Staten Sverige

[herulen]

Alla medeltidshistoriker jag känner till menar att Sveriges riksbildning är en förening av landskapen.

Kan vara intressant att fundera vad kungarna själva tyckte?

Studerar vi deras titlar, sa ser vi vilka geografiska omraden de gjorde ansprak pa, samt hur dessa omraden benämndes.

Pa nätet finns en intressant sida, som Val Rozn lagt ut han dokumenterar där titlarna för olika europeiska furstehus. Vad gäller de svenska anger han Svenskt Diplomatarium / Diplomatarium Suecanum. som källa, oftast med [volym och p. inom klammer]

Här visar det sig tex i fallet med dokument undertecknat Erik Eriksson och Birger Magnusson att Sverige redan 1248 pa svenska kallas Swerige: "Wij Erich med gudz nade Swerigis koning oc Birghe aff samme naade Hertog in Swerige"

I övrigt skriver de pa latin dei gracia rex Sweuorum, fram till Magnus Ladulas som efter 1279 skriver dei gracia sweorum gothorumque Rex dvs han är kung över 2 riken, Sverige och Göta rike. Magnus Eriksson utökar 1335 med att ocksa vara Skanes kung och med Erik av Pommern kallar de sig ocksa kung av Vendern.

1248 gör Erik Eriksson ansprak pa att vara Swerigis koning, och nagot Göta rike nämns inte.

Kungar av Sverige

(June 1212) [1: vol.1, p.166]
< Erick X Knutsson (+1216), King 1208 >
Ericus summj regis gracia rex sweorum

(1219) [1: vol.1, p.206]
< John I, King in East Götaland [1216-22] >
Johannes dei gracia rex Sweuorum

(1220) [1: vol.1, p.208]
Johannes dei gracia rex sweorum

(1231) [1: vol.1, p.259]
< Knut II, King [1229-34] >
K. dei gracia rex sweorum

(Dec 1248) [1: vol.1, p.336]
< Erick XI (+1250), King 1222 >
Wij Erich med gudz nade Swerigis koning oc
Birghe aff samme naade Hertog in Swerige

(Sep 1270) [1: vol.1, p.454]
< Valdemar I (+1302), King 1250 >
Nos waldemarus Dei gracia rex sweorum

(Dec 1275) [1: vol.1, p.503]
Waldemarus Dei gratia Rex Sveorum

(Dec 1275) [1: vol.1, p.503]
< Magnus "Ladulås" (+1290), King 1275 >
Magnus Dej gracia Rex sweorum

(May 1276) [1: vol.1, p.508]
Magnus dei gracia Rex sweuorum

(Aug 1276) [1: vol.1, p.511]
Waldemarus dei gracia rex sweorum

(1277) [1: vol.1, p.513]
Woldemarvs Dei gracia Rex Sweorum

(Sep 1277) [1: vol.1, p.628]
Nos Woldemarus Dei gratia rex Sweorum

(Nov 1277) [1: vol.1, p.519]
Magnus dej gracia rex Sweorum

(July 1278) [1: vol.1, p.530]
Magnus dei gracia rex sveorum.
Waldemarus eadem dei gracia quondam rex sveorum

(Aug 1278) [1: vol.1, p.532]
Magnus Dei gracia Rex sweuorum

(May 1279) [1: vol.1, p.546]
Magnus Dei gracia Rex sweorum

Kungar av Sverige och Götaland

(June 1279) [1: vol.1, p.549]
Magnus dei gracia sweuorum gotorumque rex

(Oct 1279) [1: vol.1, p.557]
Magnus dej gracia sweorum gotorumque rex

(June 1280) [1: vol.1, p.571]
Magnus dei gracia sweorum gothorumque Rex

(Sep 1280) [1: vol.1, p.574]
Magnus Dei gracia Sweorum Gotorumque Rex

(Jan 1281) [1: vol.1, p.577]
Magnus dej gracia sweorum gothorumque Rex

(Oct 1285) [1: vol.1, p.677]
Magnus dei gratia Suecorum Gotorumque Rex

(Dec 1290) [1: vol.2, p.99]
Magnus Dei Gracia Sweorum Gothorumque Rex

(Oct 1296) [1: vol.2, p.223]
< Birger (+1321), King [1290-1319] >
Birgerus dei gracia sweorum Gothorumque Rex

