Darwinism - efter och före.

haido · Inlägg av **haido** » 14 maj 2005, 18:39

När darwin släppte sina alster "The origin of Species" och "The ascent of man" under andra hälften under 1800-talet förändrades grunden i människosynen som jag har förstått det.

Hur var synen på människan och dess plats innan och hur såg den ut efter. Jag påstår inte att darwin ensam ledde till denna förändring men han blev väl någon slags posterboy för förändringen.

Det skapades väl även samhällsfilosofiska strömmningar efter dessa teorier s.k. Socialdarwinism hur påverkade de samhället?

Visst finns det väl spår av darwinism i den raslära som uppstod sedan, alltså tillsammans med nationalismen/nationalromantiken.

Ge gärna bra tips med hemsidor och böcker där jag kan gå in på djupet om detta, jag håller nämligen på med en uppsats inom ämnet. Sedan får ni gärna debattera här forumet också.

Hälsningar.

Stefan Lundgren · Inlägg av **Stefan Lundgren** » 19 maj 2005, 16:15

Jag bifogar vad som står om honom i NE, men en slutsats är iallafal att synen på människor eller verkliga livet förändrades under denna tid. Men han mötte hårt motstånd och han hånades öppet för sina teorier. Men du kan ju söka på http://www.altavista.co.uk också, så kanske du får några nya fakta kring "Darwinismen". Ett tips är också att du försöker samla på dig vad engelska forskare tycker om honom just nu.

