Stormakt och supermakt

[Stefan Lundgren]

Syftet med denna tråd är att diskutera skillnaden mellan stormakt och supermakt. Jag vet inte om det finns sådana personer som lätt blandar ihop olika definitioner. Det är ganska så stor skillnad mellan dessa ord, stormaktstiden har väl nästan alla stött på i ämnet "Historia" i skolorna. Om man kallar Sverige för supermakt under 1600-talet så är man lite grann på glid. Som vissa kommenterade i tråden i denna tråd

viewtopic.php?t=22725

Så var Sverige en stormakt under den där tiden.

Supermakt är det ord eller en term som användes under "Kalla kriget" i maktkampen mellan dåvarande Sovjetunionen och USA. Nu tänker jag inte hålla mig borta från politiken och bara dra upp en riktlinje som jag vill betona. Det är en definition som massmedierna påpekade under 1960-talet. Stormakt har däremot funnits länge och det kan man läsa från språkbanken. Jag bifogar lite citat som bilagor, en är stor medan den andre är liten i paritet med den förstnämnde.

Stefan

Från Språkbanken

Stormakt
UTTAL: stω3r~mak2t,

GENUS: r. l. f.;
BÖJNING: best. -en; pl. -er.

ETYMOLOGI: [jfr d. stormagt, t. grossmacht; jfr eng. great power, fr. grande puissance; av STOR, adj., o. MAKT]


1)
BETYDELSE: om stat som gm betydande folkmängd, politisk makt o. ekonomiska o. militära resurser utövar stort inflytande på världspolitiken l. den internationella politiken l. är en stark interna tionell maktfaktor; ofta motsatt: småstat; i mo dern tid särsk. om de stater som ingår som per manenta medlemmar i Förenta nationernas sä kerhetsråd (o. tidigare i Nationernas förbunds råd). SvT 1852, nr 159, s. 3. Af .. (Europas) stater kallas sex stormakter: Ryssland, Tyska riket, Österrike-Ungern, Storbritannien, Frankrike och Italien. De äro nämligen folkrikast och ha de största härarna. CARLSON 2Skolgeogr. 17 (1892).
Kartago blev den andra stormakten i grekernas värld. Almquist VärldH II. 1: 88 (1931).
Mellan de två världskrigen räknades som stormakter Frankrike, Italien, Japan, Sovjetunionen, Storbritannien, Tyskland och USA. Efter andra världskriget anses endast Sovjet unionen och USA som egentliga stormakter ("världsmakter"). BonnierLex. (1966).
jfr SEGRAR-STORMAKT.

2)
BETYDELSE: i oeg. l. bild. anv. av 1; särsk.

2.a)
BETYDELSE: om stat l. företag l. institution o. d. med ledande l. dominerande ställning på visst områ de (t. ex. näringslivet). Europas sjette stormagt, huset Rothschild. NerAlleh. 1871, nr 17, s. 1 Sverige blef .. genom Linné och hans sändebud en verklig stormakt inom naturalhistorien. FRIES 2Linné 2: 27 (1903).
Rosens stolta dröm var att göra Sverige till ett föregångsland och en stormakt på det fredliga arbetets fält genom att utrusta det med ett nät av järnvägar. GRIMBERG SvH 521 (1909). Standard Oil Company, stormakten på oljeindustriens världsmarknad LAGERCRANTZ SkildVärld. 363 (1944). Med den stora reformrörelse, som utgår från klostret i Cluny, återvinner .. kyrkan sin ställning som andlig stormakt. ASPELIN TankVäg. 1: 172 (1958).
Kanada håller på att bli en litterär stormakt. DN 14/9 1983, s. 4.

