Först en förklaring om demografi från NE
Den första folkräkningen i Sverige gjordes 1749 och vad kan man hitta för nåt i detta material då?Från NE
demografi´ (av demo- och den grek. efterleden -graphi´a '-beskrivning', av gra´pha 'skriva'), befolkningslära, den vetenskap som ägnas studier av befolkningens storlek, sammansättning och geografiska fördelning, samt av förändringar i befolkningsstrukturen förorsakade av demografiska händelser. Centrala indelningsvariabler är ålder, kön, civilstånd, boenderegion och eventuellt etnisk tillhörighet. Centrala händelser är födelser, dödsfall, flyttningar, in- och utvandring, giftermål och skilsmässor samt på senare tid ingående och upplösning av samboförhållanden.
Demografin är starkt tvärvetenskaplig och har mycket gemensamt med medicinska, biologiska, samhällsvetenskapliga och historiska ämnen. Sina data får demografin från befolkningsstatistiken (folkräkningar och löpande registrering av födelser, dödsfall, flyttningar osv.), från intervjuundersökningar samt från kyrkoböcker och andra historiska källor m.m. Demografin har stor metodgemenskap med sina kontaktdiscipliner, men har dessutom i demometrin (vidare)utvecklat speciella analysmetoder. I demografins karakteristiska analysteknik ingår livslängdstabeller och generaliseringar av dem (livsförloppsanalys). Det läggs dessutom vikt vid kontroll av om beteendet i undergrupper återspeglas riktigt i de statistiska mått som gäller för en hel undersökningsgrupp i befolkningen. Ett klassiskt exempel är att dödligheten hos unga vuxna män i vissa perioder har visat sig avta med stigande ålder när deras civilstånd inte har tagits i beaktande, trots att dödligheten har stigit med åldern både för ogifta och gifta män i samma åldrar. Många män har nämligen gift sig i de aktuella åldrarna. En starkt växande andel av dem har därför bidragit till totaldödligheten i varje ålder med gifta mäns väsentligt lägre dödlighet.
Centrala frågeställningar rör sambandet mellan demografiskt och annat beteende, samt hur olika livsfaser sammanhänger med varandra. Man studerar sådant som sociala skillnader i dödligheten, samspelet mellan barnafödande, utbildning och förvärvsarbete, vad som påverkar risken för upplösning av äktenskap och samboförhållanden samt mer speciella teman som amningens betydelse för spädbarnsdödligheten och som preventivmetod i äldre tid eller i våra dagars u-länder. Man intresserar sig också för de effekter politiska reformer och generell samhällsutveckling har på demografiskt beteende (t.ex. barnafödandet), och omvänt för de konsekvenser befolkningsutvecklingen har för andra sidor av samhällslivet, för miljö och resursanvändning osv. Ett annat tema är betydelsen av kohortstorlekens växlingar för medlemmarnas utbildningsbeteende, välfärd o.d.
I folkräkningen från Sparrsätra socken norr om Enköping så hittade man följande värden i folkräkningen. Hoppas ni förstår hur man läsa åldersstatistiken, den yngsta åldersgruppen först och sedan kommer första talet för män/pojkar och sedan för flickor/kvinnor. För att lättare att se skillnader mellan könen så har jag har satt ett bindesstreck emellan värdena. Alltså de individer som var under ett år var sju pojkar och fem flickor. Ålderklasserna gick in varandra, hade en ålderklass en "avslut" på 10 år så började nästa ålderklass på 10.
Sparrsätra hade år 1749 528 invånare, fördelat på 241 män och 287 kvinnor samt den största åldersgruppen på mellan 20-25 år. Socknen hade ett typiskt exempel under 1700-talet, "pyramiderna" såg mera ut som "granar" än befolkningspyramider. Tar man den yngsta åldersklassen och slå ihop med de tre yngsta så finner man att det är 31 pojkar och 28 flickor, tar man varje klass/kohort för sig själv, så får man istället "granar", slå man ihop de tre yngsta kohorterna så blir det mer en pyramid. Den totala antalet är då 59 barn under fem år; 42 mellan 5-10 år, 49 mellan 10-15 år, 53 mellan 15-20 år och 65 mellan 20-15 år. Det som är märklig med folkmängden från Sparrsätra är att det fanns fyra kvinnor mellan 75-80 år, ingen var mellan 80-85 och tre män som är över 85 år. Det brukar ofta vara en eller flera kvinnor som når denna ålder.Ålder.
Yngre MANKÖN.. QVINKÖN.
yngre än 1 År. 7 - 5
Emellan 1 och 3. 8 - 10
3 och 5. 16 - 13
5 och 10. 17 - 25
10 och 15. 22 - 27
15 och 20. 21 - 32
20 och 25. 30 - 35
25 och 30. 28 - 20
30 och 35. 15 - 16
35 och 40. 14 - 17
40 och 45. 15 - 13
45 och 50. 14 - 22
50 och 55. 4 - 1
55 och 60. 9 - 15
60 och 65. 9 - 12
65 och 70. 4 - 11
70 Och 75. 5 - 9
75 och 80 0 - 4
80 och 85 0 - 0
85 och 90 3 - 0
öfver 90 år 0 - 0
Summa eftr. Könen 241 - 287
Summa 528
GIFTERMÅL.
Gift Folk 105 - 105
Änklingar och Änkor 6 - 28
Ogifte öfver 15 år 60 - 67
Barn under 15 år 70 - 87
Summa eft. Könen 241 - 287
Summa 528
105 par var gifta, det fanns sex änklingar och 28 änkor i socknen. Barn under 15 år var 157 individer.
Det fanns under 1749: 75 hushåll
Hushållsstorleken(medelvärdet) var 7,73
Gifta per hushåll: 1,4 per hushåll
Det bodde alltså fler gifta personer i ett hushåll och detta värde är antagligen realistiskt för mer än ett hushåll.
Detta år föddes det:
Tolv barn
Sju pojkar
Fem flickor
Barn utomäktenskapliga: 0
19 personer avled:
Varav:
Elva barn under tio år
Två ogifta flickor/kvinnor.
Sex gifta personer avled
Tre giftersmål upplöste genom döden
Fem vigslar ägde rum
När det gäller födslar, vigslar, dödsfall står det inte per månad, utan allting hände under ett år. Likaså var det under dödsfallen.
Ex:
En kvinna dog i koppar eller mässling
Fyra dog i lungsot
Tre kvinnor/flickor dog i lungsot
Här får man nog ta hjälp av kyrkoböcker om man skall få reda på mer.
Förutom yrkesspecifieringar så man inte fram så mycket mer i de första årens folkmängdstabeller. Det var efter 1780 och 1800 som man började att finna mer detaljer.
År 1805
Tabellen visar fördelningen över det ogifta kvinnliga delen av Sparrsätra. 79 kvinnor arbetade i olika hushåll.Ogifte Pigor 79
Ogifte Tjänsteflickor 1
Ogifte, som lefva af egna Medel 1
Ogifte, som för sig sjelfva lefva af Arbete 7
Ogifte i §. §. n och o 0
SUMMA 88
Det får iallafall räcka som en liten början.
Stefan
Mer information från Tabellverkets material, se denna uppsats.
http://www.ekh.lu.se/publ/lup/91.pdf
