Fast Älvsborg m/1958 skulle väl ersätta Clas Fleming? Tycker inte att minfartygen var onödiga, det var en hel del minor som skulle i sjön när ryssen skulle stoppas. Däremot behövde nog inte alla mineringar ske i hög fart.Perman skrev:Verkar som om vi har ungefär samma uppfattning alltså. Bortsett från behovet att på ngt sätt ersätta Älvsnabben så var nog Älvsborg m/1958 egentligen ett ganska onödigt projekt.
Älvsborg 1958
Bjernevik skrev:
/Per
Jo, det kan nog stämma förresten. Clas Fleming togs ur tjänst 1959 tror jag. Men det fanns nog ett behov av att ersätta Älvsnabben också långt innan hon verkligen togs ur tjänst 1980. Bl a fick man reducera varvtalet på huvudmaskinen de sista åren för att minska slitaget och minimera risken för maskinhaveri.Fast Älvsborg m/1958 skulle väl ersätta Clas Fleming?
Jag menar inte heller att minfartygen var onödiga, men pengarna som man pumpade in i Älvsborgprojektet fram till 1958 års försvarsbeslut hade nog använts klokare om man hade sparat dessa och sedan i stället hade koncentrerat ansträngningarna på att färdigställa åtminstone den av jagarna Lappland och Värmland som man hade kommit längst med på stapelbädden. Men det är alltid lätt att vara efterklok.Tycker inte att minfartygen var onödiga, det var en hel del minor som skulle i sjön när ryssen skulle stoppas. Däremot behövde nog inte alla mineringar ske i hög fart.![]()
/Per
Jag har hört att man fick avbryta en skjutning pga att skrovet inte klarade påfrestningen (någon gång 79-80). Är detta en skröna?Perman skrev: Men det fanns nog ett behov av att ersätta Älvsnabben också långt innan hon verkligen togs ur tjänst 1980. Bl a fick man reducera varvtalet på huvudmaskinen de sista åren för att minska slitaget och minimera risken för maskinhaveri.
/Per
/Otto
Intressant fråga.
Minfartygen tjände i fredstid i huvudsak två roller:
1. Stabs och lagfartyg till kustflottans ubåtar och ytstridsförband. Älvsborg och Visborg har/hade den den rollen. Där älvsborg var lagfartyg till ubåtarna och Visborg var CKF (Chefen för Kustflottans) stabsfartyg till 1998 och därefter 2.ysfljs till 2005 och därefter 4.sjöstrids stab och lagfartyg. Älvsborg såldes till Chile 1995.
2. Utbildningsfartyg för kadetter och personal till hjälpminfartygen. Minfartygen var särkillt sårbara och utgjorde ett strot hot mot överskeppningsföretag, på offensivt och defensivt. Därför skulle ju hjälpminfartyg rustas som tex tågfärjorna som var hjälpkryssare under VK2. Under kalla kriget var ju även isbrytare, biltransportfartyg mm krigsplacerade som minfartyg.
Utbildningsexpitionerna med kadetter var också en viktig roll.
Älvsborg var behövt, gamla Älvsnabben var ett nöd projekt från kriget sokm levde kvar för hon var billig men hennes system var gamla och hon representerade inte mycket av denmoderna teknik som kadetterna skulle få jobba med i sitt framtida värv. Älvsnabben hade tex 15,2cm kanoner m/98 i öppna sköldar, inte särskillt bra i NBC åldern?!?
Hade vi byggt Älvsborg m/58 så hade nog inte Carlskrona byggts i början 80-talet utan snarare 10år senare. Älvsmorg/ Visborg hade nog byggts ialla fall eftersom delvis var stöjobb till varv i nöd och att man hade behovet av stabsfartyg hemma eftersom kryssarna och jagarna var borta.
Minfartygen tjände i fredstid i huvudsak två roller:
1. Stabs och lagfartyg till kustflottans ubåtar och ytstridsförband. Älvsborg och Visborg har/hade den den rollen. Där älvsborg var lagfartyg till ubåtarna och Visborg var CKF (Chefen för Kustflottans) stabsfartyg till 1998 och därefter 2.ysfljs till 2005 och därefter 4.sjöstrids stab och lagfartyg. Älvsborg såldes till Chile 1995.