2.b)
BETYDELSE: om kraftfull o. myndig o. betydelsefull person l. grupp av Personer; äv. om Gud; stund om skämts. l. ironiskt. TOPELIUS Fält. 4: 8 (1864; om ersoner).
Stockholms frivilliga skarpskyttar .. Hvilken stormagt midt i staten, lika stor som hela indelta och värfvade armén tillsammans! STRINDBERG NRik. 13 (1882).
De hafva tröstat i tider svåra / på ingen "stormakt" förutom Gud. MELIN Dikt. 1: 12 (1888).
Den gamla, som i flera människoåldrar varit en stormakt här i byn och kände varje barn i minsta vrå. DAVIDSON o. THULIN Gulbranssen Bort. 85 (1934).

2.c)
BETYDELSE: i fråga om djur l. mikroorganismer o. d. Stormakterna i universum, bakterierna. LAHT 1892, s. 241. Under loppet af tertiärperioden .. då myrorna begyn te utveckla sig till en stormakt i naturen. LIDFORSS SocJourn. 6 (1907).

2.d)
BETYDELSE: om ngt sakligt (t. ex. känslor, kärlek, tidningspressen) som utövar stort inflytande på omvärlden, stundom liktydigt med: viktig l. be tydelsefull faktor (med stort inflytande). NIllT 1868, s. 235 (om tidningspressen). De poetiska stormakterna, känsla och inbillningskraft, aning och stundom lidelse, hade .. gjort sig gällande i den världsskakande omhvälf ningen vid nittonde seklets inbrott. ( CAVALLIN o.) LYSANDER 324 (1877).
Kärleken är en stormagt, som går öfver allt förstånd, och emot hvilken vår vilja intet förmår. STRINDBERG SvÖ 2: 398 (1883).
På den tid, då latinsk grammatik och hegelsk filosofi tronade som stormakter inom vetenskapen. EHTEGNÉR i 3SAH 6: 213 (1891).
NUMELIN PolGeogr. 42 (1927; om havet).
Det tryckta ordet är i våra dagar en stormakt, som var antiken fullkomligt obekant. SEGERSTEDT Spalt. 49 (1928, 1933).

3)
BRUK: (mera tillf.)

BETYDELSE: i uttr. (ngns l. ngts) stormakts dagar, (ngns l. ngts) "storhetstid" l. blomst ringstid l. krafts dagar;
jfr MAKT 2 e δ'.
Hon var mycket tunnare än i sin stormakts dagar, men hon var åter en kvinna som med kraft beställde sitt hus. EDQVIST MannHem 178 (1969).
SAMMANSÄTTNINGAR: Ssgr (i allm. till 1): A:

Supermakt
SUPER-MAKT 30A2 .

ETYMOLOGI: [efter eng. superpower ]
om militärt (o. ekonomiskt o. teknologiskt) överlägsen stormakt med avgörande inflytande på världspolitiken; särsk. om USA o. Sovjet efter 2:a världskriget; jfr -stor-makt.
SvD(A) 2 / 12 1962, s. 4. --

[M Corleone]

Jag anser att en supermakt är en stat som är nära eller har uppnått hegemonistatus (behöver inte vara världsomspännande utan räcker med regional som exempelvis Rom i medelhavsområdet eller USA på den amerikanska kontinenten, gällande Storbritannien under 1800-talet är jag mer osäker, den brittiska flottan hade iof hegemonistatus på världshaven men armén var för svag och Storbritannien behärskade inte sin hemma kontinent). En hegemonistat är egentligen den enda stat som är intresserad av status quo, dvs mer intresserad att förhindra medtävlan från andra stormakter, än att själv expandera mer.

USA är idag den enda stat som jag tycker kan kallas supermakt, man har uppnåt hegemoni på sin hemma kontinent och påverkar idag stora delar av världsekonomin, världspolitiken och har världens starkaste militärmakt.

[Hexmaster]

Naturligtvis var Rom en supermakt på sin tid. Att det "bara" gällde medelhavsområdet (med omnejd) spelar ingen roll eftersom det för folket då och där var hela världen.

