Undervisa om kriget 1939-1945 - lärarkollegor här?

[Fredrik Andersson]

Finns det någon möjlighet till geografisk genomgång av WW2, att dela upp eleverna i dom olika 6 världsdelarna och hur dom påverkades?

Det skulle kanske kunna fungera, men resultatet skulle förmodligen kunna bli bättre på gymnasiet. Jag testade för några år sedan att den aktuella klassen fick "hårdstudera" några av de ledande nationerna under perioden (Tyskland, Sovjetunionen, Japan, Italien, USA och Storbritannien). Därefter fick de i uppdrag att söka allianser och försöka finna lösningar genom förhandlingar, hot om våld eller våld med varandra. På det stora hela blev det skit och pannkaka pga omognad och dåliga förkunskaper men en del intressanta fenomen gjordes. Bland annat ingick Storbritannien, Tyskland och Japan en allians mot Sovjet om jag inte minns fel.

Helt klart är att man kan använda sig av en geografisk vinkling. Hur såg kartan ut 1939? Hur såg den ut 1945? Varför förändrades kartan på just detta vis och så vidare och så vidare.

[alexcykel]

Jag menar så här.

I min undervisning om förintelsen anser jag att det viktigaste för eleverna är att förstå vilket tänkande som låg bakom idén att man kan göra världen bättre genom att döda människor. Den tanken är att personen i sig är problemet, inte personens handlingar. För en jude fanns det ingenting de kunde ha gjort för att blidka nazisterna, det räckte att de bara existerade.
Liknelsen med "ogräs" användes ofta av rasbiologerna om sådana människor vars existens var ett brott i sig. De var bara att rycka upp med rötterna. Lärdomen är att uttalanden av typen, "den som mördat kommer mörda igen", hör hemma här. Den sortens uttalanden hos eleverna är dessvärre vanliga.

När man tänker så, då tänker man i fascistiska banor. Här använder jag ordet fascist som samlingsnamn. Det är kanske förvirrande för dem med enbart historiska ingångar till ideologierna. Men jag vet inget bättre ord.

[Fredrik Andersson]

Taget! Köper det resonemanget!

[Mr x]

Jag menar så här.

I min undervisning om förintelsen anser jag att det viktigaste för eleverna är att förstå vilket tänkande som låg bakom idén att man kan göra världen bättre genom att döda människor. Den tanken är att personen i sig är problemet, inte personens handlingar. För en jude fanns det ingenting de kunde ha gjort för att blidka nazisterna, det räckte att de bara existerade.
Liknelsen med "ogräs" användes ofta av rasbiologerna om sådana människor vars existens var ett brott i sig. De var bara att rycka upp med rötterna. Lärdomen är att uttalanden av typen, "den som mördat kommer mörda igen", hör hemma här. Den sortens uttalanden hos eleverna är dessvärre vanliga.

När man tänker så, då tänker man i fascistiska banor. Här använder jag ordet fascist som samlingsnamn. Det är kanske förvirrande för dem med enbart historiska ingångar till ideologierna. Men jag vet inget bättre ord.

Är det inte oxså viktigt att berätta hur och varför förintelsen kom till och då syftar jag på Nurnberglagarna och vad som skedde på Wannse konferansen?

[Daniel L]

För en jude fanns det ingenting de kunde ha gjort för att blidka nazisterna, det räckte att de bara existerade.

Nu utgår du från att det fanns en enad inställning i den såkallade "judefrågan". Så var inte fallet.

När man tänker så, då tänker man i fascistiska banor. Här använder jag ordet fascist som samlingsnamn. Det är kanske förvirrande för dem med enbart historiska ingångar till ideologierna. Men jag vet inget bättre ord.

Är verkligen tankebanan karaktäriserande för fascism (i den vidare betydelse som du talar om)? Jag som trodde att det var Stalin och inte Mussolini som hävdade att "Döden är lösningen till alla problem, ingen människa, inget problem".

mvh/ Daniel

[alexcykel]

Jag håller med dig att om att döden som lösning på ett problem skulle kunna sägas vara "Stalinism". Men jag ansluter mig ändå till den slovenske filosofen Slavoj Zizeks syn på saken. Även under Stalin fanns en socialpedagogisk tanke i grunden, även den värsta borgare kunde omvändas, disciplineras(!), till att arbeta för kollektivet. Många dödades för att skrämma meningsmotståndare till lydnad, ännu fler skickades till läger. Men i grunden låg ändå "problemet" hos individens uppfostran och position. För en nazist var judarnas existens problemet.

