Den svenska stridsplanen vid unionskrisen 1905

[Widsith]

Takk det viste jeg ikke.

Kvistrum er da kanskje utenfor Gõteborg.

Sverige spionerte også på Norge i 1905 så det kan vel sees som krigsplan.

http://www.aftenposten.no/fakta/innsikt ... 026104.ece

På høyre del av denne siden kan man også finne informasjon om den svenske spionasjen.

Jag upptäckte den här tråden lite sent... Kvistrum ligger i Munkedal norr om Uddevalla. Vad det var frågan om 1788 var det s k Tyttebärskriget:

I slutet av september 1788 tågade norska trupper under ledning av prins Karl av Hessen ned genom Bohuslän mot Göteborg. Orsaken till detta angrepp var Gustav III:s krig med Ryssland. Eftersom Ryssland hade en försvarspakt med Danmark-Norge, vilken innebar att det av rikena, som blev anfallet, skulle få hjälp av det andra, skyndade de norska trupperna ned för att hota Göteborg. Kriget avblåstes emellertid genom medling från England, och de norska trupperna marscherade i slutet av oktober tillbaka genom Bohuslän.

När soldaterna gjorde sitt återtåg mot Norge på eländiga blöta vägar, hade höstregnen satt in på allvar, de marscherade våta och frusna i för tunna och slitna uniformer och dessutom hade svenskarna uppbringat norska båtar med förnödenheter. Många blev sjuka under vägen, epidemier härjade, och det berättas också, att det var stor brist på proviant, så att soldaterna måste plocka lingon för att få något att äta. Därav namnet Tyttebärskriget. Många dog under vägen och framme i Fredriksstad, där de inkvarterades vid sin hemkomst. Omkring 10.000 soldater deltog i fälttåget och av dem har det beräknats att mellan 1.000 och 1.500 dog av sjukdom och umbäranden medan själva krigshandlingarna kostade 5 soldater livet.

När nyheten om det danska infallet i Bohuslän kommer, får överste Johan Werner Tranefelt order om att marschera mot fienden med 350 man.

Tranefelt anser sig inte kunna ta strid med sin lilla styrka och går till Kvistrum i Munkedal där han förskansar sig och får förstärkningar. Hans styrka uppgår nu till 700 man.

Den 29 september 1788 blir Tranefelts ställning kringränd av en dansk styrka om 1 000 man under generalmajoren Mansbach, samtidigt som en större dansk styrka anfaller i fronten. Efter en kort strid kapitulerar Tranefelt med hela sin styrka.

Källa: http://dcmunksiteshaper.netmunk.munkeda ... aerskriget
Själv har jag hört att det var den omåttligt vackra gästgiverskan på Kvistrums gästgiveri som gjorde härförarna mer hågade att dinera tillsammans än att kriga mot varandra.

[Ben]

Jeg tror hverken Svenskene skal leke noen seierherrer i hverken 1905 eller 1945, men det ser ut som noen har dårlig samvittighet og noen komplekser for disse årene. Og i fortvilte krampetak prøver noen historikere å SPEKULERE i om det finnes noe ære for Svenskene å hente i disse årene. Bare for å gi litt næring til Sveriges romantiske hjälte nasjonalisme.
Mye spekulasjoner nå for tiden, og jeg tror veien til fiction og historieforfalskning ikke er lang. For mange journalister prøver seg som
historikkere, og ofte leter de da etter sensasjoner som kan trekke oppmerksomhet til sin bok.

Det var väl så att någon frågade om vilka planer Sverige hade 1905 och vilken krigsplanen ev. var. Då förefaller det väl ganska naturligt att någon besvarade frågan och redovisade det. Det finns f.ö. en bok som heter "Militärt kring 1905" som redovisar såväl den svenska som den norska krigsmaktens styrka. Där kan man även få uppgifter om den industriella kapaciteten på de båda sidorna. Ett område där Sverige hade ett enormt övertag, på alla sätt. Exempelvis fanns i Norge inga varv som kunde producera större krigsfartyg, medan det i Sverige fanns flera varv med den kapaciteten. Vidare var Norge beroende av import av livsmedel, bl.a. från Sverige. När det sedan gäller stämningen inom den svenska krigsmakten så anförs det i samma bok några exempel, bland annat en episod i Göteborg där 50 värnpliktiga sjömän skulle resa med tåg till Karlskrona. Trots att polisen fanns på plats lyckades man inte förhindra att 100 "frivilliga" tvingade sig ombord på tåget för att följa med. Förmodligen hade de vanliga svenska soldaterna lytt order och gått i krig, i fall ordern kommit.

[Jorsalfar]

Et spørsmål.....

Hvor bra var de svenske riflene på denne tiden?

Bedre enn Krag-Jørgensen??Eller ikke??