Naturligtvis var Storbritannien en supermakt under större delen av 1800-talet. Behärskade inte sin hemma-kontinent - hurså - det gör inte dagens USA heller.


Ett tips till Stefan är att istället för att klistra in långa textsjok som ingen läser, själv läsa texterna, ta en funderare, och sedan berätta för oss vad där står som kan vara av vikt för diskussionen. Som att "super" betyder "över".

[M Corleone]

Jag hävdar fortfarande att det är ett frågetecken om UK var en supermakt under 1800-talet, den mäktigaste stormakten, javisst! men supermakt? Främst 2 saker gör att jag tvekar att utnämna UK till supermakt.

1) Armén var för svag (medvetet av politikerna för att satsa pengar på annat) och anpassad för kolonial krig istället för stormaktskrig, först 1915 hade UK en riktigt kraftfull armé som kunde utkämpa ett stormaktskrig.

2) UK hade inte riktigt det inflytande i sin hemmakontinent Europa som hade behövts utan där fanns flera någorlunda jämnstarka stater om kunde tävla i inflytande med UK. Denna punkt kan iof kanske uppvägas av hegemoni på världshaven, men den första punkten kommer man inte ifrån.

Det amerikanska inflytandet på sin egen hemmakontinent (Nord- och sydamerika) har först på senare år börjat eroderats, man behöver inte rent militärt behärska sin omgivning utan det räcker med hot om militära insatser, ekonomiskt- och politiskt inflytande. Men länge så gjorde USA i princip hur man ville i Nord- och Sydamerika, tillsatte och avsatte regeringar, mutade regeringar, hjälpte amerikanska företag att skaffa sig konkurrens fördelar och allt detta utan att andra stormakter protesterade eller lade sig i (Cuba egentligen enda undantaget). Detta menar jag är att behärska sin hemmakontinent inte att rent militärt ockupera den...

Därför är det intressant att se flera som är uttalat anti-amerikanska (Morales, Chavez) vinna makten i sydamerikanska länder och se om amerika håller på sikt att tappa sitt tidigare stabila grepp över sin egen hemmakontinent

[Martin Lundvall]

Tycker några viktiga saker har glömts bort när det gäller supermakt och det är förmågan att forma om världen så den passar sina egna behov samt kulturell påverkan. Jag tvekar inte att utnämna Storbritannien till hegemon. Visst armén var svag men det har ringa betydelse, viktiga är att se till politisk, ekonomisk och kulturell påverkan.

/Martin

[M Corleone]

De flesta brukar vara överens att tiden 1815-1914 var en multipolär värld med flera olika stormakter som tävlade om makt och inflytande. Supermakter brukar mer höra hemma i en bipolär värld efter att ha vunnit ett stormaktkrig (USA och Sovjet efter 1945) eller i vissa situationer där en stormakt kan expandera och bygga upp ett imperium i avsaknad av andra starka rivaler (Rom, USA efter 1991).

Storbritannien var 1815-1914 var världens mäktigaste stat, men hegemon förutom på havet vet jag inte? Vissa saker talar emot det, däribland den viktigaste avsaknanden av en stark armé. Forskarna är dock oense om vilket som har större nytta, sjömakt eller landmakt. Mahan och Corbet brukar vara de viktigaste förespråkarna för sjöherravälde och pekar bla på Trafalgar som främsta exemplet. Mearsheimer (som är en av de nu aktiva realisterna) menar att landmakt är viktigaste och pekar på att av de stormaktskrig som utkämpas efter 1792 så har alla avgjorts till lands enda undantaget är möjligen kriget mellan Japan och USA 1941-45. Trafalgar, visst men Napoleons glansfullaste segrar låg ännu framför honom 1805, och hans öde skulle avgöras på land (Ryssland 1812, Waterloo 1815).