2. Utbildningsfartyg för kadetter och personal till hjälpminfartygen. Minfartygen var särkillt sårbara och utgjorde ett strot hot mot överskeppningsföretag, på offensivt och defensivt. Därför skulle ju hjälpminfartyg rustas som tex tågfärjorna som var hjälpkryssare under VK2. Under kalla kriget var ju även isbrytare, biltransportfartyg mm krigsplacerade som minfartyg.
Utbildningsexpitionerna med kadetter var också en viktig roll.
Älvsborg var behövt, gamla Älvsnabben var ett nöd projekt från kriget sokm levde kvar för hon var billig men hennes system var gamla och hon representerade inte mycket av denmoderna teknik som kadetterna skulle få jobba med i sitt framtida värv. Älvsnabben hade tex 15,2cm kanoner m/98 i öppna sköldar, inte särskillt bra i NBC åldern?!?
Hade vi byggt Älvsborg m/58 så hade nog inte Carlskrona byggts i början 80-talet utan snarare 10år senare. Älvsmorg/ Visborg hade nog byggts ialla fall eftersom delvis var stöjobb till varv i nöd och att man hade behovet av stabsfartyg hemma eftersom kryssarna och jagarna var borta.
Psilander skrev:
/Per
Ja man kan ju undra varför man lät två av dessa gamla museipjäser vara kvar i ombyggnaden 1960-61. Det hade väl varit bättre med fler 57 mm allmålspjäser m/50???Älvsnabben hade tex 15,2cm kanoner m/98 i öppna sköldar, inte särskillt bra i NBC åldern?!?
Precis. Det är min åsikt också, men då uppstår också frågan: Hade vi haft råd att bygga HMS Carlskrona under åren 1990-92? Jag tror inte det...Hade vi byggt Älvsborg m/58 så hade nog inte Carlskrona byggts i början 80-talet utan snarare 10år senare.
/Per
Marinen hade rätt gott om pengar 90-92 med Gbg korvetter under leverans, Gotland-klassen på gång och Vgd precis leverad, ombestyckning av rörligt Ka med rb15 och rb17 mm. Dessutom borgerlig regering, så om viljan funnits hade nog ett nytt utbildningsfartyg leverats. Flottan var ju precis färdig utvecklad till den lätta flottan enli. fb58 då med bla 16ptrb, 12rbb, 6kv mm
Varför Älvsnabben hade kvar 15,2 kanoner, det var väl bara för det var coolt och det ser snyggt ut i Jane´s. Stridsvärdet var väl rätt bristfälligt kan man tänka men flera av jagarna hade ju kvar sin 12cm m/24 bakom sköldar till de skrotades på 70-talet. Som sagt mer 57mm pjäser eller en finn 12a hade varit bättre. Helst ett nytt fartyg, hon var för mycket nödlösning. Gärna byggd med så mycket off the shelf och civila standarter som ett krigsfartyg tillåter, bara för att få ner drift kostnader.
De som har boken med teckningar på alla svenska örlogsfartyg "från Ingered till Visby" så finns där en bild på Älvsborg hur hon kunnat se ut.
Framförallt var det väl avbeställningen av Lappland och Värmland som kostade, tom nästan lika mycket som att färdigställa dem.
Varför Älvsnabben hade kvar 15,2 kanoner, det var väl bara för det var coolt och det ser snyggt ut i Jane´s. Stridsvärdet var väl rätt bristfälligt kan man tänka men flera av jagarna hade ju kvar sin 12cm m/24 bakom sköldar till de skrotades på 70-talet. Som sagt mer 57mm pjäser eller en finn 12a hade varit bättre. Helst ett nytt fartyg, hon var för mycket nödlösning. Gärna byggd med så mycket off the shelf och civila standarter som ett krigsfartyg tillåter, bara för att få ner drift kostnader.
De som har boken med teckningar på alla svenska örlogsfartyg "från Ingered till Visby" så finns där en bild på Älvsborg hur hon kunnat se ut.
Framförallt var det väl avbeställningen av Lappland och Värmland som kostade, tom nästan lika mycket som att färdigställa dem.