Du skriver att det fanns olika uppfattningar om lösningen på judefrågan. Ja det är sant, men ingen av dem innebar att judarna kunde leva kvar bland germanerna. Deras existens var alltså problemet, inte deras handlingar.

När jag använder ordet fascism gör jag det med innehållet en disciplinerande ideologi där döden är det yttersta men ändå berättigade disciplineringsmedlet. Det blir förvirrande för den som har den italienska historiska fascismen som utgångspunkt. För den som vill följa den moderna samhällsdebatten på vänsterkanten blir det däremot förvirrande om man varje gång läser in korporativism och futurism när en maskerad yngling skriker "fascistsvin" under ett WTO möte.

[Mr x]

Jag håller med dig att om att döden som lösning på ett problem skulle kunna sägas vara "Stalinism". Men jag ansluter mig ändå till den slovenske filosofen Slavoj Zizeks syn på saken. Även under Stalin fanns en socialpedagogisk tanke i grunden, även den värsta borgare kunde omvändas, disciplineras(!), till att arbeta för kollektivet. Många dödades för att skrämma meningsmotståndare till lydnad, ännu fler skickades till läger. Men i grunden låg ändå "problemet" hos individens uppfostran och position. För en nazist var judarnas existens problemet.

Du skriver att det fanns olika uppfattningar om lösningen på judefrågan. Ja det är sant, men ingen av dem innebar att judarna kunde leva kvar bland germanerna. Deras existens var alltså problemet, inte deras handlingar.

När jag använder ordet fascism gör jag det med innehållet en disciplinerande ideologi där döden är det yttersta men ändå berättigade disciplineringsmedlet. Det blir förvirrande för den som har den italienska historiska fascismen som utgångspunkt. För den som vill följa den moderna samhällsdebatten på vänsterkanten blir det däremot förvirrande om man varje gång läser in korporativism och futurism när en maskerad yngling skriker "fascistsvin" under ett WTO möte.

alexcykel:

Var det inte så att en viss del av de "icke önskvärda" skulle få möjlighet att jobba på divers fabriker och på landsbygden har ett vagt minne att jag har läst det?

[alexcykel]

Om du med de "icke önskvärda" syftar på dem kommunisterna kallade borgare, låter det rimligt att de skulle få arbeta på fabriker och i jordbruket. Så skedde i vart fall i Maos kina. Någon sådan lösning fanns inte för judarna i nazityskland. Expatriering till de sydamerikanska djunglerna eller annorstädes var alternativet till utrotning.
I praktiken var det ju inget val för judarna eftersom de inte erbjöds skydd någonstans. Det var inte bara att emigrera till USA, de hade inte sina dörrar öppna för alla. Dessutom bestämdes inte den praktiska planen för utrotningen förrän det redan var försent att emigrera under kriget.

Naturligtvis är det viktigt att undervisa om nürnberglagarna, där framkommer det tydligt att det är i generna det sitter och inte i handling och åsikt som med "borgarna".

Förra veckan var jag på Versetzmuseum, motståndsmuseet, i Amsterdam. Där stod det att under ockupationen tvingades kvinnor i blandäktenskap att välja mellan internering i arbetsläger eller sterilisering. Syftet med nazisternas arbetsläger blir därmed tydlig, att förhindra att generna lever vidare.

[Psilander]

Jämför man nånting Nazism/fascism - kommunism, dvs de stora arbetar ideologierna i europa på 30-talet?

[Daniel L]

Alex,

Det jag vänder mig mot är inte att du ger nationalsocialism och fascism samlingsnamnet fascism. George Orwell pekade redan 1944 ut att den allmänna definitionen av fascism är godtycklig och efterlyste samtidigt en mer korrektare definition. Den samtida definitionen av fascism var enligt Orwell: Alla politiska ideologier som jag ogillar. Din definition påminner tyvärr alltför mycket om den beskrivning som Orwell gav. Den definition du använder dig av är nämligen alltför bredd och innefattar, troligen utan att du själv tänker på det, en mängd andra ideologier som du inte hade i åtanke att inkludera från första början. Därmed blir det kontraproduktivt att använda sig av en sådan definition.