Stefan

Darwin, Charles, f. 12 februari 1809, d. 19 april 1882, brittisk naturforskare. D. var son till en landsortsläkare, vars maka var dotter till grundaren av den berömda keramiska industrin Wedgwood, en omständighet av stor betydelse för D:s utbildning och inriktning. Han var sonson till Erasmus Darwin och far till George Howard Darwin. D. har själv understrukit hur han p.g.a. sina goda ekonomiska omständigheter inte kände sig stimulerad inför vare sig medicinska studier i Edinburgh eller teologiska i Cambridge. Hans syn på naturen förblev länge jägarens och den brittiske gentlemannens.
En vändpunkt i hans liv blev en jordenruntresa i form av den gradmätningsexpedition 1831–36 med det lilla skeppet Beagle som D. medföljde. Det har visat sig att D. ej enbart kom med som obetald naturvetenskaplig volontär – han saknade vid denna tid mer ingående kunskaper – han följde även med för att utgöra ett socialt jämställt umgänge för kapten Fitz Roy. Däremot innebar deltagandet i expeditionen att D. genom flitigt studium i det välförsedda biblioteket ombord nu förvärvade omfattande kunskaper, och de direkta fältstudierna på spridda ställen jorden runt gjorde att han vid hemkomsten hade blivit en kunnig naturforskare.
Särskilt djupa intryck fick han vid besöket på Galápagosöarna, där han gjorde upptäckten att det på de olika öarna fanns klart urskiljbara arter av finkfåglar, som kunde tänkas härstamma från en och samma ursprungsart, vilken en gång med vindarnas hjälp kunde ha kommit till ögruppen. Där skulle den ha spritt sig till de olika öarna och på var och en av öarna kommit att anpassa sig efter de skilda levnadsvillkoren.
P.g.a. sin goda ekonomi, som ytterligare förbättrades genom hans giftermål med kusinen Emma Wedgwood, behövde D. aldrig ta vare sig examen eller tjänst, utan kunde som privatlärd i lugn och ro arbeta med sitt stora livsverk. Genom dessa yttre omständigheter var och förblev D. fri från dogmer och doktriner i en utsträckning som var omöjlig för flertalet forskare vid denna tid.
Paradoxalt nog betydde det för hans teori lika mycket att han till följd av ohälsa tillbringade hela sin återstående levnad på sin gård Down utanför London, där han sysslade med experiment med husdjur och kulturväxter, vilka genom sin "styrda" utveckling speglar ett förkortat förlopp av det som sker i naturen. Av hälsoskäl var han förhindrad att göra studier i naturen, och sådana skulle knappast ha gett honom tydligare argument i hans resonemang.
Vid sidan av de nämnda förhållandena är det tre omständigheter som i särskilt hög grad påverkade D:s fortsatta verksamhet. För det första tog han starka intryck av Charles Lyells "Principles of Geology" (1830–33), som i opposition mot den s.k. katastrofteorin hävdade att jordskorpans förändringar orsakats av mycket långsamma geologiska krafter av samma slag som nu är verksamma. Jorden fick härigenom hundratals gånger längre historia än den dittills haft, och det blev därmed utrymme för en långsam men kontinuerlig utveckling av allt levande. För det andra hade han läst Thomas Malthus "An Essay on the Principles of Population" (1798), som visserligen bara behandlade människans villkor när befolkningsmängden tillväxer geometriskt men livsmedelstillgångarna aritmetiskt, men D. överförde detta resonemang till att gälla allt levande och fick därav en av hörnstenarna i sin lära. För det tredje hade D. genom sin stora resa fått en överblick över jordens växt- och djurvärld som endast få vid denna tid haft tillfälle till.
Hans livs stora verk, On the Origin of Species by Means of Natural Selection, kom ut 1859 (på svenska 1871, "Om arternas uppkomst"). Teorin hade dock lagts fram redan året innan av D. och Alfred Russell Wallace, oberoende av varandra. Huvudprinciperna i verket är: 1) en enorm överproduktion sker i naturen, där en obeskrivlig trängsel råder – allra mest påfallande i fråga om könsceller, även hos djur med låg reproduktionsförmåga, 2) variationen: i varje kull, i varje generation varierar avkomman något inbördes – en är alltid störst, en är alltid minst, osv.; detta leder till 3) det naturliga urvalet (som inte är naturligare än något annat utan står i motsats till kulturmiljön); därav följer 4) kampen för tillvaron, ett allas krig mot alla, där den mest lämpade vinner. Denna kamp är alltid hårdare inom en art än mellan olika arter, eftersom artfränder kräver samma livsbetingelser, medan individer av olika arter lättare kan leva sida vid sida.
I D:s produktion har "Origin of Species" blivit det allt annat överskuggande verket och en av de allra mest centrala böcker som någonsin har utkommit, men D. hade vid sidan av detta arbete en omfattande produktion. Ett viktigt arbete utgör The Structure and Distribution of Coral Reefs ('Korallernas struktur och utbredning, 1842), liksom hans A Monograph on the Subclass Cirripedia ('En monografi över underklassen Cirripedia', 1–2, 1851–54), som behandlar rankfotingar, en föga uppmärksammad grupp av kräftdjur.
Den allra känsligaste fråga som D:s lära väcker är den om människans plats i den evolutionära hierarkin – visserligen kröner hon rangordningen bland det levande men förblir dock ett däggdjur bland de andra. Först 1871 tordes D. utge sitt arbete The Descent of Man (på svenska "Om människans härledning"). D:s skildring av resan med Beagle, Naturalist's Voyage round the World (1839; "Resa kring jorden"), är en populär framställning, som har utkommit på en lång rad språk och i många upplagor.

darwinism, den teoretiska syn på biologisk evolution som framfördes av Charles Darwin och A.R. Wallace 1858. Enligt dem är det naturliga urvalet den viktigaste drivande kraften vid utvecklingen. Urvalet verkade på en naturlig variation, vars orsaker klarlades först senare. Mekanismen ansågs driva evolutionen steglöst eller i mycket små steg från art till art. Härigenom är darwinismen en teori för mikroevolution. En utvecklad 1900-talsform kallas neodarwinism. Efter 1900-talets mitt har forskningen klarlagt en rad mekanismer som kan sammanfattas i en kompletterande teori för makroevolution, dvs. evolution genom snabba, ofta abrupta steg, som lett till uppkomsten av många grupper av högre rang.
Socialdarwinism kallas de sociologiska och antropologiska inriktningar som med hänvisning till Darwins biologiska evolutionsteori söker förklara och rättfärdiga sociala och ekonomiska ojämlikheter mellan raser och samhällsklasser. Socialdarwinismen bör egentligen tillskrivas samhällsfilosofen Herbert Spencer, som var den förste som på detta sätt missbrukade Darwins idéer och som bl.a. lanserade tesen om "the survival of the fittest".

