor kan handlas även utan ransoneringskort. Ibland är marknaden stor och omfattande medans den ibland är mer begränsad, dock uppstår den alltid till följd av ransonering. Detta tänkte jag inte behandla närmare i denna tråd, att en svart marknad alltid uppstår till följd av ransonering är inte nödvändigtvis ett argument mot ransonering utan kan även hävdas vara ett resultat av mänsklig svaghet.

För att diskutera detta ämne tänker jag utgå från exemplet potatis i Sverige under en tid då vi av en eller annan anledning inte kan handla fritt på världsmarknaden, varesig detta nu skulle bero på sanktioner eller oinskränkt ubåtskrig.

Om vi inför ransonering av potatis i Sverige med tillhörande prisstopp så kommer det ständigt att vara brist på potatis. Anledningen är att ett framtvingat lågt pris inte kommer tjäna som drivkraft för bönder och andra att odla mer potatis, ej heller kommer det låga priset avskräcka konsumenter från att köpa sin beskärda del även om de inte nödvändigtvis äter upp allting. Själva tanken med ransonering och prisstopp är just rättvisa, inte skall en fattig familj gå hungrig medan en rik familj har överflöd av potatis. Denna goda tanke får således många länder att införa ransonering och prisstopp vilket medför en märklig kombination av brist och slöseri.

Om vi istället för ransonering låter marknaden reglera potatisproblemet i Sverige så kommer sannolikt priset att stiga initialt. Om vi antar ett potatispris i butik på 5 kr per kg och ett potatispris på 50 öre per kg som bonden får betalt innan krisen utbryter så kanske vi efter några månader har ett butikspris på 20 kr per kg och att bönderna får 3-5 kr per kg.

Vad skulle detta leda till?

För det första skulle bönderna få ett ökat incitament till att odla mer potatis till nästa år, det finns ju ett stort behov och pengar att tjäna. Odlar inte bönderna redan allt de kan? Nej, knappast! Det finns många små och ganska stora outnyttjade arealer att ta till, hagar med lite ojämn mark som inte lämpar sig för maskinell skötsel kan plöjas och sås med potatis, stadsbor med sommarstugor och kolonilotter kan producera potatis istället för att odla blommor (många bäckar små).

En annan och ofta förbisedd aspekt är att med ett högt pris kommer färre att överkonsumera. Visst händer det ibland att jag köper en pose potatis och det blir några som ligger för länge i kylen och måste slängas till slut. Med ett högt pris kommer folk att köpa precis så mycket de behöver, inte mer. I många fattiga länder som hade ransonering av livsmedel var det betydande kvantiteter som ruttnade av detta skäl.

Notera även en trdje sak, skillnaden mellan bondens leveranspris och butikspriset har krympt, leveranskedjan har effektiviserats då den utsätts för större konkurrens. Fler bönder är beredda att lasta potatisen på egen vagn och dra den till staden för att sälja direkt för 20 kr per kg istället för till grosshandlaren som erbjuder 2 kr (innan korrigering alltså). Grosshandlaren måste höja sitt bud för att inte bönderna skall söka andra alternativ, de som bor närmast staden kommer naturligtvis ändå att åka in själva och sälja men för dem långt utanför staden blir det fortfarande lönsamt att sölja till grosshandlarn.

[Carolus]

Det skulle helt klart vara intressant med ett försök till ransoneringskuponger i dagens samhälle. Ett samhälle där man vanligen kan beställa mat från ica.se ska man gå till ransoneringskort. Skulle nog bli en konfliktfylld övergång. Och antagligen en stor svart marknad.

Har man försökt sig på ransoneringsystem i västvärlden efter andra världskriget?

[varjag]

Det skulle helt klart vara intressant med ett försök till ransoneringskuponger i dagens samhälle. Ett samhälle där man vanligen kan beställa mat från ica.se ska man gå till ransoneringskort. Skulle nog bli en konfliktfylld övergång. Och antagligen en stor svart marknad.

Har man försökt sig på ransoneringsystem i västvärlden efter andra världskriget?