Rom och USA baserade sin supermaktsstatus på både land och sjöss och Sovjet på land. Då återstår UK under åren 1815-1914, under dessa år utkämpade man ett stormaktskrig mot Ryssland i Krimkriget och det resultatet var knappast imponerande även om man vann. När 1:a världskriget bröt ut så var man beroende av sina allierade att dessa stod för landkrigföringen och det tog 1 år innan en stor brittisk armé var redo att sättas in på kontinenten. Supermakterna USA och Sovjet stod istället för huvuddelen av landkapaciteten i sina respektive allianser (WP och NATO).

När man rankar stormakter så brukar man titta på 5 faktorer, militär kapacitet (land och sjökapacitet och nu också kärnvapen), politisk makt, ekonomisk makt, befolkningskapacitet och kulturell makt. USA och Sovjet uppfyllde alla dessa krav så till den grad att de kunde räknas som supermakter. Rom gjorde också det (även om en del anser att deras kultur var en blek kopia av den grekiska). Britterna under perioden 1815-1914 uppfyllde alla dessa utom landkapaciteten vilket beroende av vilken skola man väljer gör de till en supermakt eller "bara" den starkaste stormakten i ett multipolärt system.

[Belisarius]

Precis, så Storbrittannien under 1815-1914 får 4,5 av 5 poäng på skalan. Jag tycker det säger sig självt; de behövde inte en stark landarmé för att upprätthålla sitt hegemon under 1800-t. En supermakt av rang, den första riktigt globala sådana.

[M Corleone]

Beroende på hur du definerar en "supermakt", UK var knappast militärt överlägset sina rivaler under åren 1815-1914, sjömakt har sina begränsningar eller som Nelson uttryckte " a ship is a fool to fight a fort". Och UK dominerade heller inte de andra stormakterna utan var i rädd för att bli utkonkurrerad av först Frankrike och sedan Tyskland. Det geografiska läget talade förvisso för att UK inte behövde en väldig armé, men i slutändan kom ändå en sådan att behövas för att hindra att Tyskland uppnådde hegemoni på den europeiska kontinenten.

Den mäktigaste stat världen skådat borde vara USA åren 1945-1949, under dessa år så hade man världens i särklass starkaste ekonomi, ett starkt politiskt inflytande över hela världen (Österopa-Sovjet undantaget), bra godwill (innan denna började raseras med Vietnam) och en en starkt militärmakt med det absoluta triumfkortet, nämligen kärnvapenmonopol.

[Hexmaster]

Om man kallar Sverige för supermakt under 1600-talet så är man lite grann på glid.

Uppriktigt sagt har jag lite svårt att se poängen med att försöka dra en exakt gräns mellan "stormakt" och "supermakt". Lite som skillnaden mellan "stor" och "jättestor". Kan man slippa konstigheter enl. ovan så är det ju bra, men man behöver inte särskilt noggranna definitioner för att konstatera att Sverige var det ena men inte det andra.


(Skall kanske tillägga att detta inte på något vis är ett modererande inlägg...)

[Belisarius]

Beroende på hur du definerar en "supermakt", UK var knappast militärt överlägset sina rivaler under åren 1815-1914, sjömakt har sina begränsningar eller som Nelson uttryckte " a ship is a fool to fight a fort". Och UK dominerade heller inte de andra stormakterna utan var i rädd för att bli utkonkurrerad av först Frankrike och sedan Tyskland. Det geografiska läget talade förvisso för att UK inte behövde en väldig armé, men i slutändan kom ändå en sådan att behövas för att hindra att Tyskland uppnådde hegemoni på den europeiska kontinenten.

Utkonkurrerade hur? De styrde ju handeln och hade den i särklass starkaste ekonomin?

[Martin Lundvall]

Jag håller med Belisarius, begreppet är omtvistat. Det finns de som anser att Storbritannien självklartr passar in som som hegemon, andra inte. Jag anser att Strobritannien ska räknas som hegemon, detta framförallt på grund av dess ekonomiska styrka. De införde frihandel och guldmyntsfoten och fungerade som en motor för hela världshandeln.
Militärstyrka är den minst viktiga faktorn.