(May 1300) [1: vol.2, p.324]
Birgerus Dei gratia Sueorum Gothorumque Rex

(Feb 1304) [1: vol.2, p.406]
Byrgherus dei gracia sweorum Gothorumque Rex

(Mar 1308) [1: vol.2, p.523]
Birgerus Dei gratia Sueorum Gothorumque Rex

(Aug 1311) [1: vol.3, p.28]
Byrgerus dej gracia sweorum gotorumque Rex

(Feb 1318) [1: vol.3, p.348]
Birgerus Dei gracia Sweorum Gothorumque Rex

(July 1335) [1: vol.4, p.450]
Magnus dei gracia regnorum svechie et norwegie terreque scanie rex

(July 1335) [1: vol.4, p.453]
Magnus dei gracia rex swechie, scanie et norwegie

(Feb 1336) [1: vol.4, p.478]
Vi Magnus, medh gwdz nadhe, Swærikis Norghis, ok Skanö Kwnungh

(Mar 1336) [1: vol.4, p.486]
Magnus dei gracia regnorum swechie et norwegie terreque scanie rex

(Aug 1336) [1: vol.4, p.486]
Magnus dei gracia Swecie Norwegie Scanieque rex

(Mar 1337) [1: vol.4, p.550]
Magnus dei gracia Rex swechie norwegie et skanie

(Mar 1340) [1: vol.4, p.700]
Wij Magnus medh Gudz Nåde, Swerigis Norigis och Skåningz Konung

(May 1341) [1: vol.5, p.39]
Magnus dei gracia rex swecie Norwegie et scanie

(Dec 1344) [1: vol.5, p.390]
Nos magnus dei gracia rex swecie norwegie et skanie

(Oct 1347) [1: vol.5, p.722]
Magnus dei gracia rex Swecie Noruegie et scanie

(Apr 1351)
Magnus, Dei gracia rex Suecie, Norwegie et Scanie

(Oct 1352) [1: vol.6, p.384]
Vi Magnus, medh Gudz nadum Suerikis, Norighis oc Scana konunger

(Sep 1353)
Vi Magnus, meth Guds nath konunger Suerikis, Norikis oc Scanø

(June 1355)
Wi Magnus, med Gudz nathae konunger Swerikis, Norgis oc Skane

(Feb 1356) [1: vol.7, p.11]
Magnus Dei gracia rex Suecie Noruegie et Scanie

(June 1357) [1: vol.7; part 2; p.203]
Magnus Dej gracia rex Swecie Norwegie et Scanie

(Mar 1360) [1: vol.7; part 5; p.297]
Vy Magnus medh Gudz nadh konunger Swerikis Norikis oc Scanie

(July 1361) [1: vol.8, p.80]
Nos Magnus dei gracia rex Swecie Norwegie et Scanie

(Oct 1362) [1: vol.8, p.224-225]
Wij Magnus medh Gudz nådh, konunger j Swerike Norige ok Skane

(Mar 1363) [1: vol.8, p.306-307]
Magnus Dei gracia rex Suecie Noruegie et Scanie

(Jan 1364) [1: vol.8, p.438]
Magnus Dei gracia rex Suecie Noruegie et Scanie

Wy Erick, van Godes gnaden der ryke Denemarken, Sweden Norwegen der Wende vnde der Goten kønig vnde
hertoghe to Pomeren

Att ordet Sverige fanns i källor från 1200-talet är ju långt ifrån att det skulle ha funnits 100-talet som du tidigare hävdat. Därutöver så är dina källhänvisningar bara ett ihopkok av ett antal källor. Det finns ju ingen systematik i dem. Att Erik Eriksson i en källa enbart säger att han var kung över Svearna så visar ju andra källor att andra kungar var regenter över både svear och götar. Olof Skötkonung är den förste som sägs ha regerat över båda folken, vilket Adam säger. Det är med detta som historiker säger att riksbildningsprocessen tog fart, men de säger inte att riksbildningen var ett faktum. Det är skillnad på dessa båda fenomen.

