Undervisa om kriget 1939-1945 - lärarkollegor här?
-
Magnus Lindström
- Medlem
- Inlägg: 672
- Blev medlem: 1 juli 2004, 20:33
- Ort: Gävle
problemet är också att många lärare inte kan hålla sin politiska övertygelse utanför klassrummet. 7-9 så hade jag en som var väldigt långt till höger och på gymnasiet så var det en väldigt långt till vänster. Och eftersom jag ville ha historia B så läste jag på komvux och då hade vi en halvbitter genus-tant.
-
SuperPalle
- Medlem
- Inlägg: 1532
- Blev medlem: 9 oktober 2002, 17:57
- Ort: I19
Nu har jag inte läst igenom tråden riktigt, och jag ursäktar för det. Men jag vill ändå lämna mitt råd:
Mitt råd är att aldrig refera till kriget som en tragedi, aldrig till nazisterna eller de allierade som onda och aldrig låta dina egna åsikter komma till tals.
Det som irriterade mig när jag gick i 8:an (innan jag kunde något om kriget alltså) var att undervisningen var så otroligt vinklad. Den var vinklad för att bli propaganda och man skulle veta hur jävla hemskt det var. Sedan så kom det judar till vårt plugg och började prata om hur synd det var om dom, och det skulle man ju också hålla med om. Allt detta medan man förstod mindre och mindre om krigets orsaker.
Jag tycker att det är en långt bättre metod att försöka förstå varför. Att lära sig och sedan ta ställning fritt därifrån. Då tror jag att dina elever kommer att förstå att det var hemskt, på riktigt. Läs kanske essän om förintelsen som finns i Peter Englunds "Brev från nollpunkten" och annat i den stilen. Det är mitt recept i alla fall.
- Palle
Mitt råd är att aldrig refera till kriget som en tragedi, aldrig till nazisterna eller de allierade som onda och aldrig låta dina egna åsikter komma till tals.
Det som irriterade mig när jag gick i 8:an (innan jag kunde något om kriget alltså) var att undervisningen var så otroligt vinklad. Den var vinklad för att bli propaganda och man skulle veta hur jävla hemskt det var. Sedan så kom det judar till vårt plugg och började prata om hur synd det var om dom, och det skulle man ju också hålla med om. Allt detta medan man förstod mindre och mindre om krigets orsaker.
Jag tycker att det är en långt bättre metod att försöka förstå varför. Att lära sig och sedan ta ställning fritt därifrån. Då tror jag att dina elever kommer att förstå att det var hemskt, på riktigt. Läs kanske essän om förintelsen som finns i Peter Englunds "Brev från nollpunkten" och annat i den stilen. Det är mitt recept i alla fall.
- Palle
-
Artur Szulc
- Medlem
- Inlägg: 1957
- Blev medlem: 24 mars 2002, 16:40
- Ort: Västra Götaland
Tjänstefel?Det är tjänstefel av en lärare att ha politiska åsikter i klassrummet, där skall denne undervisa utifrån en objektiv bild av ämnet. Kan man inte göra det skall man inte vara lärare
Nja, det tror jag nog inte. Och vad är en objektiv bild? Är det att följa läroboken? De är allt annat än objektiva, men det är min personliga åsikt. Och kan man inte vara muslim om man arbetar i den svenska skolan? Så här står det i LpF 94:
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.
(Min fetstil)
Denna formulering är en av de mest trångsynta som finns!
Faran ligger i när man som lärare inte kan balansera. Elever frågar mig ofta vad jag tycker i vissa frågor, och jag svarar dem ärligt. För det är vad jag förväntar mig av dem: ärliga svar!
På gymnasiet hade jag en lärare i socialkunskap som var kommunist, men inte lät han sin politiska åskådning påverka innehållet i undervisningen, inte heller fick elever som kritiserade hans åsikter sämre betyg. Han var en av de bästa lärarna som jag har haft, kunnig, krävande och objektiv i sin relation till oss elever.