/Martin

[M Corleone]

Beroende på hur du definerar en "supermakt", UK var knappast militärt överlägset sina rivaler under åren 1815-1914, sjömakt har sina begränsningar eller som Nelson uttryckte " a ship is a fool to fight a fort". Och UK dominerade heller inte de andra stormakterna utan var i rädd för att bli utkonkurrerad av först Frankrike och sedan Tyskland. Det geografiska läget talade förvisso för att UK inte behövde en väldig armé, men i slutändan kom ändå en sådan att behövas för att hindra att Tyskland uppnådde hegemoni på den europeiska kontinenten.

Utkonkurrerade hur? De styrde ju handeln och hade den i särklass starkaste ekonomin?

Britterna var rädd att bli utkonkurrerad av fransmännen i Afrika, dvs i tävlingen "vem kan bygga störst imperium". Senare så blev man rädd att bli utkonkurrerad av tyskarna när dessa började bygga upp en stor högsjöflotta.

[M Corleone]

Jag håller med Belisarius, begreppet är omtvistat. Det finns de som anser att Storbritannien självklartr passar in som som hegemon, andra inte. Jag anser att Strobritannien ska räknas som hegemon, detta framförallt på grund av dess ekonomiska styrka. De införde frihandel och guldmyntsfoten och fungerade som en motor för hela världshandeln.
Militärstyrka är den minst viktiga faktorn.

/Martin

Jag anser att militär styka är den kanske viktigaste faktorn för att definera en stormakt. Utan den militära faktorn hade inte Sverige räknats som en stormakt under 1600-talet. Ett annan exempel är Japan har världens näst största ekonomi men brukar ändå inte räknas som en stormakt annat än på det ekonomiska planet. Men vi kan väl vara överens om att vi har olika syn på om UK var en hegemon eller inte och att det inte är lika självklart att de var det som exempelvis USA efter 1945...

[Stefan Lundgren]

Hexmaster skrev
Ett tips till Stefan är att istället för att klistra in långa textsjok som ingen läser, själv läsa texterna, ta en funderare, och sedan berätta för oss vad där står som kan vara av vikt för diskussionen. Som att "super" betyder "över".

Är det bara jag som gör så? 8)
Jag tycker att det är vanligt förekommande.

Hexmaster skrev
Uppriktigt sagt har jag lite svårt att se poängen med att försöka dra en exakt gräns mellan "stormakt" och "supermakt". Lite som skillnaden mellan "stor" och "jättestor". Kan man slippa konstigheter enl. ovan så är det ju bra, men man behöver inte särskilt noggranna definitioner för att konstatera att Sverige var det ena men inte det andra.

Jag kan nog hålla med om att det finns tvetydligheter i detta, men det som jag vill påpeka är att att ordet "Supermakt" är av sentida datum, alltså i början av 1960-talet medan en historisk svensk tidsperiod som heter Stormaktstiden. Det är detta som skillnaden som jag såg i.

Känner till att supermakt är ett konstruktion av bl a massmedier för att beteckna kampen mellan USA och dåvarande Sovjetunionen.

Stefan

[Martin Lundvall]

Men vi kan väl vara överens om att vi har olika syn på om UK var en hegemon eller inte och att det inte är lika självklart att de var det som exempelvis USA efter 1945...

Kan jag gå med på, det är alltid trevligt att man kan komma överens, även om det bara är att man är överens om att man är oense.

"Supermakt" är av sentida datum, alltså i början av 1960-talet medan en historisk svensk tidsperiod som heter Stormaktstiden. Det är detta som skillnaden som jag såg i

Nej, möjligtvis är ordet av sentida datum, men det går att använda det när man beskriver händelser före Kalla kriget också. Något som också klart och tydligt står i tråden.

/Martin