Vi lever i stater idag och statsvetare ger dem definitioner. Med Dans logik så är detta att filosofera. Jag hävdar jag att det inte är det. När historiker ställer sig frågan om de statliga systemen fanns under medeltiden så använder de statsvetarnas definitioner. Detta är inte heller att filosofera. Historia är ingen exakt vetenskap: vi kan inte göra experiment för att verifiera eller falsifiera källornas trovärdighet. Därför är bedömningen av deras sanningshalt och tolkningen av dem väsentliga inslag i historiearbetet. Men av detta får man inte veta särskilt mycket, utan historiker måste även sätta källorna i ett betydelsesammanhang. Först då byggs ett händelseförlopp upp. För att det ska bli en historisk vetenskap så måste man alltså veta att det som ska skrivas kommer att leda till en sorts berättelse annars blir det oläsbart och således ingen historieskrivning. Dessutom så utgår historikerna från en helhet, innan de på ett källkritiskt sätt kan tolka alla bitar av evidens på ett naturligt sätt. Detta följer närmast ett psykologiskt mönster, att vi som människor först måste skapa oss en helhetsbild innan vi kan förstå ett fenomens enskilda komponenter. Den som inte förstår det måste jag upplysa om att det är vi som väljer källorna, de väljer inte oss dessutom.

[Christer Samuelsson]

Till min Herul.

Du är skyldig ett svar här. Det är så utomordemtligt sällan du hänvisar till historiska källor så det kan väl vara på tiden att du är karl för din herulska hatt.


Citat:

Men Svitjud eller svea rike kom å andra sidan att allt mer förstås som ett begrepp för alla landskap som ingick i det svenska riket, vilket ju flera gånger benämns av t.ex. Adam av Bremen ( ex. Adam Scholion 26;2:40, 46, 49;3:11)

Har jag alldrig sett röken av, Adams skolier är mumrerade,I, 2.3 osv. Vad 26;2:40 är för något är mej ett mysterium Vad menar du egentligen - skulle Adams skolier kunna brytas ned ytterligare. I skolie 46 som du sannolikt hänvisar till står entydigt."

"Kjejsar Konrad förde varje år en här mot slaverna och därför härskade djup fred på andra sidan Elbe"

Icke något annat än detta och det har ingenting med svenska förhållanden att göra.

Kan du vara vänlig att citera exakt vad det står i Adams skolier som du hänsyftar till och till vilket kapitel dessa skolier är kopplade.

Beträffande dessa skoloier så skall man minnas att det är knappast något Adam själv skrivit, utan en typ av anmärkningar ditplitade av någon Klerk som något velat justera Adams skriverier.
Christer Samuelsson.

[herulen]

Till min Herul.

Du är skyldig ett svar här. Det är så utomordemtligt sällan du hänvisar till historiska källor så det kan väl vara på tiden att du är karl för din herulska hatt.


Citat:

Men Svitjud eller svea rike kom å andra sidan att allt mer förstås som ett begrepp för alla landskap som ingick i det svenska riket, vilket ju flera gånger benämns av t.ex. Adam av Bremen ( ex. Adam Scholion 26;2:40, 46, 49;3:11)

Har jag alldrig sett röken av, Adams skolier är mumrerade,I, 2.3 osv. Vad 26;2:40 är för något är mej ett mysterium Vad menar du egentligen - skulle Adams skolier kunna brytas ned ytterligare. I skolie 46 som du sannolikt hänvisar till står entydigt."




"Kjejsar Konrad förde varje år en här mot slaverna och därför härskade djup fred på andra sidan Elbe"

Icke något annat än detta och det har ingenting med svenska förhållanden att göra.

Kan du vara vänlig att citera exakt vad det står i Adams skolier som du hänsyftar till och till vilket kapitel dessa skolier är kopplade.

Beträffande dessa skoloier så skall man minnas att det är knappast något Adam själv skrivit, utan en typ av anmärkningar ditplitade av någon Klerk som något velat justera Adams skriverier.
Christer Samuelsson.