-
Perra
- Medlem
- Inlägg: 1762
- Blev medlem: 8 maj 2004, 13:14
- Ort: Vintergatan, ta till höger när det blinkar!
Att sätta lite färg på en genomgång gör inget tror inte jag. Det kan man göra med diverse detaljer som kan vara mer eller mindre roliga och lättsamma, skandaler och liknande piffiga saker kan man nämna i förbigående bara det står klart att man inte måste komma ihåg det. Jag tror på både filmvisning och högläsning dessutom...är det inte komiskt när kung leopolds syster blir galen och doppar fingarna i påvens chocklad för att åtminstone den inte är förgiftad, eller när mr Gordon Benett jr, Stanleys chef, ställer sig och pinkar i en öppen spis mitt under en socitetsfest? Inga revolutionerande händelser i historien som är nödvändiga att veta, men det finns massor av liknande små episoder man kan nämna bara för att lätta upp stämmningen, särskilt som historien i övrigt är så fylld av mord och elände. Vilket man också på ett bra sätt förstås ska gestalta.
Och vad är det förresten för fel på att det hela ska ske i en anda av kristen tradition och västerlänsk humanism...det är ju våra värderingars ursprung!?
Och vad är det förresten för fel på att det hela ska ske i en anda av kristen tradition och västerlänsk humanism...det är ju våra värderingars ursprung!?
-
Fredrik Andersson
- Medlem
- Inlägg: 1411
- Blev medlem: 22 december 2005, 23:51
- Ort: Södermanland
Som jag skrev tidigare så måste jag och mina kollegor på skolan ha som mål att ge en slags övergripande bild av orsakerna till, förloppet av och följderna av andra världskriget. Personligen har jag inte ett endaste dugg emot att gå in på detaljer kring t. ex. några avgörande drabbningar, viktiga tekniska genombrott och så vidare. Men tyvärr är jag som pedagog som sagt bunden av läroplanen och målet att alla mina elever ska bli godkända. det här betyder, att jag för att nå detta måste lägga "lägsta-nivån" där alla har möjlighet att nå målen. En del måste få specialmaterial tilldelat, andra måste få allt genomgånget muntligt medan några når målen oavsett vad jag sätter i händerna på dem.
En dag i veckan har vi på skolan en lektionsfri dag. Med detta menas att eleverna själva gör en planering av sin skoldag utifrån sina egna behov. En del jobbar bara med matte andra får läxhjälp och liknande. Under dessa dagar erbjuder jag de som behöver stödundervisning i SO tid med mig för individuell genomgång alternativt fördjupande föreläsningar och liknande. Helt klart är att jag märker en ökad prioritering av SO-tid under de veckor vi arbetar med arbetsområden som berör och engagerar eleverna. Andra världskriget brukar oftast innebära att jag får en liten grupp om si så där 10-15 killar och några tjejer som är intresserade av detaljer och fördjupade kunskaper. Övriga behöver hjälp för att över huvudtaget nå målen för G.
De ämnen jag har hållt fördjupande föreläsningar om är bland annat följande:
Vinterkriget
9 april
Slaget om Storbritannien - varför misslyckades Luftwaffe?
Operation Barbarossa
Midsommarkrisen 1941
Bombkriget mot Tyskland
Dagen D
Ha nu i åtanke att eleverna är 14-15 år så detta är förmodligen ingen fördjupning med era ögon mätt medan det för eleverna var oerhört avancerat.
När det gäller det här med att som lärare vara neutral och att inte lägga sina egna värderingar på eleverna så är detta för mig ingen större svårighet. Jag är mycket tydlig med att vi inte ska döma det tyska folket som grupp, att de allierade begick fruktansvärda brott under kriget, t ex genom bombkriget mot den tyska civilbefolkningen, att det svenska agerandet under kriget i vissa lägen är synnerligen diskutabelt och så vidare. Historia är ju ett sådant ämne - det finns inget rätt eller fel när man ser tillbaka på händelser och hur folk agerade då. På sin höjd kan man sträva efter att få eleverna att förstå att det i dag är lätt att sitta med facit i hand och döma andra människors agerande för 60 år sedan. Man måste få eleverna att förstå att de agerade efter sina värderingar och i den samhällsanda som rådde då. Ett intressant diskussionsämne som vi brukar prata en del om är t. ex. hur svenskar från neutrala Sverige kunde anmäla sig som frivilliga till Waffen SS.