socialdarwinism, en överföring av Darwins biologiska teori om kampen för överlevnad och det naturliga urvalet på samhället. Samhällen tänks som levande organismer vilka utvecklas evolutionistiskt. Utvecklingen drivs framåt av konkurrensen mellan individer, etniska grupper, klasser, raser eller samhällen i kamp för överlevnad och makt, en kamp som ofta anses vara ytterst grundad i människans biologi, eller som en kombination av individuell egoism och marknadsekonomi. De som är starkast och bäst anpassade till omgivningen överlever och reproducerar sig, vilket resulterar i en utveckling mot allt högre stående samhällsformer. Teorin har i nästa steg använts för att dra normativa slutsatser och upprätta rasistiska politiska handlingslinjer. Tilläggas bör att teorin inte har mycket att göra med Darwin, som inte tänkte sig en utveckling mot högre stadier och inte heller ville överföra sin teori till samhällssfären. Socialdarwinismen var som mest utbredd vid sekelskiftet 1900.

haido · Inlägg av **haido** » 19 maj 2005, 17:28

Tack, för det lilla. Fast nu har jag ändå hittat fem böcker om han och liknande. En väldigt intressant människa enligt mig, för att vara så apolitisk måste man ju säga att hans arbeten mer eller mindre kom att forma de filosofiska strömningar som kom senare delen av 1800-talet.

Stefan Lundgren · Inlägg av **Stefan Lundgren** » 19 maj 2005, 17:33

haido skrev:Tack, för det lilla. Fast nu har jag ändå hittat fem böcker om han och liknande. En väldigt intressant människa enligt mig, för att vara så apolitisk måste man ju säga att hans arbeten mer eller mindre kom att forma de filosofiska strömningar som kom senare delen av 1800-talet.

Varsogod, hoppas att det passar också. Jo, en slutsats kan dras när det gäller honom. Det är att han mötte stort motstånd i början och allteftersom tiden fortgick så började hans ideér att accepteras. Antagligen blev han accepterad mest efter sin död och inte under hans livstid.

Stefan

Widsith · Inlägg av **Widsith** » 21 maj 2005, 08:58

Värre gick det för Lucilio Vanini som år 1616 hävdade att människan härstammade från aporna. År 1619 dog Vanini på bålet.

Turandil · Inlägg av **Turandil** » 21 maj 2005, 12:58

Historikern Lars Bergquist tar bland annat upp Darwin och förhållandet mellan hans lära och socialdarwinister som Haeckel & Spencer, i sin essä Marx & Darwin. Texten kan ses som ett försvar av Darwin (och Marx) mot dennes revisionister. Förbannat läsvärd och bildande essä i allmänhet.

haido · Inlägg av **haido** » 22 maj 2005, 01:56

Som jag fattade var darwin ytterst apolitisk och tyst. Däremot kom hans arbete att kanske bli en av historiens mesta politiska slagträn.

Vänstern - kunde hävda att ståndssamhället skulle försvinna eftersom alla föds lika och genom kamp så tar man sig till toppen.

Kolonialistiska europa (socialdarwinism) - Vissa raser inom människosläktet står över andra och därför gör det ju inget att hjälpa dessa raser genom att utrota och utnyttja de lägre stående raserna.

Den som stod kvar och tog mest skada var väl kanske religionen, som stod ganska tomhänt kvar med sin kreationshistoria. Fast självklart finns det ju människor som än idag inte accepterat darwins evolutionsteori. Kollade lite på nätet och det finns till och med kreationistiska rörelser som än idag påstår att Jorden är PLATT!

