Undervisa om kriget 1939-1945 - lärarkollegor här?

[Fredrik Andersson]

Arbetar på en 7-9 skola och ska nu i mina två åttor dra i gång andra världskriget i år igen. Planerad tid tio veckor. Eftersom jag kört samma upplägg några år så känner jag att det är dags att förnya sig. Frågan är hur ni andra gör? Även ni som inte är lärare - vad vill elever lära sig? Mitt upplägg har hittills sett ut ungefär så här:

V. 1:
Repetition Versaillesfreden, situationen i Tyskland, depressionen.

V. 2:
Personen Adolf Hitler, NSDAP, Hitlers väg till ordförandeposten i partiet.

V. 3:
NSDAP:s väg till makten, den tyska upprustningen, erövringar utan krig (Österrike, Tjeckoslovakien osv)

V. 4:
Blixtkriget (Polen, Norge, Danmark, BeNeLux och Frankrike), finska vinterkriget, slaget om Storbritannien

V. 5:
Kriget i Asien och i Afrika, USA:s inträde i kriget.

V. 6:
Vändpunkterna (Stalingrad, El Alamein, Midway)

V. 7:
Krigsslutet i Europa och Asien

V. 8:
Sverige under kriget

V. 9-10:
Förintelsen

Jag arbetar mycket med diskussionsövningar och jag har tagit fram ett tiotal "moraliska problem" som utspelas under krigsåren som brukar vara mycket uppskattade. Vi besöks av en fd lägerfånge (Mietek Grocher) och vi brukar se på en del filmer, utvalda av mig. Pearl Harbor är dock bannlyst och förbjuden

Mina VG-MVG-aspiranter ges möjligheten att skriva en uppsats på ett ämne, kopplat till kriget, som de är intresserade av.

Synpunkter och förslag?

[Psilander]

Själv blev jag utslängd från vk2 undervisningen i skolan, håll lite för mycket låda och testade läraren, jag fick mitt MVG i alla fall.

1. Varför skall bara VG, MVG aspiranter skriva uppsats, alla borde göra det.

2. Till undervisningen.
Orsakerna. läs det som en följd av Vk1, inte som två block. Visserligen var Hitler mycket viktig för 2vks förlopp med fokusera inte så mycket runt just honom, studera snarare hur och varför han kom till makten och omvärldens falthet.

Lägg mer fokus på själva kriget, jag får uppfattningen att lärarana är okunniga om de bara läser orsak och konsekvens, studera, gärna i projekt form taktik, teknik utveckling och varför kriget tog de vändningar det tog, du missar tex helt ubåtskriget.


Visst är det intressant med lägerfångarna, de är ett dokument av en förskräcklig händelse, men man borde även ta in någon som slogs i kriget eftersom dagens ungdom i ens har morfar eller farfar som var med i neutralitetsvakten. själv har det nästan varit det intressantaste för mig, både min mors historier och min mormors från kriget då de bodde på en militärbas och morfar chefade å en minsvepare.

Jag är skeptisk till film undervisningen, men om du skall lära dig krigets förlopp från 1938-45 så är krigets vindar den bästa läararen, jag lärde mig hela kriget redan i 10års åldern bara på den. Annars kan man använda delar ur filmer som tex Tora Tora Tora eller The Battle of Midway. De visar förloppet i slagen rätt bra.

[Magnus Lindström]

Jag tror det är överkurs att blanda in taktik och sånnt i den åldern. Det är bättre att alla får en grund och stå på och de som sen vill fördjupa sig får den möjligheten. Jag tror inte rablandet av namnen på de japanska hangarfartygen vid midway ger en dam i 8an särskilt mycket.

[maal]

Jag tror det är överkurs att blanda in taktik och sånnt i den åldern. Det är bättre att alla får en grund och stå på och de som sen vill fördjupa sig får den möjligheten. Jag tror inte rablandet av namnen på de japanska hangarfartygen vid midway ger en dam i 8an särskilt mycket.

Det är precis det som är konsten med att lära ut, att inte gå in på detaljer, då förlorar man 95% av folket på mindre än 5 minuter. De enda som får något ut av det är en liten grupp killar som ändå läser om kriget hela dagarna.

[tryggve]

Som redan har sagts så gäller det att inte fgå in på detaljer för mycket, för då förlorar de flesta intresset för det. Att gå igenom taktik känns mer relevant för officersaspiranter än för högstadielever.