Ransoneringarna avskaffades sakta efter kriget och för många varor hängde de med ett bra tag.
I England var t.ex. bensin ransonerad till omkring 1947, i Sverige tror jag kaffet var den sista
som avskaffades - vid ungefär samma tid. Det tog tid att få igång handeln igen. Kuba - är väl
ett land där man fortfarande kör med ransoneringar av många varor.....Varjag

[LasseMaja]

I det exemplet du tar upp (potatisen) så finns det ju lokala producenter. Hur fungerar din teori om det gäller en vara som importeras, typ bensin, och där endast en liten handfull aktörer är inblandade?

[J.K Nilsson]

En intressant sak som ligger parallellt med denna diskussion är att marknadsekonomi också tenderar till att leda till bristsituationer. Kända exempel är effektbrist i elnäten i Kalifornien och snöröjning i stockholm. Man resonerar analogt med villaägare som installerar värmepumpar. En värmepump skall kunna täcka 95 % av värmebehovet smällkalla vintrar, resten skall täckas med spetsvärme bara för att man inte skall sitta med för mycket outnyttjat bundet kapital. Så heta somrar i Kalifornien och snöiga och kalla vintrar i Sverige uppstår bristsituationer.

Del två i mitt inlägg tänker jag ägna åt producenterna vid ett prisstopp. Varför skulle incitamenten att utnyttja mer areal försvinna bara för att det införs prisstopp? Prisstoppet gällde väll bara per producerad enhet, i det här fallet Kr/kg? Ett ökat uttag i kg genererar ju högre inkomster med reservation för om kostnaden för att odla upp mer mark överstiger inkomsterna.

Skulle inte problemen med ransonering kunna lösas genom att tänka sig att ransoneringskortet skulle kunna täcka basbehovet av näring, ingen skulle behöva gå hungrig. Vill man ha mera kunde en marknad för detta skapas och överflödet kunna handlas där, likt den svarta marknaden som, tydligen, alltid uppkommer. Denna marknad skulle stå under lagar och regler likt de ordinarie marknaderna.

Just de incitament man pratar om i mikroekonomi känns mer som i bland skakiga antaganden som i förlängningen leder till en osäkerhet. Bara en personlig reflektion.

J.K Nilsson

[Ragnar Svedje]

I det exemplet du tar upp (potatisen) så finns det ju lokala producenter. Hur fungerar din teori om det gäller en vara som importeras, typ bensin, och där endast en liten handfull aktörer är inblandade?

Sant!

När det gäller drivmedel i ett land utan inhemsk produktion blir det endast det sista ledet till konsumenterna som effektiviseras. Högt pris medför att man endast köper det drivmedel man absolut behöver och nyttjar det väl, vilket kan räcka nog så långt. Spontant börjar människor samåka och skippa onödiga turer samtidigt som cykeln kanske kommer till heders igen.

Återigen med ransonering kommer mycket att slösas (även inom militären som gynnas i krigstider!). Säkert kommer överstar och generaler att åka ensamma i sin bil till något avlägset ställe för att hälsa på och ta ett glas elller två, samtidigt som lastbilar går halvfulla pga bristande organisation och revirmarkering.

[Ragnar Svedje]

En intressant sak som ligger parallellt med denna diskussion är att marknadsekonomi också tenderar till att leda till bristsituationer. Kända exempel är effektbrist i elnäten i Kalifornien och snöröjning i stockholm.

Dåliga exempel, när det gäller fungerande marknadssituationer så balanserar priset alltid utbud och efterfrågan.

Avregleringen av elmarknaden i Kalifornien är just ett exempel på en icke-fungerande marknadssituation där dessutom en rad chefer för kraftbolag agerat brottsligt för att höja elpriset och har åtal och långa fängelsestraff att vänta. Nog om detta, sannolikt spårar diskusionen ut i politik om vi fortsätter på just det spåret.

Del två i mitt inlägg tänker jag ägna åt producenterna vid ett prisstopp. Varför skulle incitamenten att utnyttja mer areal försvinna bara för att det införs prisstopp? Prisstoppet gällde väll bara per producerad enhet, i det här fallet Kr/kg? Ett ökat uttag i kg genererar ju högre inkomster med reservation för om kostnaden för att odla upp mer mark överstiger inkomsterna.