- J.K Nilsson
- Medlem
- Inlägg: 2406
- Blev medlem: 21 februari 2004, 23:18
- Ort: Frösön
öhh jo, det är väl enda gången ett företag först inte kan leverera i tid och sedan inte har råd med böterna och kunden säger, det gör inget, vi betalar för 6 och får 5 så blir det bra för det är ju så synd om er.
Man kunde ju gjoprt som med JAS-planen, köpt dem, och least eller sålt dem.
Exemplen är rätt många, se på brittisk flygindustri på 60-talet efter defence white paper 1957.
Man kunde ju gjoprt som med JAS-planen, köpt dem, och least eller sålt dem.
Exemplen är rätt många, se på brittisk flygindustri på 60-talet efter defence white paper 1957.
CvD skrev:
Om fartyget hade byggts så hade en lämplig modernisering i mitten eller i slutet av 70-talet kunnat vara att lavettaget för RB 08 ersätts med en Bofors 120 mm TAK L/46 (eller "Finntolvan" som den också kallades; världens snabbaste medelsvåra marinpjäs med en närmast ofattbar eldhastighet av 80 sk/min), 57 mm pjäserna på halvdäck ersätts av en 57 mm apjäs typ 7101 (eller L/70 Mk 1 som den kallas internationellt), och de överhöjda 57 mm pjäserna på överbyggnaden ersätts med lika många 40 mm apjäser m/48 (eller L/70). Detta skulle kunna skapa tillräckligt med reservdeplacement för att man också skulle kunna placera en dubbel Bofors 375 mm aurakpjäs av lättviktstyp på halvdäck (precis framför den nya 57 mm pjäsen). RBS 15 tror jag inte hade varit aktuellt för detta fartyg eftersom den inte blev operativ förrän i mitten av 80-talet, och då hade Älvsborg varit ca 25 år gammal (jmf med Hallandsjagarna som också ansågs vara för gamla för RBS 15). En uppdatering och förbättring av spanings- och eldledningsradarsystemen hade naturligtvis också behövts, och en hydrofonanläggning hade inte varit dumt med tanke på ubåtsjaktkapaciteten. Med en sådan HTM hade Älvsborg kunnat vara i tjänst till mitten av 90-talet, och ev. då ersatts av en ny Carlskrona (om vi hade haft råd).
/Per
Från Ingegerd till Visby - Svenska örlogsfartyg under 140 år 1860-2000 av Bengt Forssbeck (ISBN 91-87072-24-6). Har lånat ett ex från Linköpings stadsbibiliotek. En mkt intressant bok som visar hur ett flertal projekt kunde ha sett ut om de hade realiserats. Att notera beträffande Älvsborg m/1958 är att hon skulle ha fått en bestyckning bestående av ett lavettage för RB 08 förut, 5 st enkla 57 mm allmålspjäser m/50 samt en minkapacitet av 250 minor (vilket är ganska mkt för ett fartyg på 2000 ton). Ett 57? mm lysraketställ ser ut att vara placerat längst akterut på halvdäck. Vidare skulle hon fått ångturbiner för en fart av ca 25 kn (vilket alltså är ngt högre än vad Marinkalender 1958 uppger). Skissen visar ett fartyg med en förhållandevis låg överbyggnad, ngt som för tankarna mer till en minsvepare än ett minfartyg. Artilleribestyckningen är ngt märklig med endast 57 mm pjäser, men förmodligen saknade man en lämplig svensktillverkad medelsvår marinpjäs av lättviktstyp (Bofors 120 mm TAK L/46 togs inte fram förrän under 60-talet och var ett privat projekt, och den enkla 120 mm TAK L/50-93 som var tänkt för framtida jagare lades ju ner när flottan övergick till den lätta flottan).Vilken bok talar vi om här?? Det tycks inte vara Örlogsfartyg
Psilander skrev:
De som har boken med teckningar på alla svenska örlogsfartyg "från Ingered till Visby" så finns där en bild på Älvsborg hur hon kunnat se ut.