Kan månne delar av dokumentärserien "Krigets färger" användas för att ge en mer levande bild av världen av denna tid? Där finns väl även bilder från någor av koncentrationslägren, och de blir mycket mer gripande i färg. Även om man inte tror att det är möjligt.

[Artur Szulc]

Jag arbetar mycket med diskussionsövningar och jag har tagit fram ett tiotal "moraliska problem" som utspelas under krigsåren som brukar vara mycket uppskattade.

Varför ändra på något som fungerar?

Själv arbetar jag som gymnasielärare och undervisar bla i historia. Jag betonar alltid skillnaden mellan kriget på västfronten och kriget på östfronten. Dessutom gör jag olika jämförelser, som tex att det visserligen dog cirka 50 000 londonbor under blitzen (som pågick under fyra år), medan det enbart under det tysk-polska kriget i september 1939 dog 25 000 civila polacker. Eller att över 180 000 icke-stridande warszawabor dog under upproret i augusti-oktober 1944.

Jag gör aldrig sken av att jag är objektiv, jag är trots allt polack, men å andra sidan är läroböckernas oerhörda fokus på den anglosaxiska historieskrivningen inte särskilt objektiv heller.

Det är bra att ni besöks av en fd lägerfånge, men säg till eleverna att de inte får vara rädda för att ställa frågor.

Ett annat tips är att läsa min bok "Röster som aldrig tystnar" (utgiven på Prisma, 2005), som innehåller vittnesmål av befriade polska koncentrationslägerfångar. Deras vittnesmål upptogs av en speciell arbetsgrupp i Lund och intervjuerna påbörjades redan i november 1945. Överhuvudtaget är dessa vittnesmål unika i Europa.

Nåväl, att tipsa om sin egna bok, är väl lite...men i alla fall.

[Ralf Palmgren]

Då vinterkriget behandlas så undrar jag varför du inte behandlar fortsättningskriget?

[Fläsket]

Jag brukar ha 2 föreläsningar. (Jag jobbar på gymnasienivå).

1: Om mellankrigstiden och de händelser/ideologier/nyckelpersoner som ledde fram till kriget.

2: Genomgång av kriget i grova drag. Politiskt och militärt men också de allmänna händelser som skedde under tiden som inte direkt är av krigisk natur. Denna kan ibland delas upp på 2 lektioner. Förintelsen ramlar in under det politiska.


Sedan brukar jag låta eleverna göra egna arbeten om något de känner särskilt intresse för.
Ibland som grupparbeten och ibland som enskilda uppsatser.

I den mån tid och läroplan tillåter så brukar jag också försöka ha diskussioner om ämnet och låta etikpass från religionsundervisningen ta upp etiska och moraliska aspekter kring det hela.

Detta är såklart en mycket förenklad bild, men i grova drag kör jag med denna mall.
Ibland är jag mer lömsk och klämmer in ett litet korvstopparprov baserat på kursboken för omväxlings skull.

[Fredrik Andersson]

Själv blev jag utslängd från vk2 undervisningen i skolan, håll lite för mycket låda och testade läraren, jag fick mitt MVG i alla fall.

1. Varför skall bara VG, MVG aspiranter skriva uppsats, alla borde göra det.

2. Till undervisningen.
Orsakerna. läs det som en följd av Vk1, inte som två block. Visserligen var Hitler mycket viktig för 2vks förlopp med fokusera inte så mycket runt just honom, studera snarare hur och varför han kom till makten och omvärldens falthet.

Lägg mer fokus på själva kriget, jag får uppfattningen att lärarana är okunniga om de bara läser orsak och konsekvens, studera, gärna i projekt form taktik, teknik utveckling och varför kriget tog de vändningar det tog, du missar tex helt ubåtskriget.


Visst är det intressant med lägerfångarna, de är ett dokument av en förskräcklig händelse, men man borde även ta in någon som slogs i kriget eftersom dagens ungdom i ens har morfar eller farfar som var med i neutralitetsvakten. själv har det nästan varit det intressantaste för mig, både min mors historier och min mormors från kriget då de bodde på en militärbas och morfar chefade å en minsvepare.

1. För att kursplanerna för ämnet historia inte ställer de kraven förrän på VG-nivån? För att eleverna på sin höjd vet vem Hitler är? Med andra ord, 14-åringar har ytterst sparsamma bakgrundskunskaper. De som är intresserade fixa uppsatserna/arbetena bra. Men de flesta har svårt att bara ta sig igenom läroboken och mina genomgångar.