Helt klart är ju att det här avsnittet är ett av, om inte DET, mest avgörande under 1900-talets histroia. Jag brukar inleda med att ställa frågan till eleverna om de vet varför FN grundats? Varför finns EU? Varför är USA så mäktigt i dag? Varför har Tyskland varit delat? Varför bråkar Israeler och palestinier? Jo, förklaringarna till detta finns i andra världskriget!
När det gäller serien "Krigets färger" så har jag använt episoder ur denna. Vi har andra filmer också, de flesta försöker jag dock undvika (POGO Pedagog från mitten av 80-talet...). Det finns spelfilmer som jag skulle kunna tänka mig att visa, men då har vi det här med upphovsrätt och visningsrätt att ta hänsyn till.
TEORETISKT SETT skulle man kunna ha använt sig av bland annat följande filmer:
Vinterkriget och Okänd soldat, SPR, Stalingrad, Schindler's list mfl.
En dag i veckan har vi på skolan en lektionsfri dag. Med detta menas att eleverna själva gör en planering av sin skoldag utifrån sina egna behov. En del jobbar bara med matte andra får läxhjälp och liknande. Under dessa dagar erbjuder jag de som behöver stödundervisning i SO tid med mig för individuell genomgång alternativt fördjupande föreläsningar och liknande. Helt klart är att jag märker en ökad prioritering av SO-tid under de veckor vi arbetar med arbetsområden som berör och engagerar eleverna. Andra världskriget brukar oftast innebära att jag får en liten grupp om si så där 10-15 killar och några tjejer som är intresserade av detaljer och fördjupade kunskaper. Övriga behöver hjälp för att över huvudtaget nå målen för G.
De ämnen jag har hållt fördjupande föreläsningar om är bland annat följande:
Vinterkriget
9 april
Slaget om Storbritannien - varför misslyckades Luftwaffe?
Operation Barbarossa
Midsommarkrisen 1941
Bombkriget mot Tyskland
Dagen D
Ha nu i åtanke att eleverna är 14-15 år så detta är förmodligen ingen fördjupning med era ögon mätt medan det för eleverna var oerhört avancerat.
När det gäller det här med att som lärare vara neutral och att inte lägga sina egna värderingar på eleverna så är detta för mig ingen större svårighet. Jag är mycket tydlig med att vi inte ska döma det tyska folket som grupp, att de allierade begick fruktansvärda brott under kriget, t ex genom bombkriget mot den tyska civilbefolkningen, att det svenska agerandet under kriget i vissa lägen är synnerligen diskutabelt och så vidare. Historia är ju ett sådant ämne - det finns inget rätt eller fel när man ser tillbaka på händelser och hur folk agerade då. På sin höjd kan man sträva efter att få eleverna att förstå att det i dag är lätt att sitta med facit i hand och döma andra människors agerande för 60 år sedan. Man måste få eleverna att förstå att de agerade efter sina värderingar och i den samhällsanda som rådde då. Ett intressant diskussionsämne som vi brukar prata en del om är t. ex. hur svenskar från neutrala Sverige kunde anmäla sig som frivilliga till Waffen SS.
Helt klart är ju att det här avsnittet är ett av, om inte DET, mest avgörande under 1900-talets histroia. Jag brukar inleda med att ställa frågan till eleverna om de vet varför FN grundats? Varför finns EU? Varför är USA så mäktigt i dag? Varför har Tyskland varit delat? Varför bråkar Israeler och palestinier? Jo, förklaringarna till detta finns i andra världskriget!