Det är bra att du är noga. Adam säger i sin skrift :

”Ex ipsis populis Suediae proximi ad nos habitant Gothie, qui occidentales dicuntur. Eller med Emanuel Svenbergs översättning: Av Sveriges folkstammar bor de götar, som kallas de västliga, närmast oss…” (Adam IV:XXIII).

Samtidigt finner jag det förvånande att du inte orkade påpeka det rätta, eftersom de uppgifter jag lämnade inte är svåra hitta. Det händer ofta att studenter citerar fel sida ur källor. Då rättar man dem genom att säga det ska ju vara på den eller den sidan. Alltså, medeltida källor är få och därmed så blir det så att man läser samma källa ett antal gånger, vilket gör att man känner dem väl. Vad forskningen ägnar sig åt är tolkningen av texterna och tvärvetenskap för att se det hela ur nya infallsvinklar. Sedan vad gäller ditt påstående om att jag utomordentligt sällan ger källor ser jag som ett sätt att du försöker komma bort från själva sakfrågorna. Jag har visst redogjort för mina källor i denna tråd och sedan lagt fram tolkningar av dem. Därför är din anklagan ett ytterligare bevis för att du inte riktigt orkar läsa och titta efter.

[Widsith]

Det är bra att du är noga. Adam säger i sin skrift :

”Ex ipsis populis Suediae proximi ad nos habitant Gothie, qui occidentales dicuntur. Eller med Emanuel Svenbergs översättning: Av Sveriges folkstammar bor de götar, som kallas de västliga, närmast oss…” (Adam IV:XXIII).

Skall man vara riktigt noga så står det

Ex ipsis populis Suediae proximi ad nos habitant Gothi, qui occidentales dicuntur; alii sunt orientales.

[Dan Koehl]

Alla medeltidshistoriker jag känner till menar att Sveriges riksbildning är en förening av landskapen.

Kan vara intressant att fundera vad kungarna själva tyckte?

Här visar det sig tex i fallet med dokument undertecknat Erik Eriksson och Birger Magnusson att Sverige redan 1248 pa svenska kallas Swerige: "Wij Erich med gudz nade Swerigis koning oc Birghe aff samme naade Hertog in Swerige"
- 1248 gör Erik Eriksson ansprak pa att vara Swerigis koning, och nagot Göta rike nämns inte.[/size][/color]

Kungar av Sverige

(June 1212) [1: vol.1, p.166]
< Erick X Knutsson (+1216), King 1208 >
Ericus summj regis gracia rex sweorum

Att Erik Eriksson i en källa enbart säger att han var kung över Svearna så visar ju andra källor att andra kungar var regenter över både svear och götar. Olof Skötkonung är den förste som sägs ha regerat över båda folken, vilket Adam säger. Det är med detta som historiker säger att riksbildningsprocessen tog fart, men de säger inte att riksbildningen var ett faktum. Det är skillnad på dessa båda fenomen.

Vet inte riktigt om du med flit blandar bort korten?

Om jag visar en källa för vad Erik Eriksson själv ansag att han regerade över, sa kan du inte omintegöra detta med att hävda att andra kungar ansag sig regera över äandra riken. Den enda logisk kontringen bör vara en källa som visar att just Erik regerade över just nagot annat. ifragasätter du citroners gulhet, och jag visar en källa för att citroner är gula, med ett foto pa en gul citron, sa kan du inte svara, jamen äpplen kan vara gröna ocksa.

Ang Olof: vad som "sägs" är rätt irreleveant när vi är inne pa primär källhänvisning. Du kräver källor av mig, och jag ger dig kungars titulatur enligt SD.

Du kontrar med attt "det sägs", detta är inte ekvivalent diskussionsunderlag.

Vidare ifragsättar jag att "historiker" anser att riksbildning tog fart, just för att Götar blir medlemmar i Sveariket. jag har förut hävdat att objektivt borde man i sa fall lika gärna kräva att riksbildningen tog fart när Skaningar intigrerades.