2. Taktik, teknik, befälhavare och slag är måhända intressant för några få. Majoriteten, si så där 98% av mina elever, har absolut inget intresse av detta. Att arbeta med så pass unga elever som 14-15-åringar är inte enkelt och även om jag kan mycket om detta och tycker det är intressant, så får man lämna den biten. Det handlar mycket om fingertoppskänsla och att spinna vidare på sådant som de tycker är intressant.

Angående förintelsen så finns det inga alternativ. Enligt alla styrdokument så SKA detta tas upp ordentligt. Dessutom ligger detta helt i linje med den svenska skolans grundvärderingar och syfte att arbeta med mänskliga rättigheter, demokrati och att motarbeta kränkningar i alla former. Och ärligt talat känns detta betydligt mer väsentligt att ta upp än flygets utveckling under kriget.

De som däremot har intresset och ambitionen ges möjlighet till lite mer "specialinriktade" genomgångar en gång i veckan där vi pratar lite mer om sådana saker. Slutligen finns ju som sagt alltid möjligheten att visa sina kunskaper och sitt intresse genom att försöka skriva en faktauppsats/specialarbete.

[Psilander]

Hör inte krigets verklighet till det som skall läras ut, precis som förintelsen, det är ett lika viktigt tidsdokument att bevara lika så. När vi ändå talar om förintelsen, är Stalins folkmord en del i undervisningen också.

Vad jag menar med taktik, teknik osv är att det skall gås igenom grovt för det ger en god förståelse till varför kriget tog de vändning det tog. Jag minns att det gjordes under 1Vk, för just ge en bild av det industriella kriget. Men jag fick uppfattnigen att min lärare var okunnig om både krigets förlopp(hon satte massa frågetecken vid kända slag som Guadalcanal, Coral Sea, Matapan osv.) och varför det tog de vändningar det tog. Tex vad var målet med Nordafrika fälttåget eller varför skulle japaner ta Midway, varför svängde tyska armén söderut utanför Moskva, HUr kunde frankrike med en av världens största armér kollapsa så fort osv. Det handlar inte om mutter bricka skruv och varför Spitfire inte klarade negativa G lika bra som Me109 eller den japanska Long Lance torpedens verkningsgrad vid Tassaforanga.

Studerar man nånting om psyket/ moralen hos de oika arméern tex Kamikaze piloter, de jättelika ryska förlusterna, tysk effektivitet, amerikansk industri mm.


Hur fria händer har man som lärare att svaja utanför läroplanen, är målet att alla skall bli godkända eller att man ger en adekvat undervisningen och de som inte håller måttet blir underkända. Själv ser jag ingen vits med att godkänna för godkännadets skull.

har ni möjlighet att tex besöka beredskapsmuseet mm.

[Artur Szulc]

Det viktigaste är att undvika schablonförklaringar, tex om Sveriges agerande under kriget, eller att antisemitismen i östra Europa underlättade förintelsen.

Ditt upplägg ser ut att följa läroboken, och som jag ser det så är det helt rätt att gå eftersom vi talar om högstadieelever. Frågan är hur man presenterar det. Samt att uppmärksamma eleverna på att det är lätt att med facit i hand bedöma vår dåtid.

Hur fria händer har man som lärare att svaja utanför läroplanen, är målet att alla skall bli godkända eller att man ger en adekvat undervisningen och de som inte håller måttet blir underkända. Själv ser jag ingen vits med att godkänna för godkännadets skull.

Jag svajar nog väldigt mycket utanför läroplanen, men har aldrig kritiserats för det. Läroplanerna är extremt luddigt formulerade, så det finns ett visst utrymme för egna tolkningar. Men här pratar vi om högstadiet, alltså den obligatoriska skolan, på gymnasiet är det något annorlunda, eftersom vi inte har skala på vilka mål en elev måste ha uppnått i de olika årkurserna, utan betygen är helt inriktade på om eleven har uppfyllt målen för ett visst betyg.

Att gå igenom Förintelsen men strunta i de kommunistiska folkmorden är att skjuta över målet. Personligen ger jag inte mycket för teoretiserandet kring vad som definierar folkmord eller inte. Forskare är ju ense om att de kommunistiska brotten inte kan jämföras med förintelsen, eftersom kommunisterna aldrig var ute efter att ta kål på hela folkgrupper, vilket på något mystiskt sätt då skulle vara en förmildrande omständighet. Och det var ju trots allt vanligt att folk släpptes ut ur Gulaglägren, även om de var märkta för livet. Men även nazisterna frisläppte fångar ur sina läger, dock i mikroskopiska mängder, men ändå. Det är bara att läsa Kogons SS-Staten.