Solitaire · Inlägg av **Solitaire** » 22 maj 2005, 06:17

haido skrev:Den som stod kvar och tog mest skada var väl kanske religionen, som stod ganska tomhänt kvar med sin kreationshistoria. Fast självklart finns det ju människor som än idag inte accepterat darwins evolutionsteori. Kollade lite på nätet och det finns till och med kreationistiska rörelser som än idag påstår att Jorden är PLATT!

Det är mest i USA kreationisterna, som är fundamentalistiska kristna, som kämpar för att en bokstavlig tolkning av skapelseberättelsen skall jämställas med evolutionsteorin i skolundervisningen. För de som tillämpar en bildlig tolkning av skapelseberättelsen, som den katolska kyrkan, så är Darwin teori inget hinder (gud blir då den som satte igång evolutionen). Men även så så fick föreställningen om att de kristna kyrkorna genom sin kontakt med gud genom biblen fick kunskaper om världsalltet en törn, i alla år hade man ju predikat att gud skapade allt på sju dagar.

haido · Inlägg av **haido** » 22 maj 2005, 18:56

Jo, Charles Darwin själv var ju en strikt religiös man (enligt han själv) och han såg då inga problem med sin teori och hans egen tro. Jag håller själv med att den troende kan utgå från darwins evolutionslära och samtidigt tro att gud skapade allt. Däremot är det ju som sagt fundamentalisterna som sitter i sin knipa genom att tro allt som står i boken ord för ord.

LasseMaja · Inlägg av **LasseMaja** » 9 juni 2005, 18:21

Ta och titta lite på en herre som hette Herbert Spencer. Det är snarare han och inte Darwin som är fader till socialdarwinismen.

LasseMaja · Inlägg av **LasseMaja** » 14 augusti 2005, 13:33

Herbert Spencer

Herbert Spencer (1820-1903) föddes i Derby och var son till en lärare. Arbetade först som ingenjör och därefter som journalist. Blev redaktör till tidskriften The Economist (ett ekonomiskt och vetenskapligt nyhetsmagasin som förespråkade ekonomisk liberalism och frihandel) år 1848 och kom tack vare det i kontakt med flera stora brittiska tänkare.

Herbert Spencer inspirerades av Lamarcks idéer om att livet ständigt utvecklades mot högre former och större fulländning. Denna biologiska utvecklingslag tyckte sig Spencer även kunna se i kulturen och samhällsutvecklingen. Utvecklingen mot högre former gällde alltså inte bara biologiska företeelser utan även psykologiska och sociala. Herbert Spencer redogjorde för sina idéer i ett mycket omfattade verk om tio band. Han kallade sitt ämnes område för syntetisk filosofi och verket publicerades 1870 och 1872.

Herbert Spencers syntetiska filosofi byggde på en utvecklingstanke och en framstegsoptimism som var vanlig under 1800-talet. Spencer betonade att det var fråga om en kamp där de starkaste och/eller bäst anpassade individerna överlevde. Dessa idéer stämde bra överens med den brittiska medelklassens liberala grundsyn. Man hade ju nått sin position genom politisk kamp mot den gamla jordägande överklassen och dominans över den fattiga industri- och lantarbetarna.

Spencer blev en förkämpe för den liberala ekonomin. Han hävdade att Storbritanniens och västerlandets politiska och ekonomiska makt var ett resultat av naturens egen utvecklingslag. Dessa tankegångar fick under 1800-talet stor spridning. I USA jämfördes han ofta sida vid sida med Darwin.

Spencers argumenterande är ofta vagt och generaliserande, men det var hos honom som Darwin hämtade formuleringarna om ”kampen för tillvaron” och ”den starkes (eller lämpligastes) överlevnad”. Spencer bidrog dock inte till något egentligt vetenskapligt stöd för evolutionsteorin.