När det gäller serien "Krigets färger" så har jag använt episoder ur denna. Vi har andra filmer också, de flesta försöker jag dock undvika (POGO Pedagog från mitten av 80-talet...). Det finns spelfilmer som jag skulle kunna tänka mig att visa, men då har vi det här med upphovsrätt och visningsrätt att ta hänsyn till.
TEORETISKT SETT skulle man kunna ha använt sig av bland annat följande filmer:
Vinterkriget och Okänd soldat, SPR, Stalingrad, Schindler's list mfl.
Har ett lite oortodoxt förslag.
När ajg gick i gymnasiet hade vi nått som hette projekt arbete, man betade av 30p av en kurs under två veckor. Man fick en handledare och var för övrigt lektionsfri. Kravet vr att prestera en uppsatas på ca 2-3000 ord i ett givet ämne. Kravet på uppsatsen var redan från 1a ring att den skulle följa akademisk formalia, med notapparat, språk, tes fromulering osv. Visst var man barn i början men jag har haft grym nytta av det efteråt.
Några mer bra uppslag till fördjupning är ubåtskriget och operationerna i Nordafrika eller nån händelse i stilla havet.
Jag blir snart politisk, men jag upplever att ni stackars lärare är bakbundna av att alltid behöva ligga på samma nivå som den sämsta eleven. Så skall det ju inte behöva vara, det är väl de duktiga och ambitiösa man skall satsa på.
När ajg gick i gymnasiet hade vi nått som hette projekt arbete, man betade av 30p av en kurs under två veckor. Man fick en handledare och var för övrigt lektionsfri. Kravet vr att prestera en uppsatas på ca 2-3000 ord i ett givet ämne. Kravet på uppsatsen var redan från 1a ring att den skulle följa akademisk formalia, med notapparat, språk, tes fromulering osv. Visst var man barn i början men jag har haft grym nytta av det efteråt.
Några mer bra uppslag till fördjupning är ubåtskriget och operationerna i Nordafrika eller nån händelse i stilla havet.
Jag blir snart politisk, men jag upplever att ni stackars lärare är bakbundna av att alltid behöva ligga på samma nivå som den sämsta eleven. Så skall det ju inte behöva vara, det är väl de duktiga och ambitiösa man skall satsa på.
Svaret här är entydigt ja. Vi har en obligatorisk skola och målet är att alla skall bli godkända. Definitivt på högstadiet, men i praktiken är det så även på gymnasiet.Psilander skrev: är målet att alla skall bli godkända eller att man ger en adekvat undervisningen och de som inte håller måttet blir underkända. Själv ser jag ingen vits med att godkänna för godkännadets skull.
.
Nu är det ju så som det är och en och annan blir inte det, men det är inget man får planera för...
Det låter (ärligt talat) som en ganska konstig inställning. Snarare ska man väl satsa på att ge alla studenter en så bra kunskapsbas som möjligt.Psilander skrev: Jag blir snart politisk, men jag upplever att ni stackars lärare är bakbundna av att alltid behöva ligga på samma nivå som den sämsta eleven. Så skall det ju inte behöva vara, det är väl de duktiga och ambitiösa man skall satsa på.
En del är bra i matte, en del i bild, en del i historia o s v. Men att enbart satsa på de duktiga och intresserade studenterna i varje kategori är nog inte en speciellt lyckad lösning.
Precis. Så kan man tänka på universitetet - iaf på fortsättningskurserna, där målet är just att få fram duktiga ämnesspecialister.tryggve skrev:Psilander skrev: Men att enbart satsa på de duktiga och intresserade studenterna i varje kategori är nog inte en speciellt lyckad lösning.
Men det är klart, vår skola är rätt dålig på att inspirera de specialintresserade och de utpräglad begåvade. Men det är en annan historia...
Något som vi (om man ska tro en del tidningar) lyckas med lite för bra, eftersom näringslivet hellre vill ha folk med bredare kunskapsbas i stället för spjutspetskunskap.Stefan skrev:
Precis. Så kan man tänka på universitetet - iaf på fortsättningskurserna, där målet är just att få fram duktiga ämnesspecialister.
Men ja, det är en annan diskussion...