Det hela är emellertid ett ologiskt betraktelsesätt. Att hävda att ett rike som redan bildats för hundratals ar sedan far fart i sin bildning när ett annat rike integreras kan aldrig bli sant, det är ett önsketänkande.

Jag har tidigare tangerat danmarks riksbildning. kan vi vara överens om att Danmark existerade som rike pa trettonhundratalet? senare integreras Sverige i danska unionen. (Danska flaggan har fortfarande de svenska tre kronorna i sitt riksvapen) pa vilket sätt paverkar detta Danmarks riksbildning som redan var överstanden?

Hur kan ett befintligt rike, som inlemmar ett annat rike i sig, plötsligt pastas bildas igen?

I fallet dubbelmonarkien Österrike-Ungern kan jag halla med dig, da bildades ett nytt rike, en dubbelmonarki. Österrike som rike däremot existerade redan innan, och tog inget skutt i sin bildningsprocess.

[Stefan Lundgren]

Nu har jag funderat lite grann och att Sverige möjligen kan anses som en stat i samband med Alsnö stadga runt 1280. Då var Magnus Ladulås som kung i landet och han framförde vissa reformer som gjorde att Sverige kunde anses som en stat, visserligen är det en liten efterkonstruktion, men det är värt att prova det.

De flesta av de medeltida dokumenten skrevs av Magnus Ladulås var från Alsnö i Adelsö socken väster om Stockholm och där också den historiska Alsnö stadga inträffade under 1280-talet. Jag kan hänvisa till ett komplendium som vi fick i A-kursen i historia för många år sedan som är definitivt också gått förlorad för mig. I denna kan man få intrycket att Sverige blev en stat under 1280-talet.

Från NE om Alsnö stadga
Alsnö stadga, dokument, utfärdat av kung Magnus Birgersson (Ladulås) på kungsgården Alsnö på nuvarande Adelsö i Mälaren. Stadgan är en av de mest omdebatterade källorna inom svensk medeltidsforskning. Originaldokumentet har gått förlorat, men texten är känd genom senare avskrifter på svenska. Avskrifternas text anger dateringen till år 1285, men stadgan anses vanligtvis ha tillkommit före utgången av 1281, sannolikt vid en herredag 1280. Den innehåller bl.a. förbud mot våldgästning och en förnyelse av Birger Jarls fridslagar.
Framför allt har dock stadgan uppmärksammats i diskussionen om det världsliga frälsets uppkomst i Sverige. Enligt en sedan länge etablerad tolkning infördes nämligen med A. ett världsligt frälse, vars rättigheter och skyldigheter angavs i stadgan (jfr adel). Kungen fritog sålunda vissa kategorier från s.k. gästningsskyldighet på deras egendomar. Det gällde bl.a. biskopar, riddare och "svenner till vapen" (väpnare). Vidare befriades kungens män, liksom hertig Bengts, ärkebiskopens och biskoparnas svenner "från all kunglig rätt", vilket har tolkats som frihet från kungliga skattepålagor och böter. Detta frälse skulle även tillkomma de män som tjänade kungen med stridshäst. Motprestationen för frälset utgjordes sålunda av tjänst, framför allt kvalificerad krigstjänst. I det perspektivet kan stadgan förstås mot bakgrund av en pågående omläggning inom krigsväsendet, där en elithär med tungt beväpnat rytteri nu ersatte ledungsflottan. Den världsliga frälseklass som sålunda skulle ha skapats genom A. har sannolikt innefattat både rena kungatjänare och representanter för rikets gamla hövdinga- eller storbondeklass. Avgörande för adelskap blev nu det trohetsband varmed de enligt kontinentalt, feodalt mönster knöts till kungen.
En annan uppfattning gör gällande att den kortfattade bestämmelsen om de män som tjänade med stridshäst inte säkert kan kopplas till befrielsen från all kunglig rätt. Stadgan kan därför inte ses som konstituerande för en världslig frälseklass i bred bemärkelse. Denna klass skulle i så fall ha vuxit fram i en långsammare process snarare än genom en enstaka bestämmelse vid ett speciellt tillfälle.