[Ben]

Et spørsmål.....

Hvor bra var de svenske riflene på denne tiden?

Bedre enn Krag-Jørgensen??Eller ikke??

http://www.chuckhawks.com/swedish_mauser.htm

"The m/96 is a very accurate service rifle. This was proven during the early years of the 20th Century, when the various powers held international service rifle matches. The host country provided the rifles and ammunition used in these matches to all of the teams so that all competitors used the host nations service rifle. In the entire history of this series of matches, the best scores across the board were not shot with the U.S. M-1903 Springfield, the British Lee-Enfield, or the vaunted German Model 98 Mauser, but with the Swedish m/96 and the Swiss Schmidt-Rubin rifles. These are the most accurate of the classic bolt action military rifles."

[Marcus]

Ett inlägg från Gudbjorn som inte höll sig till ämnet har plockats bort.

/Marcus

[Jorsalfar]

Et spørsmål.....

Hvor bra var de svenske riflene på denne tiden?

Bedre enn Krag-Jørgensen??Eller ikke??

http://www.chuckhawks.com/swedish_mauser.htm

"The m/96 is a very accurate service rifle. This was proven during the early years of the 20th Century, when the various powers held international service rifle matches. The host country provided the rifles and ammunition used in these matches to all of the teams so that all competitors used the host nations service rifle. In the entire history of this series of matches, the best scores across the board were not shot with the U.S. M-1903 Springfield, the British Lee-Enfield, or the vaunted German Model 98 Mauser, but with the Swedish m/96 and the Swiss Schmidt-Rubin rifles. These are the most accurate of the classic bolt action military rifles."

Takk

Jeg skal skrive ned dens ferdigheter

Nå trenger jeg bare info om Krag (Jeg vet hvor jeg finner det )

[Gudbjorn]

Takk det viste jeg ikke.

Kvistrum er da kanskje utenfor Gõteborg.

Sverige spionerte også på Norge i 1905 så det kan vel sees som krigsplan.

http://www.aftenposten.no/fakta/innsikt ... 026104.ece

På høyre del av denne siden kan man også finne informasjon om den svenske spionasjen.

Jag upptäckte den här tråden lite sent... Kvistrum ligger i Munkedal norr om Uddevalla. Vad det var frågan om 1788 var det s k Tyttebärskriget:

I slutet av september 1788 tågade norska trupper under ledning av prins Karl av Hessen ned genom Bohuslän mot Göteborg. Orsaken till detta angrepp var Gustav III:s krig med Ryssland. Eftersom Ryssland hade en försvarspakt med Danmark-Norge, vilken innebar att det av rikena, som blev anfallet, skulle få hjälp av det andra, skyndade de norska trupperna ned för att hota Göteborg. Kriget avblåstes emellertid genom medling från England, och de norska trupperna marscherade i slutet av oktober tillbaka genom Bohuslän.

När soldaterna gjorde sitt återtåg mot Norge på eländiga blöta vägar, hade höstregnen satt in på allvar, de marscherade våta och frusna i för tunna och slitna uniformer och dessutom hade svenskarna uppbringat norska båtar med förnödenheter. Många blev sjuka under vägen, epidemier härjade, och det berättas också, att det var stor brist på proviant, så att soldaterna måste plocka lingon för att få något att äta. Därav namnet Tyttebärskriget. Många dog under vägen och framme i Fredriksstad, där de inkvarterades vid sin hemkomst. Omkring 10.000 soldater deltog i fälttåget och av dem har det beräknats att mellan 1.000 och 1.500 dog av sjukdom och umbäranden medan själva krigshandlingarna kostade 5 soldater livet.

När nyheten om det danska infallet i Bohuslän kommer, får överste Johan Werner Tranefelt order om att marschera mot fienden med 350 man.

Tranefelt anser sig inte kunna ta strid med sin lilla styrka och går till Kvistrum i Munkedal där han förskansar sig och får förstärkningar. Hans styrka uppgår nu till 700 man.

Den 29 september 1788 blir Tranefelts ställning kringränd av en dansk styrka om 1 000 man under generalmajoren Mansbach, samtidigt som en större dansk styrka anfaller i fronten. Efter en kort strid kapitulerar Tranefelt med hela sin styrka.

Källa: http://dcmunksiteshaper.netmunk.munkeda ... aerskriget
Själv har jag hört att det var den omåttligt vackra gästgiverskan på Kvistrums gästgiveri som gjorde härförarna mer hågade att dinera tillsammans än att kriga mot varandra.