Det var just det. Varför var marken inte redan uppodlad? Jo, därför att rådanden marknadspris inte gjorde det mödan värt.

Skulle inte problemen med ransonering kunna lösas genom att tänka sig att ransoneringskortet skulle kunna täcka basbehovet av näring, ingen skulle behöva gå hungrig. Vill man ha mera kunde en marknad för detta skapas och överflödet kunna handlas där, likt den svarta marknaden som, tydligen, alltid uppkommer. Denna marknad skulle stå under lagar och regler likt de ordinarie marknaderna.

Jag tror att det absolut bästa vore om staten hade is i magen i kristider och höll tassarna borta helt.

[Donkeyman]

Jag minns väl den senaste ransoneringen vi hade i Sverige. Det var väl i samband med Suezkanalens stängning. Då fick vi bensinransonering under en period. Alla fick tillsänt ranoneringskort. Droskor och kollektivtrafik stod utanför.

I efterhand visade det sig att bensinkonsumtionen hade ÖKAT under ransoneringen. Det förklarades med att alla såg till att deras ranson köptes ut. Inga kuponger tilläts att "frysa inne". Vilket gjorde att många körde mer för att utnyttja ransonen.

Det fanns en annan period några år tidigare med en annan typ av ransonering. Då förbjöds all körning med privatbilar på Söndagar. Vilket antagligen ledde till faktisk besparing. Men det vet jag inte.

[J.K Nilsson]

Dåliga exempel, när det gäller fungerande marknadssituationer så balanserar priset alltid utbud och efterfrågan.

Problemet är att det bara blir teoretiseranden och utopier. Se vidare ditt svar på kalifornisk elmarknad. Skulle inte en stat vara där och styra så nog kan man ge sig den på att det kommer privata initiativ och försöker samma sak.

Avregleringen av elmarknaden i Kalifornien är just ett exempel på en icke-fungerande marknadssituation där dessutom en rad chefer för kraftbolag agerat brottsligt för att höja elpriset och har åtal och långa fängelsestraff att vänta. Nog om detta, sannolikt spårar diskusionen ut i politik om vi fortsätter på just det spåret.

Nej då det behöver inte bli politiskt. Det är just detta jag anser vara så intressant. Staten kan inte låta företag agera hur som helst utan måste sätta upp ett ramverk, vilket dé facto blir inskränkningar i marknadssituationen. Detta ramverk är miljölagstifning, konkurenslagstiftning, skattelagstiftning, m.m. Miljölagstiftning anser jag vara en så självklar del att det inte går att diskutera. Däremot konkurenslagar och skattelagar går att diskutera men oavsett politisk ledning kommer vi alla fall att ha en skattelagstiftning och därmed blir det inskränkningar så att det inte blir den fungerande marknadssituationen du efterlyser.

Det var just det. Varför var marken inte redan uppodlad? Jo, därför att rådanden marknadspris inte gjorde det mödan värt.

Jag menade snarare att man använder redan uppodlad mark, redan innan ransoneringen ansågs det tydligen inte vara värt att odla upp marken och om priset stannar blir det inte bättre. Att ta mark i bruk är en fråga om lång tid så priset skall upp rejält för att det skall löna sig. Snarare gav ditt inlägg sken av att prisstopp innebär att bönderna inte får mer betalt om de producerar mer, det var mer därför jag blandade mig i det.

Jag tror att det absolut bästa vore om staten hade is i magen i kristider och höll tassarna borta helt.

Och jag tror att den "osynliga handen" inte är ett dugg bättre att se till att det blir bättre än statlig planering. Om folk under kristider liknande VK 2 skall kunna koncentrera sig på se till att det finns mat på bordet är det svårare att få folk att producera i industrin, uttag av soldater m.m. skall också fungera. Samhället kräver planering för att fungera och det inbegriper även delar av ekonomin.