-
Fredrik Andersson
- Medlem
- Inlägg: 1411
- Blev medlem: 22 december 2005, 23:51
- Ort: Södermanland
Det är inte oortodoxt alls. Faktum är att jag lekt med tanken att använda mig av ett "projekttänkande" vid något tillfälle, men det spricker tyvärr på flera punkter bland annat följande.Psilander skrev:Har ett lite oortodoxt förslag.
När ajg gick i gymnasiet hade vi nått som hette projekt arbete, man betade av 30p av en kurs under två veckor. Man fick en handledare och var för övrigt lektionsfri. Kravet vr att prestera en uppsatas på ca 2-3000 ord i ett givet ämne. Kravet på uppsatsen var redan från 1a ring att den skulle följa akademisk formalia, med notapparat, språk, tes fromulering osv. Visst var man barn i början men jag har haft grym nytta av det efteråt.
Några mer bra uppslag till fördjupning är ubåtskriget och operationerna i Nordafrika eller nån händelse i stilla havet.
Jag blir snart politisk, men jag upplever att ni stackars lärare är bakbundna av att alltid behöva ligga på samma nivå som den sämsta eleven. Så skall det ju inte behöva vara, det är väl de duktiga och ambitiösa man skall satsa på.
1. Svårigheter. Många elever har i dag svårt med att samla in, strukturera och bearbeta fakta ur "fristående" historiska källor. Majoriteten av åtminstone mina elever skulle i sådana fall "flytta text" och inte begripa vad det är de läst. Än mindre skulle de klara av att dra de slutsatser och de analytiska krav man skulle behöva ställa på ett sådant projekt. Med andra ord, hur få eleverna att inte bara rabbla en massa fakta utan också visa att de kan se samband och att de kan dra slutsatser?
2. Motivation. De flesta elever måste man tyvärr ligga på som bara den för att de ska överhuvudtaget nå målen för G. Att ge dem ansvaret att själva dra det tunga lasset för sin inlärning är inte något som mina "fjortisar" klarar av. Resultatet skulle bara bli att fler inte skulle nå målen med allt vad det skulle innebära i extra arbete för mig och eleverna i form av bland annat åtgärdsprogram, extra utvecklingssamtal och handlingsplaner.
Och slutligen, jo man måste som lärare i grundskolan i dag alltid försöka få med samtliga. Man hoppas att de duktiga eleverna som man har har intresset för att studera vidare på eget ansvar och utanför skolans timplan. De svaga eleverna tar det mesta av lärarens tid och energi. Någon gång skulle jag vilja prova på att arbeta med deta på gymnasienivå, men det är en helt annan fråga.
Åter till ursprungsfrågan - ni som undervisar i detta ämne i grundskolan eller på gymnasiet. Hur lägger ni upp era kurser? Vilka krav för de olika betygsnivåerna ställer ni? Hur mycket tid lägger ni ned?
-
Artur Szulc
- Medlem
- Inlägg: 1957
- Blev medlem: 24 mars 2002, 16:40
- Ort: Västra Götaland
På gymnasiet är Historia A en 100 poängskurs, som spinner över två terminer.
Att gå igenom världshistorien på två terminer är svårt. När jag började att arbeta som lärare hann jag inte längre än till första världskriget. I år har jag valt att ägna hela merparten av vårterminen åt 1900-talet, vilket är mina elevers önskemål.
Beträffande andra världskriget så börjar jag på samma sätt som du. Det är lättfattligt, logiskt och konkret!
Mycket av undervisningen används till diskussioner, och om det finns någon elev som kan mer än vad jag kan så ber jag den hjälpa mig. Det finns alltid någon som kan mer om det militärtekniska, de taktiska eller strategiska bitarna. Dylika elever hjälper också gärna till.