Om fartyget hade byggts så hade en lämplig modernisering i mitten eller i slutet av 70-talet kunnat vara att lavettaget för RB 08 ersätts med en Bofors 120 mm TAK L/46 (eller "Finntolvan" som den också kallades; världens snabbaste medelsvåra marinpjäs med en närmast ofattbar eldhastighet av 80 sk/min), 57 mm pjäserna på halvdäck ersätts av en 57 mm apjäs typ 7101 (eller L/70 Mk 1 som den kallas internationellt), och de överhöjda 57 mm pjäserna på överbyggnaden ersätts med lika många 40 mm apjäser m/48 (eller L/70). Detta skulle kunna skapa tillräckligt med reservdeplacement för att man också skulle kunna placera en dubbel Bofors 375 mm aurakpjäs av lättviktstyp på halvdäck (precis framför den nya 57 mm pjäsen). RBS 15 tror jag inte hade varit aktuellt för detta fartyg eftersom den inte blev operativ förrän i mitten av 80-talet, och då hade Älvsborg varit ca 25 år gammal (jmf med Hallandsjagarna som också ansågs vara för gamla för RBS 15). En uppdatering och förbättring av spanings- och eldledningsradarsystemen hade naturligtvis också behövts, och en hydrofonanläggning hade inte varit dumt med tanke på ubåtsjaktkapaciteten. Med en sådan HTM hade Älvsborg kunnat vara i tjänst till mitten av 90-talet, och ev. då ersatts av en ny Carlskrona (om vi hade haft råd).
/Per
- Bilagor
-
- Älvsborg 1958 005_reduced.JPG (126.34 KiB) Visad 3128 gånger
Senast redigerad av 1 Perman, redigerad totalt 27 gånger.
Bra liten artikel, med några kommentarer:
Ang en eventuell ombyggnad så är min uppfattning av monternig av LV-rb viktigare än ubj-kapacitet. Som minfartyg är hon HVU och måste snarare lita till sin högrefart för att undkomma ubåtar en ombyggnad av henne under mitten av 70-talet skulle kunna resultera i:
1x 120mm L70 SAk på Baken,
2x1 57 m/70 SAK mk1 på halvdäck
1z Seacat (hellre seawolf eller Seasparrow) framför bryggan
Arte 62 eller 726
PS75 + PS726
Helikopterplatta akterut.
Hon ser ut att ha 2st 57lvakan i bredd akterut.
Ang en eventuell ombyggnad så är min uppfattning av monternig av LV-rb viktigare än ubj-kapacitet. Som minfartyg är hon HVU och måste snarare lita till sin högrefart för att undkomma ubåtar en ombyggnad av henne under mitten av 70-talet skulle kunna resultera i:
1x 120mm L70 SAk på Baken,
2x1 57 m/70 SAK mk1 på halvdäck
1z Seacat (hellre seawolf eller Seasparrow) framför bryggan
Arte 62 eller 726
PS75 + PS726
Helikopterplatta akterut.
Hon ser ut att ha 2st 57lvakan i bredd akterut.
Psilander skrev:
Menar du att hon i skissen skulle ha två st 57:or i bredd på överbyggnaden akterut och två st 57:or bakom varandra på halvdäck? Verkar inte troligt att hon skulle ha haft 4/5 delar av huvudbestyckningen akteröver. Jag tror skissen indikerar två st 57:or i bredd framför bryggan.