Tyttebærkrigen i 1788 – navn enten av røde uniformer til norske soldater, eller fordi krigen var så rolig/ lugn at soldatene kunne plukke tyttebær.
Den norske hæren marsjerte fra Fredrikstad 23. september til Ystehede. Hovedangrepet skulle finne sted ved Krokstrand og Svinesund.
Det var en del soldater som ble syke, men dette skyldes dårlig utrustning, og utbrudd av smittsome sykdommer samt at de ikke fikk dårlig med mat med seg. Ofte var dette sivile mennesker (bønder) som fikk marsj ordre.
Den kulminerte først ut på sommeren 1789 etter en ondartet tyfusepidemi.

PS: Vet om at det også refereres til tyttebærkrig i 1743. Da var 10000 norske soldater samlet for å krige mot Sverige. Krigen kom aldri. På grunn av at soldatene da ikke fikk mat så måtte de plukke tyttebær.
Så med tanke på begrepet "tyttebærkrig", så er det betegnelse på 2 tilfeller av liksom "krig", hhvor bønder ble utkalt av danskekongen for å "sulte" istedet for å krige. Ble mange gode vitser av disse.

[CvD]

PS: Vet om at det også refereres til tyttebærkrig i 1843. Da var 10000 norske soldater samlet for å krige mot Sverige. Krigen kom aldri. På grunn av at soldatene da ikke fikk mat så måtte de plukke tyttebær.
Så med tanke på begrepet "tyttebærkrig", så er det betegnelse på 2 tilfeller av liksom "krig", hhvor bønder ble utkalt av danskekongen for å "sulte" istedet for å krige. Ble mange gode vitser av disse.

Krigsrisk mellan Sverige och Norge 1843?? Vad handlade det om? Har aldrig hört talas om det, det står inte i några av mina böcker och jag fann inget när jag gjorde en snabbsökning på nätet...

[Gudbjorn]

PS: Vet om at det også refereres til tyttebærkrig i 1843. Da var 10000 norske soldater samlet for å krige mot Sverige. Krigen kom aldri. På grunn av at soldatene da ikke fikk mat så måtte de plukke tyttebær.
Så med tanke på begrepet "tyttebærkrig", så er det betegnelse på 2 tilfeller av liksom "krig", hhvor bønder ble utkalt av danskekongen for å "sulte" istedet for å krige. Ble mange gode vitser av disse.

Krigsrisk mellan Sverige och Norge 1843?? Vad handlade det om? Har aldrig hört talas om det, det står inte i några av mina böcker och jag fann inget när jag gjorde en snabbsökning på nätet...

Jeg mente 1743.... beklager..
http://www.abc.se/~m225/lig/lign_krigsh.html#krigsaj
Det ble inget krig, men rundt 10000 norsk bønder sultet og ventet på krig. De var mobiliserte, men fikk ikke mat. Derfor måtte de plukke bær som blant annet "Lingon" (tyttebær)...
Danske kongen var gjerrig..
tyttebærkrigen kalles på svenske for Teater Krigen eller noe slikt....

[Gudbjorn]

Et spørsmål.....

Hvor bra var de svenske riflene på denne tiden?

Bedre enn Krag-Jørgensen??Eller ikke??

http://www.chuckhawks.com/swedish_mauser.htm

"The m/96 is a very accurate service rifle. This was proven during the early years of the 20th Century, when the various powers held international service rifle matches. The host country provided the rifles and ammunition used in these matches to all of the teams so that all competitors used the host nations service rifle. In the entire history of this series of matches, the best scores across the board were not shot with the U.S. M-1903 Springfield, the British Lee-Enfield, or the vaunted German Model 98 Mauser, but with the Swedish m/96 and the Swiss Schmidt-Rubin rifles. These are the most accurate of the classic bolt action military rifles."

Takk

Jeg skal skrive ned dens ferdigheter

Nå trenger jeg bare info om Krag (Jeg vet hvor jeg finner det )

Her har du en link på Krag-Jørgensen.
Et spesielt våpen og før sin tid:
http://www.absoluteastronomy.com/encycl ... ensen1.htm

[Baltiron]

Svenska politiker beslöt sig för att inte starta kriget. Troligtvis i ett anfall av sällsynt eftertanke. Vad skulle vi ha gjort efter en seger? Tyskarna använde mer än 300.000 man för att ockupera Norge utan att få lugn. En liknande insats torde innebära bortåt tio svenska årsklasser. Hur skulle vi på något sätt kunna betalt för det?

Mvh

Baltiron

[mrsund]

Svenska politiker beslöt sig för att inte starta kriget. Troligtvis i ett anfall av sällsynt eftertanke. Vad skulle vi ha gjort efter en seger? Tyskarna använde mer än 300.000 man för att ockupera Norge utan att få lugn. En liknande insats torde innebära bortåt tio svenska årsklasser. Hur skulle vi på något sätt kunna betalt för det?

Mvh

Baltiron

Nu i efterhand, Oljan! Men du har rätt i detta, tänk om alla konflikter hade kunnat lösas på liknande sätt utan blod.