J.K Nilsson

[Dûrion Annûndil]

En intressant uppsats i ämnet: http://dalea.du.se/theses/archive/8200c ... ea52de.pdf

Om vi inför ransonering av potatis i Sverige med tillhörande prisstopp så kommer det ständigt att vara brist på potatis.

Låter ganska självklart, eftersom det är en möjlig brist på potatis som skulle leda till att ransonering infördes. Ironiskt nog var det potatis (och mjölk) som inte ransonerades under 2:a VK.

Om vi istället för ransonering låter marknaden reglera potatisproblemet i Sverige så kommer sannolikt priset att stiga initialt. Om vi antar ett potatispris i butik på 5 kr per kg och ett potatispris på 50 öre per kg som bonden får betalt innan krisen utbryter så kanske vi efter några månader har ett butikspris på 20 kr per kg och att bönderna får 3-5 kr per kg.

Hur fungerar produktionen och uppköpningen av potatis? Hur många skördar om året produceras? Bönder producerar väl inte konstant potatis hela tiden, så även om priset i butik mot slutet av året ligger på 20 kronor så kommer väl inget av detta bonden till del om han redan såld årets skörd för länge sedan?

Vad skulle detta leda till?

För det första skulle bönderna få ett ökat incitament till att odla mer potatis till nästa år, det finns ju ett stort behov och pengar att tjäna. Odlar inte bönderna redan allt de kan? Nej, knappast! Det finns många små och ganska stora outnyttjade arealer att ta till, hagar med lite ojämn mark som inte lämpar sig för maskinell skötsel kan plöjas och sås med potatis, stadsbor med sommarstugor och kolonilotter kan producera potatis istället för att odla blommor (många bäckar små).

En annan och ofta förbisedd aspekt är att med ett högt pris kommer färre att överkonsumera. Visst händer det ibland att jag köper en pose potatis och det blir några som ligger för länge i kylen och måste slängas till slut. Med ett högt pris kommer folk att köpa precis så mycket de behöver, inte mer. I många fattiga länder som hade ransonering av livsmedel var det betydande kvantiteter som ruttnade av detta skäl.

Om det finns gott om potatis kommer väl priset inte att stiga, utan enbart om det finns ont om potatis? Och då kommer alltså de som inte har råd att bli utan, och folk dör av svält (om vi säger att potatis är allt folk lever av för sakens skull).

Och angående outnyttjade arealer... Kommer det vara gratis att köpa in potatis att sätta, och anställa folk som sköter detta och sedan upplocket (utan maskiner)?

Och kommer inte en plötslig ökning av potatisodling skapa ett överskott nästa år som leder till att potatisen blir värdelös för bonden och så skär han ner odlingen till nästa år så står vi där igen med potatisunderskott?

Mvh -Dan

[Carolus]

Det skulle helt klart vara intressant med ett försök till ransoneringskuponger i dagens samhälle. Ett samhälle där man vanligen kan beställa mat från ica.se ska man gå till ransoneringskort. Skulle nog bli en konfliktfylld övergång. Och antagligen en stor svart marknad.

Har man försökt sig på ransoneringsystem i västvärlden efter andra världskriget?

Ransoneringarna avskaffades sakta efter kriget och för många varor hängde de med ett bra tag.
I England var t.ex. bensin ransonerad till omkring 1947, i Sverige tror jag kaffet var den sista
som avskaffades - vid ungefär samma tid. Det tog tid att få igång handeln igen. Kuba - är väl
ett land där man fortfarande kör med ransoneringar av många varor.....Varjag

Jo visst, 1947... Men det kan inte riktigt räknas in i dagens postindustriella epok.

Kuba, jovisst, men det är ett kommunistiskt land så det kan inte riktigt jämföras med välutvecklade västländer med starka kommunikationer.

[Donkeyman]

Sedan har ju inte Cuba själva valt att ha brist på importvaror. De är faktiskt sedan 50 år tillbaka utsatta från en internationell handelsbojkott. Fast Cuba är väl ett bra exempel på att bojkotter och isolering inte heller är särdeles effektivt. I många fall, till exempel på Cuba, verkar de egentligen mot sin avsikt och stärker den regim som man vill bli av med.

