Hörde också det programmet. Tror att det var det här programmet.Dalmas skrev: Dessutom är det så att danska barn generellt har en senare utveckling av sitt språk än norska och svenska barn har.
Danska / Svenska
[/quote]divide skrev:Det är faktisk så... Ofta är skånska jätte svårt att förstå, tycker jag i alla fall.Det är väl tom så, till skåningarnas bedrövelse, att många danskar har lättare att förstå uppsvenskan - den som företrädesvis används i svensk etermedia - än skånskan.Det förklarar ju varför vi inte uttaler orden som vi skrivar dem...I mitt arbete har jag kommit i kontakt med gamla (1500-1600-tals) böcker på alla möjliga språk. Har slagits av att det danska sriftspråket blivit mindre förändrat än det svenska. Den svenska meningsbyggnaden är ofta helt annorlunda, och många ord har försvunnit ur bruk. 1600-talsdanskan känns mer välbekant.
Danska:
Min oplevelse er, som jeg også har forsøgt at skrive tidligere, at det danske sprog i langt større grad end det svenske er påvirket af engelsk. Troede at dansk var meget præget af tysk, eftersom vi deler grænse, men det er min opfattelse at der er langt flere svenske ord der har tysk oprindelse. Det er vel egentligt lidt mærkeligt. Tysk har jo også været administrationssprog i DK. Virker også som om franske ord fylder en del i svensk, det skyldes vel jeres kongefamilie? På dansk har vi også en del franske ord, men der har vi bibeholdt den oprindelige stavemåde, mens i har forsvensket dem, f.eks. trottoar (ved ikke helt hvordan det staves, men i forstår nok). Hvornår blev disse ord forsvensket??? Og var det del af en plan om generel forsvenskning af ord, som man ser tilsvarende i Frankrig, eller har ordene bare udviklet sig i den retning???
Sverige är mer influerat av det tyska språket därför att vi var, vad jag vet, mycket mer beroende av Hansan under medeltiden, jfr med Danmark som då var mycket starkt. Framförallt är det det ekonomiska språket som är baserat på tyskan. Under 1700-talets senare hälft var Sverige mycket kulturellt influerat av Frankrike, liksom det övriga Europa. Frågan är varför Danmark inte skulle ha influerats lika starkt?
Går vi tillbaka till hundra år gamla texter så stavas trottoar ofta på det ursprungliga sättet. I Sverige försöker man aktivt försvenska utländska ord. T ex tape blir tejp och juice blir jos. Eller man hittar på nya ord t ex dator.
Enligt det radioprogrammet jag tidigare nämnde så sa man att danskan hade förändrats ganska drastiskt sedan kriget. Framförallt är det att man tappar stavelser i slutet av meningarna. Exemplet var "Bage en kage" där man för sextio år sedan tydligt uttalade även den andra stavelse i orden. Sedan dess har det alltmer blivit "Ba' en ka'"
Det programmet förtydligar det jag påstår, men det var inte just det programmet. Det jag hörde var från 2000 eller nåt.CvD skrev:Hörde också det programmet. Tror att det var det här programmet.Dalmas skrev: Dessutom är det så att danska barn generellt har en senare utveckling av sitt språk än norska och svenska barn har.
När jag bodde i Köpenhamn åt mina danska vänner mycket "majonääse" och " remolääde". Uttalet var verkligen mycket danskt, en direkttolkning av hur orden skrevs!Dalmas skrev:
På dansk har vi også en del franske ord, men der har vi bibeholdt den oprindelige stavemåde, mens i har forsvensket dem, f.eks. trottoar (ved ikke helt hvordan det staves, men i forstår nok). Hvornår blev disse ord forsvensket???
Går vi tillbaka till hundra år gamla texter så stavas trottoar ofta på det ursprungliga sättet. I Sverige försöker man aktivt försvenska utländska ord. T ex tape blir tejp och juice blir jos. Eller man hittar på nya ord t ex dator.
