Järnvägsartilleri

[Johan Elisson]

Det är trots allt skillnad på toalettpapper och en jättekanon, i alla fall här i Sverige!

Förresten kan alla som vill se Dora "in action" på http://www.panzerlexikon.de, klicka på "Video-clips" och spana in!

/Johan

[Per Andersson]

Hela den tyska satsningen paa supertungt och lattrorligt jarnvagsartill-
eri var fokuserat paa genombrytning av Maginot-linjen dar man ville ha
pjaser som skulle kunna slaa igenom aven mycket tjocka betongtak.

Och satsningen var nog inte så lite influerad av de tyska framgångarna med supertungt artilleri i det senaste kriget.

[Gurkan]

Hej,

jag försöker komma underfund med vart Tjocka Bertha tog vägen efter WW1. Är det någon som vet någonting om detta eller har några ledtrådar så vore jag väldigt tacksam.

Jag har rest runt en del i Belgien och Frankrike och sökt ledtrådar men det är rätt knepigt. Hittade följande fundament i en skog i utkanten av en liten stad i Frankrike vid namn Courchy le-chau Auffriques. Det påstås vara rester av kanonen Tjocka Bertha (se bifogad bild). Stämmer detta? Någon information finns inte på platsen. Varför stod kanonen på detta ostrategiska läge när skottvidden "bara" var 14 km och vart tog pjäsen vägen sedan? Finns själva kanonröret till beskådande någonstans?

Har även besökt vapenhistoriska muséet i Bryssel men de visste inte heller var Bertha tagit vägen. Hur ska man få fram fakta om var den finns idag? Så stora prylar kan ju helt enkelt inte bara gå upp i rök.


Tacksam för svar,
Nils Lundwall

[Stellan Bojerud]

Denna eldställning är på tok för liten för Bertha. Här kan på sin höjd rymmas en 75 mm eller - mer tveksamt - 105 mm pjäs.

[Gurkan]

Hej och tack för svaret!

Jag antar att du har rätt i detta, Stellan. Själv kan jag alldeles för lite om kalibrar och sådant för att kunna avgöra den saken. Men platsen kallas ändå La grosse Bertha och det vore kul att veta varför. Kruppverken byggde totalt fyra stycken Bertha. Dessa användes både i Verdun och Ypres samt under pulveriseringen av fortifikationerna utanför Liege. Alla fyra kanonerna kan ju inte ha försvunnit spårlöst efter detta tycker man.

Denna eldställning är på tok för liten för Bertha. Här kan på sin höjd rymmas en 75 mm eller - mer tveksamt - 105 mm pjäs.

[Stellan Bojerud]

Sannolikt demonterades och förstördes dessa pjäser 1919 under översyn av den allierade kontrollkommissionen.

[Gurkan]

Jo, det är ju en sannolik förklaring. Men går det att få det bekräftat på något vis? Kanske Imperial War museum i London har något tips.

Man skulle ju också kunna misstänka att segrarmakterna la beslag på dem. De var ju trots allt de största artilleripjäserna för sin tid och borde därför ha varit tekniskt intressanta för segrarmakterna.

Sannolikt demonterades och förstördes dessa pjäser 1919 under översyn av den allierade kontrollkommissionen.

[Stellan Bojerud]

WW 1 hade ju "gjort slut på alla krig", så de spardes nog inte.

[Gurkan]

Jo, visst hette det så efter WW1. Och kanske var de franska, brittiska och amerikanska armécheferna så otroligt naiva att de verkligen trodde på den gulliga utopin vid denna tidpunkt. Men det skulle verkligen förvåna en om det inte fanns en enda nyfiken ballistiker som ville titta närmare på detta tyska supervapen. Men om pjäserna verkligen skrotades i linje med fredsfördraget så borde väl destruktionen finnas dokumenterad i någon form.

Min personliga (och smått konspiratoriska) teori är att Berthorna finns kvar allihop men är undanstoppade någonstans. Antingen i någon privat samling eller i något bortglömt brittiskt militärförråd någonstans i världen.

WW 1 hade ju "gjort slut på alla krig", så de spardes nog inte.

[Stefan Lundgren]

Vad jag känner till så byggde SJ om några vagnar för att transportera kanoner och andra artilleripjäser på järnvägarna. Såg en artikel om det i tidskriften TÅG för en del år sedan av Erik Sundström. Tidningen hittar du nog säkert på en välsorterad bibliotek. Om du är intresserad av "kanonvagnar" och deras historia så kan du nog söka upp honom på eniro. Han bor i Sandviken, personligen känner jag honom inte så hälsar inte från mig.

Stefan

[Moonman]

Det är trots allt skillnad på toalettpapper och en jättekanon, i alla fall här i Sverige!

Förresten kan alla som vill se Dora "in action" på http://www.panzerlexikon.de, klicka på "Video-clips" och spana in!

/Johan

Har filmerna varit borta länge eller är det ett databas problem de hur just nu?

mvh Alex Robsahm

[Korpen]

Denna eldställning är på tok för liten för Bertha. Här kan på sin höjd rymmas en 75 mm eller - mer tveksamt - 105 mm pjäs.

Inte då, skulle tro att den där eldställningen skulle kunna vara för en betydligt grövre pjäs, 30cm skulle nog inte vara omöjligt, tänk på att de hade pedistallavett, som man ser resterna av.

[Stellan Bojerud]

Denna eldställning är på tok för liten för Bertha. Här kan på sin höjd rymmas en 75 mm eller - mer tveksamt - 105 mm pjäs.

Inte då, skulle tro att den där eldställningen skulle kunna vara för en betydligt grövre pjäs, 30cm skulle nog inte vara omöjligt, tänk på att de hade pedistallavett, som man ser resterna av.

Nej Bertha hade hjullavett (se bif teckning) eller järnvägslavett. De var rörliga pjäser och användes offensivt som belägringsartilleri och inte i värnställningar. I den värnställning som fotot ovan visar ryms på sin höjd ett av Berthas hjul.

[Hans]

En bild till med några personer med för att bättre förstå att den var STOR.



MVH

Hans

edit - bilden kommer härifrån http://www.worldwar1.com/heritage/bbertha.htm

[Leprazy]

Som kuriosa kan nämnas att vissa tyskar, under andra världskriget, funderade på att använda de tunga kanonerna mot stridsvagnar...

T.ex. Hitler...

Läste i en på biblan lånad bok någon gång om att Hitler ville använda, jag tror det var "schwere Gustav" (inte säker) som pansarvärnsvapen, men konstruktörerna förstod inte hur han kunde tro att en sådan kanon, där det mellan varje skott tog en närmare en halvtimma, skulle kunna användas effektivt...

/Johan

Det är inte alltid lätt att förstå hur en galen man tänker