Men för att återgå till ransonering så är det inte ett helt enkelt problem att genomföra en fungerande ransonering av en eller annan vara. I Sverige hade vi ju ett fullskaleexperiment med brännvinsransonering i ungefär 30 år. Ett experiment som knappast kan sägas vara helt vällyckat då spriten flödade och stora förmögenheter byggdes upp bland smugglarna. Än i dag nämner man de legendariska smugglarkungarnas namn med vördnad.

För att återberätta en historia jag hörde på Blidö på 60-talet. Tilläggas bör att på 20-talet var det tätt mellan bönehusen i skärgården:

"Å så var de förbudsomröstning. Och 'ela ön röstade ja"
"Vad säger du - röstade man ja till förbud"
"Ja, 'alva ön var läsare och 'alva ön var smugglare"

[varjag]

Man undrar stillsamt - hur många av 'läsarna' som också var smugglare......bröllopet i Kana
o.s.v.
För ransonering - i kristider. Sveriges försörjningssituation under 1:a VK var betänklig. Inte minst
beträffande livsmedel. Egentlig ransonering - infördes bara tveksamt och i efterhand. 1917 års
dåliga skörd - skapade ngt liknande en kris. Men hela tiden kunde 'export på licens' föregå till
Tyskland som köpte livsmedel i stora mängder. Livsmedel som bättre hade behövts för det svenska
folkhushållet. Men tyskarna betalade överpriser frampiskade av krigskonjunkturen och svenska
gulashbaroner var inte sena att möta utmaningen. Det var inte fråga om ren svält - men den
svenska arbetarklassen, under 1917-18 led av undernäring. Mest - för att regeringen inte hade
modet/förståndet - att i tid (1915?) införa ransoneringar och exportförbud av det som var folkets
nödtorft. 22 år senare - hade man lärt den läxan och klarade sig bättre 1939-45, Varjag

[Ragnar Svedje]

Nej då det behöver inte bli politiskt. Det är just detta jag anser vara så intressant. Staten kan inte låta företag agera hur som helst utan måste sätta upp ett ramverk, vilket dé facto blir inskränkningar i marknadssituationen. Detta ramverk är miljölagstifning, konkurenslagstiftning, skattelagstiftning, m.m. Miljölagstiftning anser jag vara en så självklar del att det inte går att diskutera. Däremot konkurenslagar och skattelagar går att diskutera men oavsett politisk ledning kommer vi alla fall att ha en skattelagstiftning och därmed blir det inskränkningar så att det inte blir den fungerande marknadssituationen du efterlyser.

Hänvisar till mitt tidigare svar om att Kalifornien blir en fälla som den tråden lätt kan hamna i och orsaka frysning av tråden, bjuder dock på några tänkvärda länkar.

http://www.smedjan.com/etta.asp?sida=display&nr=520

http://www.mises.org/story/575

Vidare diskussion om detta får ske under annan tråd.

Jag menade snarare att man använder redan uppodlad mark, redan innan ransoneringen ansågs det tydligen inte vara värt att odla upp marken och om priset stannar blir det inte bättre. Att ta mark i bruk är en fråga om lång tid så priset skall upp rejält för att det skall löna sig. Snarare gav ditt inlägg sken av att prisstopp innebär att bönderna inte får mer betalt om de producerar mer, det var mer därför jag blandade mig i det.

OK, ursäkta otydligheten. Bönderna ges inte ökade incitament att producera mer även om de självklart tjänar mer om de producerar mer.

Och jag tror att den "osynliga handen" inte är ett dugg bättre att se till att det blir bättre än statlig planering. Om folk under kristider liknande VK 2 skall kunna koncentrera sig på se till att det finns mat på bordet är det svårare att få folk att producera i industrin, uttag av soldater m.m. skall också fungera. Samhället kräver planering för att fungera och det inbegriper även delar av ekonomin.