[tryggve]

Vad jag menar med taktik, teknik osv är att det skall gås igenom grovt för det ger en god förståelse till varför kriget tog de vändning det tog. Jag minns att det gjordes under 1Vk, för just ge en bild av det industriella kriget. Men jag fick uppfattnigen att min lärare var okunnig om både krigets förlopp(hon satte massa frågetecken vid kända slag som Guadalcanal, Coral Sea, Matapan osv.) och varför det tog de vändningar det tog. Tex vad var målet med Nordafrika fälttåget eller varför skulle japaner ta Midway, varför svängde tyska armén söderut utanför Moskva, HUr kunde frankrike med en av världens största armér kollapsa så fort osv. Det handlar inte om mutter bricka skruv och varför Spitfire inte klarade negativa G lika bra som Me109 eller den japanska Long Lance torpedens verkningsgrad vid Tassaforanga.

Men frågan är hur detaljerad det går att bli utan att man försummar det stora spelet och förlorar sig i detaljer. Tänk på att eleverna i detta fall är 14-15 år gamla, och de flesta är inte ett dyft specialintresserade av WWII.

I så fall är det väl bättre att försöka täcka krigets förlopp på det sätt som har föreslagits, och då kanske låta eleverna göra ett specialarbete.

Fråga till alla lärare här: använder ni något material från "krigets färger" inom undervisningen av andra världskriget?

[Lord Havelock Vetinari]

En viktig fråga som bör tas upp är naturligtvis krigets följder (USA:s och Sovjetunionens globala dominans, det kalla kriget, uppdelningen av Europa, avkolonialiseringen, osv) och framför allt hur det påverkar världen i dag. Det är naturligtvis inte nödvändigt att gå igenom hela efterkrigstidens historia, emedan detta är ett eget område som förhoppningsvis tas upp senare i skolan. Däremot kan det vara bra att ge eleverna en kort sammanfattning, kanske med ett par konkreta exempel på hur kriget påverkar oss i dag, och låta dem diskutera frågan sinsemellan under någon lektion.

[Psilander]

Jag tror vi har belyst ett av de stora problemen i den svenska skolan, att man skall dra på alla omotiverade elever, jag störde mig enomrt på dem eftersom jag ville ha bra betyg och komma in på den skolan jag önskade efter 9an.

Att inte studera de kommunistika folkmorden är ju inte precis främjande för demokratin, det är kanske inte lika systematiskt som nazismen men ändå ett av historiens stora brott mot mänskligheten. Jag vet att den här frågan är politiskt laddad, so I rest my case. Jag har mina aningar till varför det inte undervisas i Kommunismens följder.

Det handlar inte specialintresse, utan om ren allmänbildning. Man skall kunna ställa krav på en 14åring också. Jag anser mig inte specialintressarad av VK2, jag tycker jag har en ok allmänbildning i området men inte mer.

Min erfarenhet är att ungdomar uppskattar lite nice to know utbildning kring ämnet, det motiverar dem och skapar förståelse.

[tryggve]

Det handlar inte specialintresse, utan om ren allmänbildning. Man skall kunna ställa krav på en 14åring också. Jag anser mig inte specialintressarad av VK2, jag tycker jag har en ok allmänbildning i området men inte mer.

Min erfarenhet är att ungdomar uppskattar lite nice to know utbildning kring ämnet, det motiverar dem och skapar förståelse.

Jag tror i o f s det är tveksamt att man skulle anse att kunskap om olika sortes stridsflyg och varför de japanska Type 93 "long Lance " torpederna gav dem ett övertag i sjöstriderna kan anses som allmänbildning. Vad är egentligen viktigt att täcka in, detaljerna, eller det stora förloppet och vilka konsekvenser det fick?

Själv så tror jag att vi tittade på de slag som var vändpunkterna i kriget, men det tror jag var den största "detaljen" vi trängde in i.

När det gäller kommunisems övergrepp så trodde faktiskt jag att man numera bakade in detta i kursplanen med, men det är 15 år sedan jag gick ut högstadiet, så det har nog förändrats en del....