Kan man mäta demokrati?
Kan man mäta demokrati?
I samband med presidentvalet i USA för drygt ett år sedan kom jag att tänka på hur olika svensk och amerikansk politik är. Trots detta är det nästan omöjligt att på ett mera objektivt sätt bedömma vilket land som är mest demokratiskt. För- och nackdelar tenderar att ta ut varandra. Väldigt grovt och ovetenskapligt skulle man kunna beskriva för- och nackdelar i svensk respektive amerikansk politik på detta sätt:
Sverige:
Fördelar: Högt valdeltagande, på ett sätt god representativitet (kön, ålder, bakgrund, etc) i politiken, små ekonomiska klyftor.
Nackdelar: Dålig maktdelning (svaga domstolar, svag riksdag), på ett sätt dålig representativitet i politiken (man struntar ofta i den allmänna opinionen), väljarna har litet inflytande på vilka personer som kommer in i till exempel riksdagen.
USA:
Fördelar: På ett sätt god representativitet i politiken (politikerna måste följa opinionen), mycket maktdelning (högsta domstolen, kongressen, presidenten).
Nackdelar: Lågt valdeltagande, på ett sätt dålig representativitet i politiken (mest välbärgade vita medelålders män), stora ekonomiska klyftor.
Trots att Sverige och USA är väldigt olika länder, är det nästan omöjligt att på ett objektivt sätt utreda vilket som är det mest demokratiska. Hur svårt är det inte då att jämföra två mera lika länder, till exempel Sverige och Norge? Nu kommer jag till själva frågan: Finns det något slags "demokratiindex" eller liknande som statsvetare eller andra tagit fram för att jämföra graden av demokrati i olika länder?
/a81
Sverige:
Fördelar: Högt valdeltagande, på ett sätt god representativitet (kön, ålder, bakgrund, etc) i politiken, små ekonomiska klyftor.
Nackdelar: Dålig maktdelning (svaga domstolar, svag riksdag), på ett sätt dålig representativitet i politiken (man struntar ofta i den allmänna opinionen), väljarna har litet inflytande på vilka personer som kommer in i till exempel riksdagen.
USA:
Fördelar: På ett sätt god representativitet i politiken (politikerna måste följa opinionen), mycket maktdelning (högsta domstolen, kongressen, presidenten).
Nackdelar: Lågt valdeltagande, på ett sätt dålig representativitet i politiken (mest välbärgade vita medelålders män), stora ekonomiska klyftor.
Trots att Sverige och USA är väldigt olika länder, är det nästan omöjligt att på ett objektivt sätt utreda vilket som är det mest demokratiska. Hur svårt är det inte då att jämföra två mera lika länder, till exempel Sverige och Norge? Nu kommer jag till själva frågan: Finns det något slags "demokratiindex" eller liknande som statsvetare eller andra tagit fram för att jämföra graden av demokrati i olika länder?
/a81
- Dûrion Annûndil
- Medlem
- Inlägg: 4941
- Blev medlem: 18 augusti 2003, 15:56
- Ort: Lite nordöst om Stockholm...
-
Gutekrigaren
- Medlem
- Inlägg: 4120
- Blev medlem: 23 mars 2002, 19:38
- Ort: Rom
Jag tillåter mig att ge ett tips för den intresserade: Arend Lijphart har arbetat (vetenskapligt) med demokratibedömning länge. Den kanske bästa boken för aktuell fråga är " Patterns of Democracy: Government Forms and Performance in Thirty-Six Countries" (1999). Titeln talar ganska bra för sig själv, minns dock inte vilket land som "vann". 
Mvh Petter
Mvh Petter
- Dûrion Annûndil
- Medlem
- Inlägg: 4941
- Blev medlem: 18 augusti 2003, 15:56
- Ort: Lite nordöst om Stockholm...
- J.K Nilsson
- Medlem
- Inlägg: 2406
- Blev medlem: 21 februari 2004, 23:18
- Ort: Frösön
Den moderna demokratin kan ses i ljuset av den franska revolutionen. Redan då hade man vissa ideal för att kunna se vad demokrati är, dessa ses då som indikatorer för demokrati. Någon som är duktigare än mig får fylla på om Robspierre och gänget.