Vad inte i denna stagda som regenterna fick mera makt för att styra Sverige? Menar förstås att om att kungarna fick mera makt i samband med denna stagda i Sverige eftersom det var ett ganska så stort möte som var på Alnsö under 1280-talet. Visserligen är året obekant och dokumentet har också gått förlorad. Men jag anser att det är lite lönsamt att diskutera vad som hände i Sverige under 1280-talet. Känner till att det har förekommit diskussioner kring 1200-talet, iallafall decennierna strax innan 1280-talet.

Jag syftade förut på att man kunde hävda att Sverige räknades som stat under de första kungarna Erik Segersäll och Olof Skötkonung. Den preminära staten kan nog hävda att den lade grunden under 1000-talet, men att regenterna fick mera kontroll under 1200-talet.

Jag gjorde en sökning på http://www.ra.se/ra/diplomat.html på "Alsnö" och det blev några träffar.
Brevnumren blev följande: 1085-1086, 1088, 1122, 1156, 1179-1180, 1273-74, 1348 och 1424 kan samtliga relateras till under 1280-talet.

Har skickat en fråga till en av mina lärare i historia på universitetet och inväntar nu svaret.

Stefan

[Christer Samuelsson]

Herulen

Det är bra att du är noga. Adam säger i sin skrift :

”Ex ipsis populis Suediae proximi ad nos habitant Gothie, qui occidentales dicuntur. Eller med Emanuel Svenbergs översättning: Av Sveriges folkstammar bor de götar, som kallas de västliga, närmast oss…” (Adam IV:XXIII).

Nu försöker du helt enkelt driva med mej och det skall du inte fixa.

Ex ipsis populis Suediae proximi ad nos habitant Gothie, qui occidentales dicuntur.

Är inte svar på något såvitt jag kan bedöma. Det härrör platt icke till det av dej omskrivna: Adams 26;2:40 .Vad står där min gode man.


Vad står det således i Adams 26;2:40 ?

Och minnes att du hävdar detta står i en skolie, såvitt jag kan bedöma, far min herre med rena rama osanningen.

Christer Samuelsson.

[herulen]

Nu försöker du helt enkelt driva med mej och .

Ex ipsis populis Suediae proximi ad nos habitant Gothie, qui occidentales dicuntur.

Är inte svar på något såvitt jag kan bedöma. Det härrör platt icke till det av dej omskrivna: Adams 26;2:40 .Vad står där min gode man.


Vad står det således i Adams 26;2:40 ?

Och minnes att du hävdar detta står i en skolie, såvitt jag kan bedöma, far min herre med rena rama osanningen.

Christer Samuelsson.

Upptackten till Christers citatsförföljelse är följande: ”Men Svitjud eller svea rike kom å andra sidan att allt mer förstås som ett begrepp för alla landskap som ingick i det svenska riket, vilket ju flera gånger benämns av t.ex. Adam av Bremen ( ex. Adam Scholion 26;2:40, 46, 49;3:11)”

Jag har redan i det ovanstående inlägget sagt att detta är en felcitering. Eller är det så att Christer inte nöjer sig med att man säger att det är felciteringar, utan han vill reda ut detta i det oändliga… men till vad nytta förstår jag inte? När jag erkänt mitt brott säger Christer: "det skall du inte fixa" Jag anser emellertid att detta är en sorts ”aha jag har dig mentalitet”, som inte för historievtenskapen framåt.

Det finns exempel på att Adam menade att götar och svear var bör ha varit förenade i någon slags federation. De upplysningar Adam ger oss angående detta är hans användning av begreppen ”sveonernas land” och ” Sverige (Suedia). Läser vi Kap. 25 kan vi läsa ”Jag skall nu ge en kort beskrivning av sveonernas land eller Sverige: i väster innefattar det götarna och samhället Skara, i norr värmlänningarna med skridfinnarna, som styrs från hälsingland, i söder det förut omtalade baltiska havet i hela dess längd. Där ligger det stora samhället Sigtuna”. I det tidigare kapitlet 23 står det: ”Av Sveriges folkstammar bor där götar, som kallas västliga, närmast oss. Det finns också östliga götar. Västergötland gränsar till danernas provins Skåne. Därifrån skall man på sju dagar kunna nå götarnas stora samhälle Skara. Därpå sträcker sig Östergötland utmed det baltiska havet ända till Birka”.