Bevisligen är den osynliga handen helt överlägsen statlig planering, när det gäller att styra flöden av varor och produkter så att de gör mest nytta. En statlig myndighet som skall förutse alla tänkbara behov av råvaror som skall skeppas kors och tvärs och hur sedan halvfabrikat från en fabrik skall vidare till flera andra ställen samtidigt som varor skall ut till kunder. Där kan vi tala om omöjliga abrtesuppgifter. Om däremot fri prisbildning råder kommer den ekonomiskt mest rationella lösningen på alla ovan nämnda problem att hittas relativt snart. Vidare så kommer problem att identifieras snabbt och enkelt via priset. Hoppsan kostar det 1000 kr / kg att frakta något med tåg mellan Stockholm och Göteborg, kanske läge att bygga dubbelspår för att öka kapaciteten, osv. I statligt styrda system är dylika problem mycket svårare att lokalisera och åtgärda.

[Ragnar Svedje]

Låter ganska självklart, eftersom det är en möjlig brist på potatis som skulle leda till att ransonering infördes. Ironiskt nog var det potatis (och mjölk) som inte ransonerades under 2:a VK.

Mitt inlägg skall ses i ljuset av att samhället utan ransonering har goda förutsättningar att öka produktionen och minska konsumtionen (rent slöseri i många fall) tills dess att det inte längre råder någon brist.

Hur fungerar produktionen och uppköpningen av potatis? Hur många skördar om året produceras? Bönder producerar väl inte konstant potatis hela tiden, så även om priset i butik mot slutet av året ligger på 20 kronor så kommer väl inget av detta bonden till del om han redan såld årets skörd för länge sedan?

Om butikspriset stiger sedan landets samtliga bönder sålt till grossist kommer de inte att få del av vinsten detta år, stämmer bra. Däremot kommer överkonsumtion och slöseri att minska omedelbart i takt med att priset stiger, vilket också gör att existerande lager räcker längre.

Om det finns gott om potatis kommer väl priset inte att stiga, utan enbart om det finns ont om potatis? Och då kommer alltså de som inte har råd att bli utan, och folk dör av svält (om vi säger att potatis är allt folk lever av för sakens skull).

Och angående outnyttjade arealer... Kommer det vara gratis att köpa in potatis att sätta, och anställa folk som sköter detta och sedan upplocket (utan maskiner)?

Och kommer inte en plötslig ökning av potatisodling skapa ett överskott nästa år som leder till att potatisen blir värdelös för bonden och så skär han ner odlingen till nästa år så står vi där igen med potatisunderskott?

Läs Donkeymans inlägg, ransoneringarna i samband med Suezkrisen fick till följd att svenska folket förbrukade mer bensin än normalt. Allt skall ses i ljuset av detta.

Sjunker priset av potatis så finns det inte så stort behov varför bönderna producerar mindre nästa år, helt naturligt och sunt. Hur några skulle kunna bli utan potatis i ett sådant läge förstår jag inte riktigt.

Naturligtvis är det svårt att med kort varsel starta upp nyodlingar men om det finns ett starkt incitament så skall du häpna över den mänskliga uppfinningsrikedommen och driftigheten.

Ditt sista resonemang om ett år av underskott och höga priset som följs av ett år av överskott och låga priser för att sedan ånyo bli ett bristår motsägs av ditt tidigare påstående om svårigheterna med nyodling och ökad produktion, så snabbt svänger det inte.

Att Sverige under VK1 sålde stora mängder spannmål till Tyskland samtidigt som vi hade brist själva utgör dock ett exempel på att viss statlig styrning bör förekomma. När ett litet land är granne med ett stort och mäktigt kan det stora landet (i extrema fall) köpa upp så stora mängder livsmedel att det uppstår svält i det egna landet. Ett lämpligt agerande av staten under VK1 vore att (med beaktande av aktuell potatismarknad hemmavid) belägga export av potatis med en straffskatt på 100-200% vilket gör de svenska konsumenterna tillräckligt köpstarka för att inte bli köpta till svält samtidigt som staten får inte mer pengar vilket säkert är välkommet i krigstider och dessutom kunde vi ha fått tyska varor i utbyte mot vad vi faktiskt exporterade.