Enligt det radioprogrammet jag tidigare nämnde så sa man att danskan hade förändrats ganska drastiskt sedan kriget. Framförallt är det att man tappar stavelser i slutet av meningarna. Exemplet var "Bage en kage" där man för sextio år sedan tydligt uttalade även den andra stavelse i orden. Sedan dess har det alltmer blivit "Ba' en ka'"
Visst var det en ganska stor stavningsreform i Sverige i början av 1900-talet? Då försvann t.ex. stavningen hv som i "Hvalfisk". Men mycket av den franska stavningen försvann väl tidigare?
Min mamma som studerade och översatte danska på 50-talet hade en annan uppfattning om hur danska skulle uttalas än vad jag hade. Nu börjar jag begripa varför vi tyckte så olika!
Mina jämnåriga uttalade oftast orden utan stöt. Min mamma hade däremot klara minnen av att alla använde stöten i uttalet. Stöten (som man som svensk tycker låter som ett ulkande) förstärker betoningen och minskar "grötigheten". Hade en äldre lärare som briljerade med stötarna, och han var ovanligt lätt att förstå.
Mor min hävdade att den stora ön söder om Köpenhamn hette Ämäer (Amager). Mina vänner som var uppvuxna i Köpenhamn sade Ämar, vilket är rätt stor skillnad.
Det är ju intressant om förändringen går så fort. Men det är ju svårt att säga om den beror på engelskt infytande? Om jag minns rätt fanns det en mycket beundrad fotbollspelare som hette Brian - det uttaldes precis som det stavas fast med tungrots-r! Inte engelskt alls.
Har du rätt i, däremot tror jag att det var ett utslag av snobbism hos vissa att använda den franska stavningen, även om det formellt sett var fel, vid sekelskiftet.Visst var det en ganska stor stavningsreform i Sverige i början av 1900-talet? Då försvann t.ex. stavningen hv som i "Hvalfisk". Men mycket av den franska stavningen försvann väl tidigare?
Hejsan
vet att det här är en gammal tråd men jag måste bara fråga
vad betyder danskans "palæ" ? Är det herrgård på svenska, eller betyder det "palats" ?
och vad betyder residenspalæ? Residensherrgård? eller residenspalats?
"Christian VII's Palæ"
låter mer som att man på svenska skall säga "Christian VII's Palats" än
"Christian VII's herrgård"
vet att det här är en gammal tråd men jag måste bara fråga
vad betyder danskans "palæ" ? Är det herrgård på svenska, eller betyder det "palats" ?
och vad betyder residenspalæ? Residensherrgård? eller residenspalats?
"Christian VII's Palæ"
låter mer som att man på svenska skall säga "Christian VII's Palats" än
"Christian VII's herrgård"
-
Lars Törnqvist
- Medlem
- Inlägg: 407
- Blev medlem: 4 december 2006, 11:01
- Ort: Stockholm
- Kontakt:
Jag undrar om det finns någon bra dansk-svensk uppslagsbok på nätet? har letat en bra stund nu men hittar ingen.
Jag skriver om danska slott nu och har köpt 20 danska böcker om "danske slotte och herregårde" och skulle behöva ha
ett lexikon så jag inte skriver fel
Vad betyder t.ex. landkadetakademiet?
"kadett-akademi"?
Jag skriver om danska slott nu och har köpt 20 danska böcker om "danske slotte och herregårde" och skulle behöva ha
ett lexikon så jag inte skriver fel
Vad betyder t.ex. landkadetakademiet?
"kadett-akademi"?
-
Jurgen Wullenwever
- Medlem
- Inlägg: 1216
- Blev medlem: 12 november 2006, 00:46
- Ort: Närke
Det är kanske litet onödigt av mig att kommentera något som skrevs för över två år sedan, men jag kan bara inte låta bli ...Amazon skrev:När jag bodde i Köpenhamn åt mina danska vänner mycket "majonääse" och " remolääde". Uttalet var verkligen mycket danskt, en direkttolkning av hur orden skrevs!Dalmas skrev:
På dansk har vi også en del franske ord, men der har vi bibeholdt den oprindelige stavemåde, mens i har forsvensket dem, f.eks. trottoar (ved ikke helt hvordan det staves, men i forstår nok). Hvornår blev disse ord forsvensket???