Robert A. Dahl har skrivit en bok "Demokratin och dess antagonister", Dahl använder begreppet Polyark[i/] för att visa att begreppet har flera innebörder. Inte bara rösträtten är viktig utan även möjligheten till information och fri oppinionsbildning. Dessa punkter kan användas som indikatorer för demokrati.
Mer följer senare.
J.K Nilsson
Robert A. Dahl har skrivit en bok "Demokratin och dess antagonister", Dahl använder begreppet Polyark[i/] för att visa att begreppet har flera innebörder. Inte bara rösträtten är viktig utan även möjligheten till information och fri oppinionsbildning. Dessa punkter kan användas som indikatorer för demokrati.
Mer följer senare.
J.K Nilsson
-
Darius III
- Ny medlem
- Inlägg: 13
- Blev medlem: 6 oktober 2005, 14:14
- Ort: Sverige
Tycker även korruption bör tas med i en bedömning över hur effektiv en demokrati är, då korruption delvis är ett mått på hur denna missbrukas/utnyttjas. Finns säkert fler faktorer; kan även tänka mig en bedömning över vilka effekter/konsekvenser en politikers missbruk av sin position får... Inga politiska konsekvenser = en svag demokrati.
Freedom House har ett index över politiska friheter och medborgerliga rättigheter som åtnjuter stor legitimitet bland samhällsvetare; det är åskådligt, har global räckvidd och är konsekvent. Förlaget utger varje år publikationen "Freedom in the World" och indexet finns tillgängligt på deras hemsida, http://www.freedomhouse.org
Jag uppskattar Dahl som makt- och demokratiforskare (Who Governs? är en klassiker), men jag har svårt att se att han gör mycket mer med sitt polyarkibegrepp än att flytta upp begreppet demokrati på en idealnivå som endast tillämpas i några schweiziska kantoner om ens där. Att politiska kommentatorer som Humpty Dumpty sagt att "demokrati betyder det jag vill att demokrati skall betyda" sedan tidernas begynnelse lär knappast upphöra bara för att man byter namn på 'demokrati' till 'polyarki'. Demokrati har tyvärr blivit ett honnörsord där man samlar allting man tycker att är bra trots att företeelserna är logiskt separata från varandra, t.ex. grad av valdeltagande, maktdelning och skydd för minoriteter. Om Nordkorea har en röstningsprocent på 99%, betyder det att Nordkorea är en bättre demokrati än Sverige? När huvuddelen av de nyblivna staterna i Latinamerika använde den amerikanska författningsmodellen med maktdelning, räckte det till för att göra dem demokratiska? Snarare tvärtom.
Jag uppskattar Dahl som makt- och demokratiforskare (Who Governs? är en klassiker), men jag har svårt att se att han gör mycket mer med sitt polyarkibegrepp än att flytta upp begreppet demokrati på en idealnivå som endast tillämpas i några schweiziska kantoner om ens där. Att politiska kommentatorer som Humpty Dumpty sagt att "demokrati betyder det jag vill att demokrati skall betyda" sedan tidernas begynnelse lär knappast upphöra bara för att man byter namn på 'demokrati' till 'polyarki'. Demokrati har tyvärr blivit ett honnörsord där man samlar allting man tycker att är bra trots att företeelserna är logiskt separata från varandra, t.ex. grad av valdeltagande, maktdelning och skydd för minoriteter. Om Nordkorea har en röstningsprocent på 99%, betyder det att Nordkorea är en bättre demokrati än Sverige? När huvuddelen av de nyblivna staterna i Latinamerika använde den amerikanska författningsmodellen med maktdelning, räckte det till för att göra dem demokratiska? Snarare tvärtom.
Det kan vara nyttigt att studera demokratins historia. Läs gärna om den antika demokratin i Grekland där bland annat val ansågs som ett odemokratisk sätt utse ämbetsmän på, lottning sågs som mer demokratiskt. Detta på grund av att de med starkare medel (läs aristokratin) skulle ha större chans att vinna ett sådant val än vanliga medborgare. Kunskap om den antika demokratin kan ofta ge en ett nyttigt perspektiv på den moderna.