Franq · Inlägg av **Franq** » 15 augusti 2005, 08:11

Jag vill nog påstå att Darwins idéer fick en rejäl skjuts av kommunismens blomstrande, Marx och Engels hade liknande idéer och nämnde Darwin som referens sinsemellan.
Någonstans vill jag minnas att parisstaten hade med Dawin som en galjonsfigur, även om detta antagligen inte var med hans goda vilja, någon som vet vad mitt delvis mörkade minne försöker minnas?

http://emporium.turnpike.net/C/cs/hscom.htm

LasseMaja · Inlägg av **LasseMaja** » 18 augusti 2005, 15:18

Francis Galton

Francis Galton (1822-1911) föddes i en välbärgad familj i Birmingham. Rikedomen gjorde det möjligt för honom att leva utan att arbeta som en engelsk gentleman. Tiden ägnades åt studier, jakt sport och resor.

Galton var kusin till Charles Darwin och blev snabbt en förespråkare av evolutionsteorin när denna gav ut sin On the Origin of Species. Det han i första hand blev intresserad av var de individuella skillnaderna och de ärtliga faktorernas roll i utvecklingen. Dessa biologiska faktorer som inverkat på evolutionen var även verksamma på samhällsutvecklingen ansåg Galton.

Galton lanserade tanken att det kanske var möjligt att styra utvecklingen av människosläktet genom vissa metoder för att öka de positiva arvsanlagen och minska de negativa arvsanlagen. Detta skulle ske på ett humant sätt i första hand genom information. Informationen syftade till att personer med goda anlag att gifta sig tidigt och skaffa många barn samt att personer med dåliga anlag (exempelvis bärare av ärftliga sjukdomar) att avstå från barn.

Studiet av människosläktets genetiska arv ville Galton göra till en ny vetenskap. Han kallade denna för eugenik och målsättningen var att uppnå en förbättring av människosläktets genetiska förutsättningar. Eugeniken blev för Galton väldigt viktig, inte bara som vetenskap utan även som en sorts moralisk plikt.

Galton var präglad av den positivistiska filosofin och den brittiska empirismen. Vetenskapen skulle ske empiriskt, man mäter kvantitativt och bearbetar sedan dessa data matematiskt och statistiskt.

Eugeniken stämde väl överens med positivismens önskan att använda vetenskapen för att styra samhället. Galton betonade arvet framför miljön. Arvsanlagen var viktigare än den kulturella och sociala miljö som människan befann sig i. Befolknings påverkades visserligen av kulturella, ekonomiska och sociala faktorer men den biologiska utvecklingen av samhället drevs vidare oberoende av dessa.

Galtons värderingar representerar bra de värderingar som fanns bland den brittiska övre medelklassen i slutet av 1800-talet. Jordens olika folkslag skilde sig åt när det gällde positiva och negativa egenskaper. Européer, och kanske främst britter, var de mest överlägsna. Även kvinnor beskrevs som underlägsna och på samma sätt skildrades de lägre klasserna i samhället.

haido · Inlägg av **haido** » 20 augusti 2005, 10:04

Låter ju väldigt likt de Social Hygeniska program som Sverige genomförde på 30-talet till 70-talet.

LasseMaja · Inlägg av **LasseMaja** » 22 augusti 2005, 20:43

Franq skrev:Jag vill nog påstå att Darwins idéer fick en rejäl skjuts av kommunismens blomstrande, Marx och Engels hade liknande idéer och nämnde Darwin som referens sinsemellan.

Karl Marx vände sig till Darwin med en förfrågan om han fick dedicera "Kapitalet" till honom, men Darwin avböjde. Marx lära är ju att vi som människor i första hand påverkas av vår klasstillhörighet och den ekonomiska situation vi befinner oss i, alltså vår miljö. Detta gick ju stick i stäv med Darwin:s och socialdarwinisternas läror som ju betonade arvet framför miljön. (arv eller miljö var en stor stridsfråga)

PS. Din länk gick förresten till en kreationistisk hemsida, vilket ju i sig kan vara intressant (kanske ämne för en ny tråd). DS.