/Per
En av anledningarna att jag prioriterade ett auraksystem framför ett lvrbsystem var tillgängligheten på 70-talet. Bofors hade vidareutvecklat sitt 375 mm auraksystem i en lättviktsvariant med endast två st eldrör, och detta tror jag hade passat Älvsborg m/58 perfekt. Det lvrbsystem som ev. hade varit tillgängligt för Älvsborg hade varit Sea Cat eller RB 07 som det kallades här i Sverige. Detta system köptes in och monterades på de fyra Östergötlandsjagarna under åren 1963-67, och det hade förmodligen varit relativt enkelt att komplettera med ytterligare system under 70-talet. Dessutom så modifierades systemet av tillverkaren 1977 med en 'altimeter' i roboten så att det även kunde sättas in mot s.k. "sea-skimmers" (jmf med HMS Glamorgan's insats mot en anflygande MM38 under senare delen av Falklandskriget). Om man byter ut den enkla tunga 120 mm SAK på backen i ditt förslag mot en enkel 120 mm Finntolva av lättviktstyp så får vi en viktsbesparing på runt 25 ton (jag förmodar att du i ditt förslag avser projektet med den enkla Bofors 120 mm TAK L/50-93 som fick läggas ner). Då skulle man kanske kunna ersätta de förliga 40 mm pjäserna framför bryggan i mitt förslag med ett fyrställigt lavettage för RB 07 (av den sista versionen med höjdmätare). Helikopterplatta blir svårt att få plats om man som jag vill ha både en 57 mm och en dubbel 375 mm aurakpjäs på halvdäck. På ett relativt litet minfartyg som detta på 2,000 ton så får man nog prioritera, och jag tror helikopterplattan hade fått stryka på foten. I övrigt håller jag med vad gäller radarsystem.Ang en eventuell ombyggnad så är min uppfattning av monternig av LV-rb viktigare än ubj-kapacitet. Som minfartyg är hon HVU och måste snarare lita till sin högrefart för att undkomma ubåtar en ombyggnad av henne under mitten av 70-talet skulle kunna resultera i:
1x 120mm L70 SAk på Baken,
2x1 57 m/70 SAK mk1 på halvdäck
1z Seacat (hellre seawolf eller Seasparrow) framför bryggan
Arte 62 eller 726
PS75 + PS726
Helikopterplatta akterut.
Hon ser ut att ha 2st 57lvakan i bredd akterut.
Menar du att hon i skissen skulle ha två st 57:or i bredd på överbyggnaden akterut och två st 57:or bakom varandra på halvdäck? Verkar inte troligt att hon skulle ha haft 4/5 delar av huvudbestyckningen akteröver. Jag tror skissen indikerar två st 57:or i bredd framför bryggan.
/Per
Ett ubj system skulle nog främst vara för självförsvar, men dessvärre tror jag gör bättre i att sätta fart och låta en förtrupp med Visby och Sundsvall rensa undan ubåtarna och sedan utnyttja farten för att lägga ut mineringen.
Jag tänkte främst på Finntolvan
Seacat är väl det mest troliga systemet, trots att det har precision som en nyårsraket.
Mitt betycknings alternativ
A - 120mm kanon (FInntolva)
B- Rb 07 seacat
X 1st Bofors 57mm L70 (Samma som på rbb/ptrb)
Y - "" -
Akter om pjäsen bara en plattaför lätt Hkp, eventuell bunkerstation om minlasten reduceras. snabbt räcknat kan man få ca 15m i längsled. Jmfr med Vbg som är nästan lika stor.
Jag tänkte främst på Finntolvan
Seacat är väl det mest troliga systemet, trots att det har precision som en nyårsraket.
Mitt betycknings alternativ
A - 120mm kanon (FInntolva)
B- Rb 07 seacat
X 1st Bofors 57mm L70 (Samma som på rbb/ptrb)
Y - "" -
Akter om pjäsen bara en plattaför lätt Hkp, eventuell bunkerstation om minlasten reduceras. snabbt räcknat kan man få ca 15m i längsled. Jmfr med Vbg som är nästan lika stor.
Psilander skrev:
/Per
Jo precis, men det hade nog som sagt ändå varit det enda alternativet vid en ev. HTM i mitten av 70-talet.Seacat är väl det mest troliga systemet, trots att det har precision som en nyårsraket.
Håller i stort sett med, med den lilla skillnaden att jag hellre hade sett en dubbel 3,2 tons 375 mm aurakpjäs i X-position än ytterligare en 57:a. Detta hade även inneburit en viktsminskning och ökad stabilitet, eftersom en 57/70 Mk1 pjäs väger ca 6,5 ton (utan ammo). Viktsbesparingen hade kunnat utnyttjats till att installera ett hydrofonsystem, men tydligen är man i den svenska flottan, i motsats t.ex. till den finska, inte intresserade av att utrusta minfartyg med ubåtsjaktkapacitet.Mitt betycknings alternativ
A - 120mm kanon (FInntolva)
B- Rb 07 seacat
X 1st Bofors 57mm L70 (Samma som på rbb/ptrb)
Y - "" -
Om siffran 2,000 tons deplacement för Älvsborg anger 'full lastat deplacement' så är faktiskt Visborg större med ca 2,700 tons fl deplacement.Jmfr med Vbg som är nästan lika stor.
/Per