Du skriver att inga nationalsocialister hade uppfattningen att judarna kunde leva kvar bland germanerna. Fel. Det finns åtskilliga exempel på hur det gjordes undantag för personer som enligt Nürnberglagarna klassades som judar. Detsamma gäller för blandäktenskap som du nämner här ovan. Exempelvis hade generalöverste Heinrici, i slutet av kriget ansvarig för Berlins försvar, en judisk (halv-judisk) hustru. Sålunda fanns det en viss acceptans för samlevnad.

Hur du förövrigt får att inte acceptera samlevnad med germanerna till att inte acceptera existens undgår mig. Om du med existens har menat närvaro av judar i Tyskland så borde du ha klargjort det tidigare.

Jag kan förövrigt rekommendera Hamish Macdonalds "Mussoloni and Italian Fascism" samt Roger Griffins böcker om fascism som goda introduktioner till ämnet. Macdonalds är dessutom väl lämpad för undervisning.

mvh/ Daniel

[Martin Lundvall]

Även under Stalin fanns en socialpedagogisk tanke i grunden, även den värsta borgare kunde omvändas, disciplineras(!), till att arbeta för kollektivet. Många dödades för att skrämma meningsmotståndare till lydnad, ännu fler skickades till läger. Men i grunden låg ändå "problemet" hos individens uppfostran och position. För en nazist var judarnas existens problemet.

Rent teoretiskt ja. Praktiskt så gjordes det dock aldrig några större försök till omvändelse, oftast låg också problemet hos ens sociala ursprung snarare än vad man hade gjort för handlingar. De som var från de gamla välbärgade klasserna hade det svårare i det nya samhället.
Rent teoretiskt så skiljde det sig kanske mellan Sovjetunionen och Tyskland men i verkligheten så gjorde det inte det. Ville bara klargöra det, jag anser att det är lika missvissande som att säga att judar kunde arbeta sig fria i koncentrationslägrena för att det stod så skrivet över ingången som att det fanns en socialpedagogisk tanke bakom GULAG.

/Martin

[Psilander]

Appråpå att få in "veteraner" utöver fd läger fångar i utbildningen hittade jag det här amerikanska programmet.

http://www.signonsandiego.com/uniontrib ... 6vets.html

[alexcykel]

Förintelsen ställer frågan om historisk kunskap bara är historisk kunskap eller om vi kan använda den för att bättre förstå oss själva. Som samhällslärare kanske jag är präglad av det senare synsättet. Det var det förra synsättet som ledde till att historia ströks som kärnämne. Om förintelsedebatten bidragit till något i Sverige är det sannolikt till att historia skall bli kärnämne.

När det gäller fascistbegreppet tror jag inte att vi kommer längre, det blir för mycket politik.

Vad gäller nazityskland var det naturligtvis inte någon monolit, få torde dock hävda att det fanns en lösning där judar kunde leva kvar bland germanerna. Med "leva kvar" menar jag utan steriliseringar, som också är en del av ett folkmord.

[z0ltan]

Tjo hej mitt första inlägg här!

Jag går själv andra året på bf(barn och fritid) på gymnasiet. Jag läser Historia A just nu och ska förhoppningsvis om skolan erbjuder läsa Historia B och troligtvis gå vidare till lärare i Samhällskunskap och Historia. Tänkte att jag kunde komma med lite synpunkter ifrån elevens ögon. Det jag tycker ni hela tiden ska göra är att förklara varför hitler gör si och så. Varför det blev som det blev tillslut, dvs Orsak-Värkan. Detta tycker jag kommer väldigt mycket senare då du pluggar både i slutet av högstadiet och på gymnasiet. Så lägg inte så jävla mycket krut på att få in fakta. Lär du/ni ungdomarna Orsakerna och konsekvenserna före/under och efter kriget så kommer dom ha mycket roligare under tiden dom läser WW2 och faktan kommer fastna automatisk.

/Marcus

[Schwalbe]

Vi hade 2vk på en lektion. Allt annat har jag fått läsa mej till. Iofs med nöje, men man hade ju inte så länge att brilljera i gymnasiet.