Jag undviker i största möjliga mån att ge eleverna uppgifter som går ut på att de ska "forska" själva, vilket betyder att de (merparten i alla fall) går ut på nätet och kastar om några meningar och säger: "titta, nu har jag forskat". Inte heller begär jag att de ska dra egna slutsatser om varför kriget bröt ut eller varför nazisterna byggde förintelseläger. Få kan egentligen dra några egna slutsatser, eftersom det då handlar om att ta ställning till primärmaterial. Jag försöker istället att lära dem att ta ställning till historikers slutsatser och tolkningar. Därefter ber jag ta dem att motivera vilken förklaring de själva anser vara mest trovärdig. Många av mina gymnasieelever är inte vana att arbeta på det här sättet.
Fakta är bra! Utan faktakunskaper kan man aldrig se samband eller ens ta ställning. Om jag skulle be min mor att förklara vilka likheter och skillnader det finns mellan Romarriket och det forna Sovjetunionen så skulle hon bara titta på mig och skratta!
På högstadiet kan det väl också vara en idé att be eleverna att prata med äldre släktingar (vilket någon tidigare har påpekat) om hur de upplevde kriget.
Självklart måste man lägga tonvikten på krigets händelseförlopp men ibland anser jag att vi som lärare glömmer bort Sverige. Och det är lite dåligt!
Jag vet inte vilken stad du arbetar i, men förmodligen finns det väl ett kommunarkiv eller liknande. Bege dig dit ensam en dag och kolla igenom vad som finns. Kanske kan du använda något av det i undervisningen?
Att gå igenom världshistorien på två terminer är svårt. När jag började att arbeta som lärare hann jag inte längre än till första världskriget. I år har jag valt att ägna hela merparten av vårterminen åt 1900-talet, vilket är mina elevers önskemål.
Beträffande andra världskriget så börjar jag på samma sätt som du. Det är lättfattligt, logiskt och konkret!
Mycket av undervisningen används till diskussioner, och om det finns någon elev som kan mer än vad jag kan så ber jag den hjälpa mig. Det finns alltid någon som kan mer om det militärtekniska, de taktiska eller strategiska bitarna. Dylika elever hjälper också gärna till.
Det är samma problem på gymnasiet!1. Svårigheter. Många elever har i dag svårt med att samla in, strukturera och bearbeta fakta ur "fristående" historiska källor. Majoriteten av åtminstone mina elever skulle i sådana fall "flytta text" och inte begripa vad det är de läst. Än mindre skulle de klara av att dra de slutsatser och de analytiska krav man skulle behöva ställa på ett sådant projekt. Med andra ord, hur få eleverna att inte bara rabbla en massa fakta utan också visa att de kan se samband och att de kan dra slutsatser?
Jag undviker i största möjliga mån att ge eleverna uppgifter som går ut på att de ska "forska" själva, vilket betyder att de (merparten i alla fall) går ut på nätet och kastar om några meningar och säger: "titta, nu har jag forskat". Inte heller begär jag att de ska dra egna slutsatser om varför kriget bröt ut eller varför nazisterna byggde förintelseläger. Få kan egentligen dra några egna slutsatser, eftersom det då handlar om att ta ställning till primärmaterial. Jag försöker istället att lära dem att ta ställning till historikers slutsatser och tolkningar. Därefter ber jag ta dem att motivera vilken förklaring de själva anser vara mest trovärdig. Många av mina gymnasieelever är inte vana att arbeta på det här sättet.
Fakta är bra! Utan faktakunskaper kan man aldrig se samband eller ens ta ställning. Om jag skulle be min mor att förklara vilka likheter och skillnader det finns mellan Romarriket och det forna Sovjetunionen så skulle hon bara titta på mig och skratta!
På högstadiet kan det väl också vara en idé att be eleverna att prata med äldre släktingar (vilket någon tidigare har påpekat) om hur de upplevde kriget.
Självklart måste man lägga tonvikten på krigets händelseförlopp men ibland anser jag att vi som lärare glömmer bort Sverige. Och det är lite dåligt!
Jag vet inte vilken stad du arbetar i, men förmodligen finns det väl ett kommunarkiv eller liknande. Bege dig dit ensam en dag och kolla igenom vad som finns. Kanske kan du använda något av det i undervisningen?