Går vi tillbaka till hundra år gamla texter så stavas trottoar ofta på det ursprungliga sättet. I Sverige försöker man aktivt försvenska utländska ord. T ex tape blir tejp och juice blir jos. Eller man hittar på nya ord t ex dator.
Enligt det radioprogrammet jag tidigare nämnde så sa man att danskan hade förändrats ganska drastiskt sedan kriget. Framförallt är det att man tappar stavelser i slutet av meningarna. Exemplet var "Bage en kage" där man för sextio år sedan tydligt uttalade även den andra stavelse i orden. Sedan dess har det alltmer blivit "Ba' en ka'"
Visst var det en ganska stor stavningsreform i Sverige i början av 1900-talet? Då försvann t.ex. stavningen hv som i "Hvalfisk". Men mycket av den franska stavningen försvann väl tidigare?
Min mamma som studerade och översatte danska på 50-talet hade en annan uppfattning om hur danska skulle uttalas än vad jag hade. Nu börjar jag begripa varför vi tyckte så olika!
Mina jämnåriga uttalade oftast orden utan stöt. Min mamma hade däremot klara minnen av att alla använde stöten i uttalet. Stöten (som man som svensk tycker låter som ett ulkande) förstärker betoningen och minskar "grötigheten". Hade en äldre lärare som briljerade med stötarna, och han var ovanligt lätt att förstå.
De franska stavningarna försvann genom lärda påstötningar från Svenska Akademien, tror jag, om det kan ha varit i Leopolds Afhandling om svenska stavsättet från 1801, eller i nära anknytning till denna. Kungen försökte stoppa stavningar som "löjtnant", men de genomfördes ändå efter hand.
Att vissa varieteter av danskan har stöt är något som ofta brukar nämnas, men det är väldigt sällan som det nämns att mellansvenskan i västra Mälardalen också har denna glottala klusil inuti ord, fast inte där den finns i danskan, utan vanligen efter i satsen betonad lång vokal. (Det är åtminstone fallet när jag säger något.) Normalt i standardsvenskan och standardhögtyskan finns den också i ord som börjar med vokal.
-
Jurgen Wullenwever
- Medlem
- Inlägg: 1216
- Blev medlem: 12 november 2006, 00:46
- Ort: Närke
Landkadet borde vara en blivande arméofficer, till skillnad från sjökadett (hur nu den danska formen ser ut), en blivande officer i flottan, men jag har inte slagit upp ordet så jag kan ju ha fel. Landkadetakademiet är rimligen armékadetternas skola.Nina skrev:Jag undrar om det finns någon bra dansk-svensk uppslagsbok på nätet? har letat en bra stund nu men hittar ingen.
Jag skriver om danska slott nu och har köpt 20 danska böcker om "danske slotte och herregårde" och skulle behöva ha
ett lexikon så jag inte skriver fel
Vad betyder t.ex. landkadetakademiet?
"kadett-akademi"?
-
Lars Törnqvist
- Medlem
- Inlägg: 407
- Blev medlem: 4 december 2006, 11:01
- Ort: Stockholm
- Kontakt:
Det finns ett antal länkar till danska ordböcker av olika slag på http://www.thesauruslex.com/lexmeny.htm. De dansk-svenska ordböckerna på nätet är inte särskilt omfattande, så det kan vara idé att använda även enspråkiga danska ordböcker. När det gäller rena facktermer kan det finnas en del användbart bland fackordböcker och termbanker.