[Christer Samuelsson]

Upptackten till Christers citatsförföljelse är följande: ”Men Svitjud eller svea rike kom å andra sidan att allt mer förstås som ett begrepp för alla landskap som ingick i det svenska riket, vilket ju flera gånger benämns av t.ex. Adam av Bremen ( ex. Adam Scholion 26;2:40, 46, 49;3:11)”

Jag har redan i det ovanstående inlägget sagt att detta är en felcitering.

Det har du inte alls gjort. Var skulle det stå?

Dessutom är detta med Adams 26;2:40, något du skrivit själv. Det är inget felcitat, du har skrivit så. Detta Adams 26;2:40 är enkom ett påhitt. Vi håller inte på med sådant på Skalman.

Christer Samuelsson.

[herulen]

Påhitt! Du försöker att mästra mig. Det tycker jag är omoget. Jag vet mycket väl att man inte ska hitta på. Men att skriva fel nr, sida, årtal etc förekommer faktiskt. Då är det inte konstigare än att man ändrar det. Detta har jag gjort. Men enligt dig så räcker inte detta.

I övrigt får du sluta Christer! Det är nu tredje gången sagt att detta citat är fel. Finner du nöje i att reda ut något som inte går att reda ut eftersom det inte existera så får du starta en ny tråd.

[B Hellqvist]

...och så tar vi det lite lugnare, om jag får be. "Staten" Sveriges uppkomst är omdiskuterad även bland etablerade akademiker och historiker, och har resulterat i ett otal böcker, avhandlingar och uppsatser samt livslång fiendskap mellan meningsmotståndare. Saken lär knappast kunna redas ut här, och är definitivt inte betjänt av anklagelser fram och tillbaka.

[Dan Koehl]

Vad inte i denna stagda som regenterna fick mera makt för att styra Sverige? Menar förstås att om att kungarna fick mera makt i samband med denna stagda i Sverige eftersom det var ett ganska så stort möte som var på Alnsö under 1280-talet.

Stefan

Nej, det var det inte.

Nej, kungarna fick inte mer makt genom Alsnö stadga.

[Andreas K]

Ja du, Dan, om inte annat har 16 sidors läsande av den här tråden gjort mig förvirrad...
Jag tror inte jag ska blanda mig in i den här diskussionen mer, det känns som att det ligger en bra bit utanför min kompetens, ni pratar över huvudet på mig, så att säga.
Mvh Andreas

[herulen]

Men ordet rike då? Kan vi säga att sveariket egentligen var ett rike, i ordets egentliga definition, före medeltiden? Och regenterna: var de kungar?

[Dan Koehl]

Men ordet rike då? Kan vi säga att sveariket egentligen var ett rike, i ordets egentliga definition, före medeltiden? Och regenterna: var de kungar?

Eftersom medeltiden här pa Skalman räknas fran ca 450, sa tolkat jag din fraga, med tonvikt pa medeltiden, om det fanns ett rike, och kungar före 450? Kring detta rader det säkert delade meningar. Ett "rike" pa 300-talet kan ju inte jämstaällas med ett rike pa 1200-talet. men min personliga sikt, är att, ja, enligt källorna (Tacitus) sa var Sverige redan före medeltiden ett rike med en kung. Detta rike var redan da känt för sin flotta, vilket kräver en typ av centraliserad organisation, och riket var med namn känt nere i romarriket. Till skillnad fran manga andra skandinaviska omraden preciserar de romerska historikerna ocksa att det var ett kungarike. Trots att de själva kanske inte kallade sig just kungar. Enligt Snorre skall ju titeln Drott har varit vanlig ända in i vikingatiden.

Svar: ja.

OT Diverse diskussioner om och kring Bjälboätten/Folkungaätten har flyttats till en ny sträng viewtopic.php?t=23257

den här strängen handlar ju om Sverige, dess rike och stat.