Re:
Intressant om danskan verkligen förändrats så mycket på 60 år. Svenskan har inte ändrats så mycket på 60 år (man pratade inte som i 1940-talsfilmer på 1940-talet). Jag läste också någonstans att någon menade att uttalet på tv-serien om Bellman, som gick för ett par år sedan, var alldeles för ålderdomligt/högtidligt och att den svenska man talade i Stockholm i slutet av 1700-talet var väldigt lika modern svenska. Frågan är alltså om danskan kan ha ändrat sig så mycket på 60 år, det är väldigt kort tid.Hexmaster skrev:Så svenskan har förändrats mindre än danskan? Jag tvivlar. Språkhistoriskt sett är 60 år just ingen tidsrymd att tala om, man får nog titta på åtminstone några sekler för att kunna komma fram till något.Dalmas skrev:Vad jag har förstått har danskan utvecklats uttalsmässigt bort från skriftspråket sedan 2vk. Därför har det blivit mer obegripligt för svenskar sedan dess.
Någon skrev att svenskan har färre engelska låneord än danskan. Jag vet inte hur det är med danskan, men jag har märkt att det är färre engelska låneord i svenskan än många andra språk. Tyskan är till exempel fullt med engelska låneord. Frågan är vad detta beror på. Kan det vara de goda engelskkunskaperna i Sverige, och/eller har det att gör med våra ändelser/uttal? Computer i bestämd form plural blir rätt märkligt på svenska: "computererna". Dessutom har vi väl väldigt få diftonger i svenskan.
Sedan undrar jag om det där med isländskan. Är den verkligen så lika äldre nordiska språk. De har väl konstruerat en massa ny ord (i stället för låneord), vilket gör språket helt obegripligt för svenskar/danskar/norrmän. Som jag upplever det, är det mycket lättare att förstå språket på en runsten än isländska.
Re: Re:
Ja, det är mycket lättare att läsa på runstenar än moderna isländska texter. Det har dock till viss med att språket på stenarna medvetet var väldigt enkelt och kortfattat, men även gamla svenska 1300-talstexter är lättare än både modern och omodern isländska. På samma vis är 1300-talsisländska lättare att förstå än modern isländska. Isländskan har utvecklats mycket vad gäller både uttal och ordförråd. Det som de fortfarande har betydligt mer intakt än övriga skandinaviska språk är den fornnordiska grammatiken.a81 skrev:Sedan undrar jag om det där med isländskan. Är den verkligen så lika äldre nordiska språk. De har väl konstruerat en massa ny ord (i stället för låneord), vilket gör språket helt obegripligt för svenskar/danskar/norrmän. Som jag upplever det, är det mycket lättare att förstå språket på en runsten än isländska.
-
erich lespenhalt
- Medlem
- Inlägg: 385
- Blev medlem: 9 juli 2004, 13:46
- Ort: Buren
Re: Re:
För några år sedan gick det radioprogram som tog upp just detta med att danskan har förändrat sig kraftigt sedan andra världskriget. Bland annat sas det att dagens unga danskar fnissar hej vilt när de hör den danska som talades för 60 år sedan.a81 skrev:Intressant om danskan verkligen förändrats så mycket på 60 år. Svenskan har inte ändrats så mycket på 60 år (man pratade inte som i 1940-talsfilmer på 1940-talet). Jag läste också någonstans att någon menade att uttalet på tv-serien om Bellman, som gick för ett par år sedan, var alldeles för ålderdomligt/högtidligt och att den svenska man talade i Stockholm i slutet av 1700-talet var väldigt lika modern svenska. Frågan är alltså om danskan kan ha ändrat sig så mycket på 60 år, det är väldigt kort tid.Hexmaster skrev:Så svenskan har förändrats mindre än danskan? Jag tvivlar. Språkhistoriskt sett är 60 år just ingen tidsrymd att tala om, man får nog titta på åtminstone några sekler för att kunna komma fram till något.Dalmas skrev:Vad jag har förstått har danskan utvecklats uttalsmässigt bort från skriftspråket sedan 2vk. Därför har det blivit mer obegripligt för svenskar sedan dess.